1. Hur stort problem är kikhosta i Sverige?
  2. Vilka åldersgrupper löper störst risk att insjukna i kikhosta?
  3. Hur kan spädbarn bäst skyddas från att bli svårt sjuka i kikhosta? ?
  4. Vilket vaccinationsschema rekommenderas för kikhostevaccin?
  5. Hur länge skyddar vaccination mot kikhosta?
  6. Hur gör man med barn som inte fått någon vaccination mot kikhosta?
  7. Hur länge har vaccination mot kikhosta erbjudits i Sverige?
  8. Vad består kikhostevaccin av?
  9. Kan vuxna vaccinera sig mot kikhosta?
  10. Är vuxna skyddade mot kikhosta?
  11. Kan vuxna ha nytta av att vaccinera sig mot kikhosta?
  12. Kan gravida vaccineras mot kikhosta?
  13. Vad rekommenderar Folkhälsomyndigheten för att skydda spädbarn mot kikhosta?

1. Hur stort problem är kikhosta i Sverige?

Kikhosta förekommer fortfarande i Sverige, vilket framför allt innebär ett problem för de minsta barnen. Kikhosta är en allvarlig sjukdom för spädbarn och svårast för de allra yngsta som ännu inte har fått sina första två vaccindoser. Många av dem får andningssvårigheter och behöver sjukhusvård. Under perioden 2008-2013 rapporterades 200-300 fall årligen, men under 2014 ökade antalet fall; 703 fall rapporterades varav 121 var spädbarn. Två tidigare friska ovaccinerade spädbarn dog. Mellan 1996-2014 avled tolv barn i kikhosta, varav elva barn var yngre än fem månader.

Även om förekomsten har minskat drastiskt sedan vaccination återinfördes i vaccinationsprogrammet 1996, kan små barn smittas av äldre barn och vuxna som inte alltid vet om att de själva har kikhosta. Kikhosta har blivit svårare att upptäcka, eftersom de barn och vuxna som insjuknar trots att de är vaccinerade vanligen får lindriga symtom. Små barn kan dock smittas även om symtomen hos äldre barn och vuxna är kortvariga eller lindriga.

Till sidans topp

2. Vilka åldersgrupper löper störst risk att insjukna i kikhosta?

Spädbarn som ännu inte fått skydd av vaccination är den grupp som löper störst risk att smittas och bli svårt sjuka av kikhosta. En del sjukdomsfall inträffar bland vaccinerade barn och tonåringar. Varken genomgången kikhosta eller vaccination ger ett livslångt skydd mot sjukdomen.

Till sidans topp

3. Hur kan spädbarn skyddas från att bli svårt sjuka i kikhosta?

Det är möjligt att förebygga svår sjukdom i kikhosta hos spädbarn genom en kombination av åtgärder i hälso- och sjukvården; vaccination i tid enligt vaccinationsprogrammet, tidig diagnostik och behandling när kikhosta misstänks och uppmärksamhet på symtom på kikhosta hos både barn och vuxna. Kikhosta förekommer och sprids under hela året, men genom att på olika sätt förebygga att spädbarn smittas kan svåra fall undvikas.

Till sidans topp

4. Vilket vaccinationsschema rekommenderas för kikhostevaccin?

Vaccination mot kikhosta erbjuds i det svenska barnvaccinationsprogrammet vid 3, 5 och 12 månaders ålder i form av kombinationsvaccin. Redan den första dosen minskar risken för allvarlig sjukdom och får ges från 2,5 månaders ålder. Från och med år 2007 ingår påfyllnadsdoser i vaccinationsprogrammet. Barn födda från år 2002 erbjuds en fjärde dos mot difteri-stelkramp-kikhosta och polio vid 5 års ålder, och ytterligare en vaccination mot difteri-stelkramp-kikhosta i årskurs 8-9. Barn födda före 2002 erbjöds en fjärde dos tillsammans med vaccin mot difteri-stelkramp i årskurs 4.

Till sidans topp

5. Hur länge skyddar vaccination mot kikhosta?

Skyddet efter vaccination liknar det efter genomgången kikhosta, på så sätt att det är långvarigt men inte livslångt. Under en tidsperiod efter vaccination eller sjukdom är skyddet gott, för att sedan klinga av successivt. Ett visst skydd kan återstå länge vilket innebär att sjukdomen då ofta antar lindrigare former med långdragen hosta (vanligen mer än två veckor), istället för att yttra sig som typisk kikhosta. Utan provtagning är det svårt att skilja lindrig kikhosta från annan långdragen hosta.

Till sidans topp

6. Hur gör man med barn som inte fått någon vaccination mot kikhosta?

Tyvärr finns idag inget enskilt vaccin mot kikhosta, men för barn som också missat vaccination mot difteri och stelkramp kan kombinationsvaccin användas. För att uppnå grundskydd ges tre doser, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje minst 6 månader efter den andra dosen. En senare påfyllnadsdos ges efter 3-5 år.

Se även Frågor och svar om det allmänna vaccinationsprogrammet (frågan: Hur gör jag med ett barn som inte fått sina vaccinationer enligt schemat?).

Till sidans topp

7. Hur länge har vaccination mot kikhosta erbjudits i Sverige?

Sedan 1996 ingår vaccination mot kikhosta i sin nuvarande form i vaccinationsprogrammet. De vacciner som används är så kallade acellulära kikhostevacciner (Pa). Vaccination mot kikhosta infördes första gången i det svenska vaccinationsprogrammet redan på 1950-talet. 1979 avbröts dessa vaccinationer på grund av försämrad skyddseffekt och misstänkta reaktioner av det vaccin som användes då.

Under åren 1979-1995 erbjöds en del barn vaccination mot kikhosta inom ramen för forskningsprojekt om kikhosta (framför allt under åren 1986 och 1991-1994), eller vaccinerades på föräldrarnas initiativ. På så sätt vaccinerades ungefär 60 procent av barn i Göteborgsområdet födda på 1990-talet. I resten av landet vaccinerades däremot betydligt färre barn under denna period, vilket innebär att de inte har skydd mot kikhosta genom vaccination.

Till sidans topp

8. Vad består kikhostevaccin av?

Kikhostevacciner bestod tidigare av avdödade bakterier, så kallat helcellsvaccin. I Sverige används sedan 1996 endast så kallade acellulära vacciner, som består av en eller flera renade beståndsdelar från kikhostebakterien. De beståndsdelar som har valts har betydelse för att utveckla skydd mot kikhosta.

Se även Frågor och svar om vacciner och säkerhet.

Till sidans topp

9. Kan vuxna vaccinera sig mot kikhosta?

Ja. Det finns vaccin mot kikhosta för vuxna. Det är så kallade kombinationsvacciner där även vaccin mot difteri och stelkramp ingår (kallas även boostervaccin eller dTap).

Till sidans topp

10. Är vuxna skyddade mot kikhosta?

Det beror på om man vaccinerat sig någon gång i livet, eller haft kikhosta. Både vaccination och genomgången kikhosta ger skydd, men skyddet varar inte så länge. Man kan därför få kikhosta trots att man är vaccinerad eller haft sjukdomen. Skyddseffekten för de vacciner vi anv��nder idag minskar gradvis efter cirka fem år. Även immuniteten efter genomgången infektion avtar över tid och kvarstår i cirka 15 år.

Till sidans topp

11. Kan vuxna ha nytta av att vaccinera sig mot kikhosta?

Om en blivande förälder efterfrågar vaccination mot kikhosta, och det gått mer än tio år sedan den senaste dosen, kan vaccination ges. Däremot finns inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att generellt rekommendera att vuxna genomgår regelbunden vaccination.

Till sidans topp

12. Kan gravida vaccineras mot kikhosta?

Baserat på det kunskapsunderlag som publicerades i augusti 2015 rekommenderar Folkhälsomyndigheten att avvakta allmän rekommendation för vaccination av gravida och kommer att göra ny bedömning utifrån förekomsten av kikhosta samt utifrån nya effekt- och säkerhetsstudier.

Till sidans topp

13. Vad rekommenderar Folkhälsomyndigheten för att skydda spädbarn mot kikhosta?

Baserat på det kunskapsunderlag som publicerades i augusti 2015 rekommenderas följande:

  1. Vaccination i tid
    Redan efter första vaccinationen minskar risken för allvarlig sjukdom. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför att denna första dos inte försenas. Den första dosen kikhostevaccin erbjuds vid 3 månaders ålder, men får ges redan vid 2,5 månaders ålder enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter för vaccination av barn.
  2. Diagnos och behandling i tid
    Diagnos i tid gör det möjligt att behandla spädbarn i förebyggande syfte och innan sjukdomen blir allvarlig. När kikhosta misstänks – hos ett spädbarn, någon i spädbarnets närhet eller hos en kvinna i slutet av graviditeten – rekommenderar Folkhälsomyndigheten provtagning, diagnostik och tidig antibiotikabehandling med spädbarnet i fokus.
  3. Ökad uppmärksamhet
    Kunskap och medvetenhet om kikhosta har en tendens att minska i samhället när sjukdomen tack vare vaccination blir sällsynt. En hög medvetenhet och uppmärksamhet bland hälso- och sjukvårdspersonal och föräldrar minskar risken för spädbarn att få svår kikhosta. Fråga alltid personer med långvarig hosta, där man misstänker att det kan vara kikhosta, om det funnits kontakt med ett spädbarn.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram material som kan användas i undervisningssyfte och i diskussioner inom hälso- och sjukvården för att höja kunskapsnivån och medvetenheten om kikhosta. Du hittar materialet på sidan om Informationsmaterial om vaccinationer.

Du hittar mer information i våra rekommendationer och i det kunskapsunderlag som publicerades 2015.

Till sidans topp