Totalt insjuknade 69 personer i det utbrott av salmonella Kentucky som identifierades av Folkhälsomyndighetens mikrobiella övervakningsprogram i slutet av oktober förra året (figur 1).

Figur 1. Antal bekräftade utbrottsfall av salmonella Kentucky per insjukningsvecka alternativt provtagningsvecka om datum för insjuknande saknas (n=69), 2018-09-11

Salmonella Kentucky, antal fall insjukningsvecka samt provtagningsvecka

Fallen, 47 kvinnor och 22 män, är mellan 30 och 98 år (median 85 år) och bosatta i sju olika län/regioner (Västra Götaland, Uppsala, Skåne, Stockholm, Kronoberg, Värmland och Västmanland). Majoriteten av fallen fick lindriga eller inga symtom från mag-tarmkanalen vilket kan betyda att man kan ha burit på salmonellainfektion under en längre period än den klassiska inkubationstiden. Därmed har troligt smittotillfälle varit svårt att fastställa för en stor andel av fallen.

Gemensamt för de flesta fallen är att de bott på äldreboende eller vårdats på sjukhus under hösten. För att förhindra eventuell fortsatt smittspridning infördes livsmedelsrestriktioner på flera sjukhus och äldreboenden under utbrottet. Information om vilka livsmedel som serverades på sjukhusen under tiden fallen var inneliggande liksom livsmedel som serverats på äldreboende veckorna innan insjuknande/diagnos samlades in för att identifiera gemensamma livsmedel. Ett flertal livsmedel provtogs men föll ut som negativa för salmonella i analyserna.

Trots en omfattande utredning kunde inte smittkällan fastställas. Det mesta tyder dock på att det var ett livsmedel som distribuerades till storkök under hösten.

Utbrottsstammen var ciprofloxacinresistent men känslig för övriga antibiotika. I det här utbrottet avvek ett par isolat något från de övriga och rapporterades därför som Subspecies I (8,20), där S. Kentucky har antigenformeln 8,20:i:z6. Dessa hade fenotypiskt tappat förmågan att uttrycka vissa ytstrukturer som används för att definiera serotyp. Helgenomsekvensering visade dock att även dessa hör till utbrottet. Helgenomsekvenseringen visade vidare på mindre skillnader i vissa nukleotider, så kallade SNP:s (single nucleotide polymorphism), både mellan isolat från olika patienter men även från isolat från samma patient men som påvisats i olika provlokaler. Detta skulle kunna förklaras av att flera patienter kan ha burit på salmonellainfektionen en tid och att infektionen förflyttats sig mellan olika lokaler såsom feces, blod och urin. Därav har bakterien till viss del kunnat förändras något. De epidemiologiska sambanden visar dock att alla tillhörde samma utbrott.