Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete Handlingsplanen har tagits fram av de 26 myndigheter och organisationer som vid tidpunkten ingick i den Nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens. Den omfattar hälso- och sjukvård, folkhälsa, den yttre miljön, djurhållning, veterinärmedicin…

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

This report highlights how the changing climate affects health in several ways, from heatwaves and spread of infectious diseases to deteriorating water and air quality. The report can provide useful knowledge support for national authorities and county administrative boards affected by the Ordinance on government agencies’ climate adaptation. It may also provide support to other national and international stakeholders involved in actions to protect health from the conseqeuneces of climate change.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Rapporten är en sammanställning av 2023 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige (Svenska HALT).

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som stöd för arbetet med att utveckla nya förebyggande metoder och att utvärdera insatser som redan används på gruppen.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de utvecklingsområden som finns inom den SRHR-relaterade hälso- och sjukvården.

Information från Folkhälsomyndigheten

.Sid Ovaccinerad Vaccinerad med 1 dos Gardasil Vaccinerad med 2 doser Gardasil < 15 år >= 15 år < 14 år >= 14 år < 14 år >= 14 år Vaccinationsstatus Ålder vid dos 1 Vaccination med Gardasil 9 Ingen vaccination 3 doser 1 dos 1 dos 2 doser 2 doser Vägledning för HPV-vaccination >= 6 månader mellan dos 1 och 2 < 6 månader mellan dos 1 och 2

Vid kompletterande vaccinationer är schemat i 5 § inte applicerbart, och därför innehåller schemat inte någon information om vad som gäller i dessa fall. För antal doser och intervall vid kompletterande vaccination hänvisas till den vägledning som vi har tagit fram. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

För mer information om kompletterande vaccinationer och vaccinationsplanering för barn som inte följt det svenska nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn, se: Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar personer som arbetar inom vård och omsorg nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa (det vill säga, personer i riskgrupp) att vaccinera sig. Vaccination är särskilt viktigt för de som arbetar nära personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Rekommendationer om influensavaccination…

Frågor och svar om kikhosta är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården som vägledning i det dagliga arbetet, men kan även vara till nytta för föräldrar och andra intresserade.

Frågor och svar om RS-virus och RS-virusvaccination är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av andra intresserade.

På vår sida om rekommendationer för MPR-vaccination finns en tabell som kan ge vägledning till om en kvinna som vuxit upp i Sverige blivit erbjuden vaccination. Rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund Om en kvinna är osäker på om hon har immunitet eller inte kan hon låta vaccinera sig. En serologisk undersökning inför vaccination behövs inte. Därefter bör hon vänta minst…

Frågor och svar kring Haemophilus influenzae typ b (Hib) är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.

Frågor och svar om rotavirus och rotavirusvaccination är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.

Frågor och svar kring difteri och stelkramp är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.

Frågor och svar kring de barnvaccinationer som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.