Övervikt och fetma
LyssnaÖvervikt och fetma är en riskfaktor för att drabbas av ett flertal sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige.

Övervikt och fetma innebär en ökad risk att drabbas av ohälsa och är en av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och förtida död i Sverige. Övervikt är ett tillstånd som kan öka risken att utveckla fetma. Fetma, eller obesitas, är en kronisk sjukdom som ofta kräver långsiktig behandling och uppföljning. Övervikt och fetma ökar risken för typ 2-diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom, men även social stigmatisering och dess konsekvenser. För barn och unga med övervikt och fetma är risken stor att övervikt och fetma kvarstår i vuxen ålder, men också att det påverkar den fysiska och psykiska hälsan. För gravida kvinnor innebär övervikt och fetma, förutom en risk för deras hälsa, även ökad risk för graviditets- och förlossningskomplikationer och negativ påverkan på barnet.
Övervikt och fetma ökar i alla grupper
Övervikt och fetma ökar i stort sett i alla åldrar (figur 1) och det finns inga tecken på att utvecklingen håller på att avstanna.
Figur 1. Utvecklingen av övervikt och fetma bland vuxna och barn sedan början på 2000-talet med prognostisering till 2030.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor" och Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten.
Förekomsten av övervikt och fetma ökar med åldern, från cirka 10 procent bland 4-åringar till 30 procent bland unga vuxna (16–29 år) och upp till 60 procent bland vuxna mellan 45–64 år 2018 (figur 2). I alla åldersgrupper finns det könsskillnader, men också regionala skillnader i förekomsten av övervikt och fetma.
Figur 2. Andel (procent) av befolkningen som har övervikt eller fetma i olika faser i livet.
Mer än en miljon vuxna har idag fetma. Andelen har ökat från 11 procent till 16 procent mellan 2004 och 2022, medan andelen med övervikt och undervikt varit i det närmaste oförändrat (figur 3). Däremot har andelen med normalvikt minskat. Detta betyder att fler individer blivit tyngre och vi har fått en påfyllnad i högre viktkategorier.
Figur 3. Andel i befolkningen med undervikt, normalvikt, övervikt och fetma (1 prick motsvarar 1 person per 100 personer i befolkningen i åldern 16–84 år).
Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor", Folkhälsomyndigheten.
Den sociala och fysiska miljöns betydelse för övervikt och fetma
Ohälsan relaterad till övervikt och fetma påverkar individer och samhället. En stor del av orsaken finns att hämta i vår sociala och fysiska miljö. Som samhället är utformat riskerar fler att få övervikt och fetma. Det finns även tydliga skillnader i förekomsten av övervikt och fetma i olika grupper och var i landet man bor. Övervikt och fetma har alltså betydelse för den ojämlika hälsan.