Rapporteringen är obligatorisk och enligt lagen måste vårdgivaren rapportera alla vaccinationer som ges inom nationella vaccinationsprogram. I dagsläget omfattar registret endast det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Efter beslut av regeringen kan nya vaccinationer så småningom ingå i de nationella vaccinationsprogrammen och därmed också registreras i vaccinationsregistret vid Folkhälsomyndigheten.

Nyttan med registret

Vaccinationsregistret förenklar datainsamling på nationell nivå och möjliggör:

  • en heltäckande och kvalitetssäker nationell övervakning av vaccinationstäckning, skyddseffekt, vaccinsvikt och biverkningar
  • snabbare återkoppling och åtgärder i områden med låg vaccinationstäckning
  • högkvalitativ epidemiologisk forskning
  • deltaganden i internationella samarbeten och erfarenhetsutbyten.

Data från registret utgör även på sikt ett bättre beslutsunderlag inför optimering av nationella vaccinationsprogram och vaccinationsschema.

1. Bakgrund

Genom ett nationellt vaccinationsregister går det att följa upp effekten av nationella vaccinationsprogram vad gäller vaccinationstäckning, skyddseffekt, vaccinsvikt och biverkningar.

Enligt lag (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram ska vårdgivare (som har ansvarat för vaccinationen) rapportera alla vaccinationer inom ramen för barnvaccinationsprogrammet till det nationella vaccinationsregistret. Det gäller vaccinationer som har getts i Sverige till barn och ungdomar upp till 18 års ålder, efter den 1 januari 2013. För närvarande omfattar barnvaccinationsprogrammet tio sjukdomar, se (länk till barnvaccinationsprogrammet).

2. Inhämtning av data

Nationella vaccinationsregistret får in uppgifter om vaccinationer framför allt från barnavårdscentraler och skolors elevhälsa. Här finns både offentliga aktörer som landsting/regioner och kommunala skolor, men även privata aktörer som vårdentreprenörer och friskolor. De använder olika journalsystem och kan rapportera på olika sätt:

  • Journalsystem som har automatiserad rapportering till NVR (T ex Svevac, ProReNata och Cosmic Kronoberg). Cirka 85 procent av vaccinationerna rapporteras genom journalsystem.
  • Manuell rapportering: I en webbapplikation på Folkhälsomyndighetens webbsida kan enheter rapportera vaccinationer manuellt. Denna kan t ex. användas vid begränsningar i journalsystem, som vid anmälning av vaccinationer givna till barn med ofullständigt personnummer. Cirka 15 procent av vaccinationerna rapporteras manuellt.

T.o.m. 2016 var även rapportering via inskickade pappersformulär möjligt. Anmälningarna skannades sedan in av Folkhälsomyndigheten och fördes över till NVR. Denna tjänst är numera stängd.

Information om barnets aktuella folkbokföringsadress hämtas en gång per dygn från Skatteverket. Vid varje halvårsskifte hämtas även från Skatteverket information om totalt antal barn per kommun och distrikt för beräkning av andelen registrerade.

NVR använder sig av Läkemedelsverkets vaccin- och satsinformation i förvaltningen av registret.

3. Validering

Data och format

Anmälda vaccinationer skickas till registret i XML-format. Det tekniska formatet finns beskrivet här.

En vaccinationsanmälan består av följande uppgifter:

  • person-id
  • vaccinprodukt
  • vaccinationsdatum
  • vaccinets satsnummer
  • ansvarig vårdgivare och eventuell vårdenhet.

Person-id, vaccinprodukt och vaccinationsdatum används till att identifiera om vaccinationen är ny vaccination, en uppdatering eller en dubblett.

Validering

Validering av data genomförs i tre olika steg i syfte att garantera att relevanta data kommer in och håller hög kvalité.

  1. Data valideras mot NVRs fördefinierade format för att hitta saknade eller olämpliga data (t.ex. att det saknas person-id eller att vaccinprodukten inte ingår i det nationella vaccinationsprogrammet).
  2. Vaccinationsuppgifter valideras ytterligare för att uppnå en nivå där minst 99 procent av anmälningarna är utan anmärkning. Systemet kontrollerar först att uppgifterna är korrekta. Därefter kompletteras anmälningen med ytterligare information t ex barnets hemkommun vid vaccinationstillfället eller om barnet har skyddad identitet.
  3. I det sista steget av valideringen – "dubblettkontroll" – hanteras vaccinationen som ny alternativt som uppdatering eller makulering av en tidigare vaccination.

Supportfunktion

Vid ett valideringsfel skapas felposter. Dessa hanteras av supportfunktionen som:

  • granskar felaktigheter,
  • eventuellt kontaktar ansvarig rapportör samt
  • gör kompletteringar eller ändringar

Därefter uppdateras anmälningen och valideras på nytt.

4. Kvalitet på inkomna data

Rapporterade vaccinationer granskas veckovis. Då kontrolleras att gångna veckans rapportering blivit inläst i registret. Avstämning av resultat görs med de olika journalsystemen en gång per månad. Rapport om kvalitet uppdateras också veckovis med syfte att upptäcka eventuella avvikelser, till exempel underrapportering, avbrott eller dubbelrapportering.

5. Andelen vaccinerade enligt NVR

Ett viktigt syfte med NVR är uppföljning av vaccinationstäckning. De flesta barn antas bli vaccinerade enligt schemat för vaccinationsprogrammet, men då det än så länge förekommer underrapportering (se separat avsnitt gällande underrapportering till nationella vaccinationsregistret) till NVR är det inte aktuellt att beräkna vaccinationstäckning för alla typer av vaccinationer. Det som beräknas är andelen folkbokförda för vilka det rapporterats vaccinationer till NVR, den s.k. andelen vaccinerade enligt NVR. För vissa typer av vaccinationer används andelen vaccinerade enligt registret som en skattning av vaccinationstäckning.

Andelen vaccinerade enligt NVR beräknas enligt:

andelen vaccinerade enligt NVR

Täljaren (T)
Unika förekomster av personer, med fullständiga personnummer, för vilka det inrapporterats vaccinationer som uppfyller nationella vaccinationsregistrets valideringsregler (se separat avsnitt gällande nationella vaccinationsregistrets valideringsregler). Antalet personer grupperas utifrån födelseår, kön, län, kommun, distrikt.

Nämnaren (N)
Antal personer folkbokförda i Sverige grupperade utifrån födelseår, kön, län, kommun och distrikt.

Folkbokföringsuppgifterna

De vaccinerade personernas (T) folkbokföringslän, -kommun och -distrikt liksom antalet folkbokförda personer (N) per födelseår, kön, län, kommun och distrikt hämtas från Skatteverkets folkbokföring. I nationella vaccinationsregistrets redovisningar framgår datumet folkbokföringsuppgifterna avser.

Underrapportering

Underrapportering förekommer vilket betyder att alla vaccinationer som utförs inte rapporteras till NVR. Detta kan ha både tekniska och mänskliga förklaringar och olika insatser görs för att komma till rätta med det. Exempel på insatser är identifiering och kontakt med enheter från vilka inrapporteringen är låg, bredare kommunikationsinsatser och samarbete med rapporterande journalsystem.

Ett led i detta kvalitetsarbete är också halvårsvis återrapportering av aggregerade uppgifter från registret till smittskyddsenheterna och barnhälsovården i landsting/regioner, för att även de ska kunna följa och reagera på avvikelser.

Just för att kunna följa hur registreringen fungerar lokalt och regionalt finns det också kartor (se nedan), med uppgifter om andelen barn med registrerade MPR-vaccinationer givna på BVC och i skolor. Kartorna uppdateras halvårsvis.

Rapportering från BVC

Rapportering från skolor

6. Sekretess

NVR är ett hälsodataregister och uppgifter som lämnas till registret skyddas av absolut sekretess, statistiksekretessen, genom 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen. Detta är lagens starkaste sekretesskydd. Undantag från denna absoluta sekretess får endast göras för:

  • forskningsändamål (godkännande av etisk kommitté krävs)
  • statistikändamål
  • uppgifter som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde
  • helt avidentifierade uppgifter = uppgifter som varken direkt eller indirekt kan hänföras till en viss person

Folkhälsomyndigheten genomför en sekretessprövning vid varje enskild begäran om datautdrag i ovanstående undantagsfall. Utlämnande kan endast ske om det står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sekretessen gäller även internt inom Folkhälsomyndigheten. Endast ett fåtal personer har tillgång till databasen och lyder under sekretess. Data som tas ut ur databasen får inte sparas ner lokalt längre tid än vad som är nödvändigt för syftet med databehandlingen.