Livsmiljö som främjar övervikt och fetma
LyssnaEn livsmiljö som främjar viktuppgång, så kallad obesogen miljö, innebär en fysisk och social miljö som uppmuntrar överkonsumtion av mat och lite rörelse.
Idag har mer än hälften av den vuxna befolkningen och cirka en femtedel av barn och unga övervikt eller fetma och förekomsten fortsätter att öka. Detta är en tydlig indikation på att vi lever i en miljö som främjar viktuppgång. Samhällets utformning är en del av orsaken, men också en del av lösningen.
Fysiska livsmiljön
Den fysiska livsmiljön har stor betydelse för människors tillgång till mat och möjlighet till fysisk aktivitet. Den omfattar allt från utbud i butiker och restauranger, byggd miljö och naturmiljöer. Den sociala miljön kan till exempel handla om prissättning, marknadsföring och normer.
En miljö som snabbt förändrats för våra barn och unga är tillgången till internet och till exempel sociala medier. Sedan 2010 har andelen barn mellan 9 och 16 år som upplever att de använder internet minst 3 timmar om dagen ökat kraftigt. En ökning som tycks sammanfalla med ökningen av fetma i samma åldersgrupp under samma period.
Figur 1. Utvecklingen av andelen pojkar och flickor 11–15 år som har fetma och andelen barn 9–12 år och 13–16 år som upplever att de använder internet minst 3 timmar om dagen.
Källa: Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten och Statens medieråd (Ungar & medier 2017 och Ungar & medier 2019).
Mat och livsmiljö
Vi lever i en miljö som inbjuder till överkonsumtion av mat. I dagens samhälle exponeras vi för mat och dryck i många olika situationer. Livsmedel finns idag inte bara i matbutiker och på restauranger. Förutom den snabba utvecklingen av, snabbmatsställen, caféer och möjlighet till "hämtmat", erbjuds nu även mat i exempelvis detaljhandeln. Dessutom går det att köpa mat och dryck dygnet runt. Vi lever i en miljö som inbjuder till konstant konsumtion, och risken för att äta och dricka mer än vi behöver är överhängande. Många av de livsmedel och måltider som erbjuds är dessutom energirika, vilket gör att vi snabbt får i oss mycket kalorier. Även storleken på portioner och tallrikar som maten serveras på är idag större än de var för några decennier sedan. Detta är exempel på hur normer kring mat och måltider ändrats.
Att leva i en miljö med fri tillgång till energirika livsmedel kan även påverka vår förmåga att reglera aptit och mättnad. Dessutom kan marknadsföring och produktplacering på TV, i appar och sociala medier påverka både vår syn på mat och vår konsumtion. Mellan 1980 och 2015 ökade den totala energitillgången per person och dag med cirka 9 procent, vilket motsvarar cirka 200 kilokalorier. Idag lägger vi dessutom i genomsnitt cirka 40 procent av våra matkostnader på energirika, men näringsfattiga livsmedel.
Fysisk aktivitet och livsmiljö
Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt för oss att leva på ett sätt som inte kräver lika mycket fysisk aktivitet som tidigare. Utveckling av infrastrukturen och tillgång till bilar och andra transportsätt har bidragit till att många tar sig till och från arbete och skola genom passiv istället för aktiv transport. Mellan 1990 och 2015 minskade det totala antalet cykelresor med 38 procent och barns skolresor på cykel minskade med 48 procent.
Tillgången till internet, datorer och mobiltelefoner påverkar sannolikt vårt beteende och främjar sittande snarare än rörelse. Om möjligheten till fysisk aktivitet inte finns under arbets- och skoldagen faller ett tyngre ansvar på individen att kompensera med mer fysisk aktivitet på sin fritid. Därför är våra utemiljöer viktiga för att stimulera till fysisk aktivitet. Tillgång till trygga och säkra närmiljöer, grönområden och anläggningar för idrott och motion är av stor betydelse för att främja ökad fysisk aktivitet. Det är även viktigt att dessa områden är tillgängliga för alla, oavsett var i landet vi bor.
I tätorter är det ofta konkurrens om marken, vilket kan bidra till att många människor har långt till grönområden eller att skolgårdar minskar i storlek. I glesbygd är det ofta längre avstånd mellan hemmet och samhällets utbud och serviceinrättningar, vilket kan leda till att de som bor i glesbygd generellt sett är mer beroende av transporter med bil.
Goda möjligheter till ett hälsosamt samhälle
Människan är anpassad till ett liv i rörelse och att spara energi när så behövs. Därför blir det en stor utmaning för individen när incitamenten för fysisk aktivitet har minskat och tillgången på energirik mat ökat. Men det finns goda möjligheter att genom samhällsplanering bidra till att skapa hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer, som underlättar hälsosamma levnadsvanor, som matvanor och fysisk aktivitet. När kommuner och regioner utformar livsmiljön bör de även tänka på att olika grupper har olika förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor.