Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Pneumokockinfektioner behandlas med antibiotika. Antibiotikaresistens har ökat något bland pneumokocker. Här hittar du statistik om pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin: Penicillinresistenta pneumokocker – sjukdomsstatistik

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

TBE är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och alla diagnosticerade fall anmäls av behandlande läkare och diagnosticerande laboratorium till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten. På Folkhälsomyndighetens webbplats finns statistik om i vilka regioner

Under åren 2014-2019 rapporterades cirka 600-800 fall per år. 2020-2022 rapporterades få fall av kikhosta. Den minskade förekomsten talar för att smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin även minskade spridningen av andra luftvägsinfektioner. Tidigare erfarenheter visar att förekomsten av

De tre senaste åren (2021–2023) har 500–600 fall av TBE anmälts per år i Sverige. Detta motsvarar en incidens på cirka 5–6 fall per 100 000 invånare. Det finns dessutom ett okänt antal infekterade personer som aldrig anmäls, sannolikt för att de haft milda eller inga symtom. Det är troligt att i

Epidemiologisk typning, verifiering av meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) och meticillinkänslig Staphylococcus aureus (MSSA) samt påvisning av Panton-Valentine leukocidin (PVL).

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Marburgvirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen är ovanlig, men har rapporterats från ett antal länder i Afrika söder om Sahara.

Gula febern är en allvarlig virusorsakad sjukdom som förekommer i delar av Afrika, Central- och Sydamerika. Sjukdomen sprids via myggor och kan orsaka utbrott med många dödsfall.

Insamlade vecka 34 2017. Campylobacter ingår i Folkhälsomyndighetens mikrobiella övervakningsprogram. Campylobacterisolat typas med helgenomsekvensering. (SNP, MLST, WGS)

Sars (Severe Acute Respiratory Syndrome) är en allvarlig luftvägsinfektion. Den orsakas av en typ av coronavirus, SARS-CoV, som ledde till sjukdomsfall i ett flertal länder under en kort period 2003.

Papegojsjuka är en sjukdom som kan överföras från fåglar till människor. Sjukdomsbilden varierar från milda influensaliknande symtom till svår lunginflammation. I Sverige rapporteras 20–80 fall årligen, vanligen smittade av vilda fåglar och under vintermånaderna. Andra benämningar på sjukdomen är

Krim-Kongovirus sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen förekommer i Afrika, Asien, Mellanöstern, Sydosteuropa och Spanien.

Mers (Middle East Respiratory Syndrome) är en relativt ovanlig sjukdom, orsakad av en variant av coronaviruset som kan ge allvarlig lunginflammation. Sjukdomen förekommer framför allt i Mellanöstern.

Japansk encefalit är en virusorsakad hjärninflammation som finns i södra Asien och i Australien. Sjukdomen, som ytterst sällan drabbar turister, kan förebyggas genom vaccination. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, det vill säga den kan överföras från djur till människor via myggor.

Rift Valley-feber är en virusinfektion som främst drabbar får, getter, kameler och nötkreatur i Afrika söder om Sahara. Människor kan smittas av Rift Valley-feber genom nära kontakt med infekterade djur eller genom bett från infekterade myggor. Smitta mellan människor har inte dokumenterats.

Rotavirusinfektioner är mycket vanliga och kan orsaka diarré och kräkningar (magsjuka) hos både barn och vuxna. Sjukdomen kan ibland bli allvarlig, särskilt hos små barn. I Sverige ingår vaccination mot rotavirus i barnvaccinationsprogrammet sedan 2019.

Påssjuka är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som främst drabbar barn. I Sverige har den dock i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot påssjuka infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Annan benämning: Parotit.

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Meningokockinfektion finns i hela världen. Sjukdomen och orsakas av en bakterie som man också kan bära utan att vara sjuk. I undantagsfall orsakar den allvarlig sjukdom som hjärninflammation och blodförgiftning. Annan benämning: Epidemisk hjärnhinneinflammation.

Enterovirus är ett samlingsnamn för ett flertal virustyper med global utbredning som kan orsaka förkylning, ögoninfektioner och mag- och tarmsymtom. Enterovirus kan också orsaka hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och förlamning.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen och ger allvarligast sjukdom hos små barn och äldre.

Stelkramp är en mycket allvarlig sårinfektion som orsakas av bakterien Clostridium tetani. Bakteriens sporer smittar via jord och gödsel. Annan benämning: Tetanus.