Rapporteringen är obligatorisk och enligt lagen måste vårdgivaren rapportera alla vaccinationer som ges inom nationella vaccinationsprogram samt från den 1 januari 2021 även covid-19-vaccinationer. I dagsläget omfattar nationella vaccinationsprogram endast det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Fler vaccinationer kan komma att ingå i de nationella vaccinationsprogrammen och därmed också registreras i det nationella vaccinationsregistret vid Folkhälsomyndigheten.

Nyttan med registret

Det nationella vaccinationsregistret förenklar datainsamling på nationell nivå och möjliggör:

  • en heltäckande och kvalitetssäker nationell övervakning av vaccinationstäckning, skyddseffekt, vaccinsvikt och biverkningar
  • snabbare återkoppling och åtgärder i områden med låg vaccinationstäckning
  • epidemiologisk forskning
  • deltaganden i internationella samarbeten och erfarenhetsutbyten.

Data från registret utgör även på sikt ett bättre beslutsunderlag inför optimering av nationella vaccinationsprogram och vaccinationsschema.

1. Bakgrund

Genom ett nationellt vaccinationsregister går det att följa upp effekten av nationella vaccinationsprogram och covid-19-vaccinationer vad gäller vaccinationstäckning, skyddseffekt, vaccinsvikt och biverkningar.

Enligt lag (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram ska vårdgivare (som har ansvarat för vaccinationen) rapportera alla vaccinationer inom ramen för barnvaccinationsprogrammet samt covid-19-vaccinationer till det nationella vaccinationsregistret. Det gäller vaccinationer som har getts i Sverige. För närvarande omfattar barnvaccinationsprogrammet elva sjukdomar, se Vaccinationsregister.

2. Inhämtning av data

Nationella vaccinationsregistret får in uppgifter om vaccinationer från vårdcentraler, barnavårdscentraler, skolors elevhälsa m.fl. Här finns både offentliga aktörer som landsting/regioner och kommunala skolor, men även privata aktörer som vårdentreprenörer och friskolor. De använder olika journalsystem och kan rapportera på olika sätt:

  • Journalsystem som har hel- eller halvautomatiserad rapportering till det nationella vaccinationsregistret. Cirka 90 procent av vaccinationerna rapporteras genom journalsystem.
  • Manuell rapportering: I en webbapplikation på Folkhälsomyndighetens webbsida kan enheter rapportera vaccinationer manuellt. Denna kan t.ex. användas vid begränsningar i journalsystem, som vid anmälning av vaccinationer givna till barn med ofullständigt personnummer. Cirka 10 procent av vaccinationerna rapporteras manuellt. Detta sätt att rapportera på innebär ett dubbelarbete för vaccinatören eftersom NVR inte är ett journalsystem.

Information om den vaccinerades aktuella folkbokföringsadress hämtas en gång per dygn från Skatteverket.

Det nationella vaccinationsregistret använder sig av Läkemedelsverkets vaccin- och satsinformation i förvaltningen av registret.

3. Validering

Data och format

Anmälda vaccinationer skickas till registret i XML-format. Det tekniska formatet finns beskrivet här.

En vaccinationsanmälan består av följande uppgifter:

  • person-id
  • vaccinprodukt
  • vaccinationsdatum
  • vaccinets satsnummer
  • ansvarig vårdgivare och eventuell vårdenhet
  • dosnummer för covid-19-vaccinationer.

Person-id, vaccinprodukt och vaccinationsdatum används till att identifiera om vaccinationen är ny vaccination, en uppdatering eller en dubblett.

Validering

Validering av data genomförs i tre olika steg i syfte att garantera att relevanta data kommer in och håller hög kvalité.

  1. Data valideras mot det nationella vaccinationsregistrets fördefinierade format för att hitta saknade eller olämpliga data (t.ex. att det saknas person-id eller att vaccinprodukten inte ingår i det nationella vaccinationsprogrammet eller inte är ett covid-19-vaccin).
  2. Vaccinationsuppgifter valideras ytterligare för att uppnå en nivå där minst 99 procent av anmälningarna är utan anmärkning. Systemet kontrollerar först att uppgifterna är korrekta. Därefter kompletteras anmälningen med ytterligare information t ex vaccinerades hemkommun vid vaccinationstillfället eller om personen har skyddad identitet.
  3. I det sista steget av valideringen – "dubblettkontroll" – hanteras vaccinationen som ny alternativt som uppdatering eller makulering av en tidigare vaccination.

Supportfunktion

Vid ett valideringsfel skapas felposter. Dessa hanteras av supportfunktionen som:

  • granskar felaktigheter,
  • eventuellt kontaktar ansvarig vårdgivare samt
  • gör kompletteringar eller ändringar.

Därefter uppdateras anmälningen och valideras på nytt.

4. Kvalitet på inkomna data

Rapporterade vaccinationer granskas regelbundet. Då kontrolleras att gångna veckans rapportering blivit inläst i registret. Avstämning av resultat görs med de olika journalsystemen en gång per månad. Rapport om kvalitet uppdateras löpande också med syfte att upptäcka eventuella avvikelser, till exempel underrapportering, avbrott eller dubbelrapportering.

5. Andelen vaccinerade enligt det nationella vaccinationsregistret

Ett viktigt syfte med det nationella vaccinationsregistret är uppföljning av vaccinationstäckning. De flesta barn antas bli vaccinerade enligt schemat för barnvaccinationsprogrammet, men då det än så länge förekommer underrapportering (se separat avsnitt gällande underrapportering till det nationella vaccinationsregistret) till det nationella vaccinationsregistret är det inte aktuellt att beräkna vaccinationstäckning för alla typer av vaccinationer. Det som beräknas är andelen folkbokförda för vilka det rapporterats vaccinationer till det nationella vaccinationsregistret, den s.k. andelen vaccinerade enligt det nationella vaccinationsregistret. För vissa typer av vaccinationer används andelen vaccinerade enligt registret som en skattning av vaccinationstäckning.

Figur. Andelen vaccinerade enligt det nationella vaccinationsregistret beräknas enligt:

andelen vaccinerade enligt NVR

Täljaren (T)
Unika förekomster av personer, med fullständiga personnummer, för vilka det inrapporterats vaccinationer som uppfyller nationella vaccinationsregistrets valideringsregler (se separat avsnitt gällande nationella vaccinationsregistrets valideringsregler). Antalet personer grupperas utifrån födelseår, kön, län och kommun.

Nämnaren (N)
Antal personer folkbokförda i Sverige grupperade utifrån födelseår/åldersgrupp, kön, län och kommun.

För barnvaccinationer gäller att vid varje halvårsskifte hämtas information från Skatteverket om totalt antal folkbokförda barn per kommun.

För covid-19-vaccinationer kommer SCB:s befolkningsstatistik istället att användas som nämnardata.

Folkbokföringsuppgifterna

De vaccinerade personernas (T) folkbokföringslän och kommun liksom antalet folkbokförda personer (N) per födelseår, kön, län och kommun hämtas från Skatteverkets folkbokföring. I det nationella vaccinationsregistrets redovisningar framgår datumet folkbokföringsuppgifterna avser.

För covid-19-vaccinationer kommer SCB:s befolkningsstatistik istället att användas som nämnardata (enligt ovan).

Underrapportering

Underrapportering av vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet förekommer vilket betyder att alla vaccinationer som utförs inte rapporteras till det nationella vaccinationsregistret. Detta kan ha både tekniska och mänskliga förklaringar och olika insatser görs för att komma till rätta med det. Exempel på insatser är identifiering och kontakt med enheter från vilka inrapporteringen är låg, bredare kommunikationsinsatser och samarbete med rapporterande journalsystem.

Ett led i detta kvalitetsarbete är också halvårsvis återrapportering av aggregerade uppgifter från registret till smittskyddsenheterna och barnhälsovården i landsting/regioner, för att även de ska kunna följa och reagera på avvikelser.

Just för att kunna följa hur registreringen fungerar lokalt och regionalt finns det också kartor (se nedan), med uppgifter om andelen barn med registrerade MPR-vaccinationer givna på BVC och i skolor. Kartorna uppdateras halvårsvis.

Rapportering från BVC

Rapportering från skolor

Kvalitetsarbete - nyckeltal

Det finns fortfarande möjlighet att rapportera manuellt till det nationella vaccinationsregistret via en webbsida hos Folkhälsomyndigheten. Eftersom NVR inte är ett journalsystem, behöver vårdgivaren i dessa fall också rapportera in samma information till sitt journalsystem. Detta innebär ett dubbelarbete som kan innebära att den som vaccinerar, kan missa att rapportera till NVR, eller att en eventuell vikarie inte har fått tillräcklig information. Det är, av kvalitetsskäl, önskvärt att andelen manuellt rapporterade vaccinationer minskar och därför är detta ett nyckeltal som vi följer över tid. År 2019 var andelen manuellt rapporterade vaccinationer totalt 11 procent.

Figur. Andel rapportering via manuellt gränssnitt på Folkhälsomyndighetens webb

Andelen vaccinerade enligt det nationella vaccinationsregistret

Ett annat nyckeltal är andelen registrerade barn med en MPR-vaccination.
Andelen ökar över tid men fortfarande finns det skillnader jämfört med de
andelar som regionerna samlar in manuellt årligen. Enligt dessa uppgifter är
96-97 procent av 2-åringarna vaccinerade med MPR.

Tabell 1: Tabell. Andel registrerade i nationella vaccinationsregistret av folkbokförda respektive år
2014*2016**201720182019
MPR 2-åringar 88,9 90,3 91,2 92,4
MPR 9-åringar 83,0 87,7 88,9 90,4 91,8

*Avser 13-åringar första mättillfället.

**Avser uttag 31/6 2017 (födda 2014 resp. 2008) till skillnad till övriga mätpunkter som avser 31/12 respektive år.

6. Sekretess

Det nationella vaccinationsregistret är ett hälsodataregister och uppgifter som lämnas till registret skyddas av absolut sekretess, statistiksekretessen, genom 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen. Detta är lagens starkaste sekretesskydd. Undantag från denna absoluta sekretess får endast göras för:

  • forskningsändamål (godkännande av etisk kommitté krävs)
  • statistikändamål
  • uppgifter som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde
  • helt avidentifierade uppgifter = uppgifter som varken direkt eller indirekt kan hänföras till en viss person

Folkhälsomyndigheten genomför en sekretessprövning vid varje enskild begäran om datautdrag i ovanstående undantagsfall. Utlämnande kan endast ske om det står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sekretessen gäller även internt inom Folkhälsomyndigheten. Endast ett fåtal personer har tillgång till databasen och lyder under sekretess. Data som tas ut ur databasen får inte sparas ner lokalt längre tid än vad som är nödvändigt för syftet med databehandlingen.

Läs mer

Validation of the new Swedish vaccination register - Accuracy and completeness of register data (PDF, 476 kB)