• Kikhosta förekommer fortfarande i Sverige, vilket framför allt innebär ett problem för de minsta barnen. Kikhosta är en allvarlig sjukdom för spädbarn och svårast för de allra yngsta som ännu inte har fått sina första två vaccindoser. Många av dem får andningssvårigheter och behöver sjukhusvård. Under perioden 2008-2013 rapporterades 200-300 fall årligen, men under 2014 ökade antalet fall; 703 fall rapporterades varav 121 var spädbarn. Två tidigare friska ovaccinerade spädbarn dog. Mellan 1996-2014 avled tolv barn i kikhosta, varav elva barn var yngre än fem månader.

    Även om förekomsten har minskat drastiskt sedan vaccination återinfördes i vaccinationsprogrammet 1996, kan små barn smittas av äldre barn och vuxna som inte alltid vet om att de själva har kikhosta. Kikhosta har blivit svårare att upptäcka, eftersom de barn och vuxna som insjuknar trots att de är vaccinerade vanligen får lindriga symtom. Små barn kan dock smittas även om symtomen hos äldre barn och vuxna är kortvariga eller lindriga.

    Uppdaterad: 2022-02-22 10:06

    Direktlänk till frågan
  • Spädbarn som ännu inte fått skydd av vaccination är den grupp som löper störst risk att smittas och bli svårt sjuka av kikhosta. En del sjukdomsfall inträffar bland vaccinerade barn och tonåringar. Varken genomgången kikhosta eller vaccination ger ett livslångt skydd mot sjukdomen.

    Uppdaterad: 2022-02-22 10:06

    Direktlänk till frågan
  • Vaccination mot kikhosta erbjuds i det svenska barnvaccinationsprogrammet vid 3, 5 och 12 månaders ålder i form av kombinationsvaccin. Redan den första dosen minskar risken för allvarlig sjukdom och får ges från 2,5 månaders ålder. Från och med år 2007 ingår påfyllnadsdoser i vaccinationsprogrammet. Barn födda från år 2002 erbjuds en fjärde dos mot difteri-stelkramp-kikhosta och polio vid 5 års ålder, och ytterligare en vaccination mot difteri-stelkramp-kikhosta i årskurs 8-9. Barn födda före 2002 erbjöds en fjärde dos tillsammans med vaccin mot difteri-stelkramp i årskurs 4.

    Uppdaterad: 2022-02-22 10:06

    Direktlänk till frågan
  • Skyddet efter vaccination liknar det efter genomgången kikhosta, på så sätt att det är långvarigt men inte livslångt. Under en tidsperiod efter vaccination eller sjukdom är skyddet gott, för att sedan klinga av successivt. Ett visst skydd kan återstå länge vilket innebär att sjukdomen då ofta antar lindrigare former med långdragen hosta (vanligen mer än två veckor), istället för att yttra sig som typisk kikhosta. Utan provtagning är det svårt att skilja lindrig kikhosta från annan långdragen hosta.

    Uppdaterad: 2022-02-22 10:06

    Direktlänk till frågan
  • Tyvärr finns idag inget enskilt vaccin mot kikhosta, men för barn som också missat vaccination mot difteri och stelkramp kan kombinationsvaccin användas. För att uppnå grundskydd ges tre doser, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje minst 6 månader efter den andra dosen. En senare påfyllnadsdos ges efter 3-5 år.

    Frågor och svar om det allmänna vaccinationsprogrammet. (Se frågan: Hur gör jag med ett barn som inte fått sina vaccinationer enligt schemat?)

    Uppdaterad: 2022-02-22 10:06

    Direktlänk till frågan
  • Sedan 1996 ingår vaccination mot kikhosta i sin nuvarande form i vaccinationsprogrammet. De vacciner som används är så kallade acellulära kikhostevacciner (Pa). Vaccination mot kikhosta infördes första gången i det svenska vaccinationsprogrammet redan på 1950-talet. 1979 avbröts dessa vaccinationer på grund av försämrad skyddseffekt och misstänkta reaktioner av det vaccin som användes då.

    Under åren 1979-1995 erbjöds en del barn vaccination mot kikhosta inom ramen för forskningsprojekt om kikhosta (framför allt under åren 1986 och 1991-1994), eller vaccinerades på föräldrarnas initiativ. På så sätt vaccinerades ungefär 60 procent av barn i Göteborgsområdet födda på 1990-talet. I resten av landet vaccinerades däremot betydligt färre barn under denna period, vilket innebär att de inte har skydd mot kikhosta genom vaccination.

    Uppdaterad: 2022-02-22 10:06

    Direktlänk till frågan
  • Kikhostevacciner bestod tidigare av avdödade bakterier, så kallat helcellsvaccin. I Sverige används sedan 1996 endast så kallade acellulära vacciner, som består av en eller flera renade beståndsdelar från kikhostebakterien. De beståndsdelar som har valts har betydelse för att utveckla skydd mot kikhosta.

    Frågor och svar om vacciner och säkerhet

    Uppdaterad: 2022-02-22 10:06

    Direktlänk till frågan
  • Ja. Det finns vaccin mot kikhosta för vuxna. Det är så kallade kombinationsvacciner där även vaccin mot difteri och stelkramp ingår (kallas även boostervaccin eller dTap).

    Den som är gravid rekommenderas vaccination mot kikhosta redan innan barnet föds, för att skydda det mot sjukdom under sin första tid i livet. Vaccinet kan ges från graviditetsvecka 16

    Uppdaterad: 2022-09-23 13:59

    Direktlänk till frågan
  • Det beror på om man vaccinerat sig någon gång i livet, eller haft kikhosta. Både vaccination och genomgången kikhosta ger skydd, men skyddet varar inte så länge. Man kan därför få kikhosta trots att man är vaccinerad eller haft sjukdomen. Skyddseffekten för de vacciner vi använder idag minskar gradvis efter cirka fem år. Även immuniteten efter genomgången infektion avtar över tid och kvarstår i cirka 15 år.

    Uppdaterad: 2022-02-22 10:07

    Direktlänk till frågan
  • Från augusti 2022 rekommenderar Folkhälsomyndigheten vaccination mot kikhosta under graviditet, från graviditetsvecka 16, för skydd mot kikhosta under barnets första levnadsmånader. Genom vaccination bildas en hög nivå av skyddande antikroppar som överförs till barnet och sedan skyddar barnet mot kikhosta efter födseln.

    Uppdaterad: 2022-02-22 10:07

    Direktlänk till frågan
  • För att skydda barnet under spädbarnstiden, innan dess att det själv kan få vaccination mot kikhosta vid tre månaders ålder, rekommenderas den som är gravid vaccination mot kikhosta redan innan barnet är fött. Vaccinationen ges efter graviditetsvecka 16.

    Om ditt barn är under sex månader och har träffat någon med kikhosta ska du söka vård samma dag. Kikhosta är en sjukdom som smittar lätt och kan bli mycket allvarlig för små barn. Du bör du alltid kontakta 1177 innan ni kommer till en akutmottagning eller vårdcentral vid misstänkt kikhosta. Personalen på plats kan behöva förbereda för att hindra eventuell smitta att spridas till andra personer i till exempel väntrum. Om ditt barn är allvarligt sjukt ska du söka vård direkt. Vid en nödsituation ska du ringa 112.

    Uppdaterad: 2022-09-23 14:00

    Direktlänk till frågan