Sidan har uppdaterats inför säsongen 2018-2019.

Hoppa direkt till frågor om:

Influensaläget och influensasjukdom

Vad vet vi om årets influensa?

Läs den senaste influensarapporten för nuvarande lägesbild. Veckorapporten publiceras på torsdagar under oktober–maj.

Vilka influensavirus finns det?

Det finns två typer av influensavirus som ger upphov till den typiska influensasjukdomen: A och B. På influensavirusets yta finns det två ytmolekyler (hemagglutinin (H) och neuraminidas (N)) som gör det möjligt för immunförsvaret att känna igen och bekämpa viruset. Hos influensa A finns många olika subtyper av H och N. De har numrerats (till exempel H1 eller H18, N2 eller N11), och olika influensa A-virus benämns därför till exempel influensa A(H2N3) eller A(H1N1). För influensa B finns det två olika linjetyper, B/Victoria samt B/Yamagata.

Ytmolekylerna förändras lite mellan varje säsong och därmed skyddar inte alltid den immunitet man fått från tidigare influensainfektioner eller vaccin. De influensatyper som återkommer varje vinter kallas säsongsinfluensa. Följande influensastammar cirkulerar världen över sedan pandemin 2009:

  • Influensa A(H3N2)
  • Influensa A(H1N1)pdm09
  • Influensa B/Yamagata
  • Influensa B/Victoria

Läs mer under Sjukdomsinformation om influensa.

Är det skillnad på influensasorterna vad gäller allvarlighet?

För individen som blir sjuk kan man inte särskilja mellan olika influensasorter baserat på symptom. Man kan bli allvarligt sjuk och till och med avlida av samtliga influensasorter.

Generellt brukar influensa A orsaka de mer intensiva epidemierna. Vid säsonger som domineras av influensa A(H3N2) brukar en större andel personer 65 år eller äldre insjukna medan en högre andel vuxna insjuknar när influensa A(H1N1)pdm09 cirkulerar. Barnen drabbas varje säsong oavsett influensasort eftersom det alltid finns barn som inte fått influensa förut. Läs mer om influensa under Sjukdomsinformation om influensa.

Vilka symptom får man av influensa?

Läs om vanliga symptom vid influensa på 1177.se eller Folkhälsomyndighetens webbplats.

När ska man söka vård?

1177.se har råd för allmänheten om när man ska söka vård.

Generellt om influensavaccin

Vilka influensatyper ingår i vaccinet?

Det finns trivalenta och tetravalenta influensavacciner, vilket innebär att vaccinerna innehåller delar av tre respektive fyra olika sorters säsongsinfluensa. De trivalenta influensavaccinerna innehåller stammar av influensa A(H1N1)pdm09 och A(H3N2) samt en linjetyp av influensa B. De tetravalenta vaccinerna innehåller även den andra linjetypen av influensa B. Information om det aktuella innehållet finns på sidan om vaccination mot influensa.

Varför vaccinerar man varje år?

Influensavaccinets effekt varar i 6–9 månader, det vill säga tillräckligt för att ge skydd under en influensasäsong. Den som vaccinerats tidigare behöver alltså vaccineras igen inför den kommande säsongen. Inför varje säsong anpassas vaccinstammarna för att likna de som cirkulerar. Läs mer om skyddseffekten här

Var ges vaccination mot influensa?

Under hösten och vintern kan den som vill vaccinera sig vända sig till en vårdcentral eller vaccinationsmottagning. Information om vaccinationsmottagningar finns på 1177 Vårdguiden för varje landsting och region.

Vad kostar vaccinationen?

I de flesta landsting är vaccinationen gratis för gravida, personer som är 65 år eller äldre och övriga riskgrupper. I en del landsting erbjuds vaccinationen till ett rabatterat pris. Läs mer på 1177 Vårdguiden, landstingets webbplats eller kontakta den lokala smittskyddsenheten för prisinformation.

Hur effektivt är vaccinet?

Vaccinationseffekten varierar och påverkas bland annat av hur väl viruset i vaccinet överensstämmer med det virus man smittas med, immunsystemets förmåga att producera skydd hos den som vaccineras och hur lång tid som förflutit mellan vaccination och influensasmitta. I genomsnitt skyddas 60 procent av friska vuxna mot att insjukna i laboratoriebekräftad influensa, när vaccinet stämmer (matchar) med den cirkulerande stammen. Skyddet blir lägre vid dålig matchning och lägre bland äldre eftersom immunförsvaret försämras med stigande ålder. Läs mer om skyddseffekten här

När ska vaccinering ske?

Det är bra att vaccinera sig på hösten, innan influensavirus börjar cirkulera i större omfattning. Samtliga landsting startar sina vaccinationskampanjer i början av november. Det tar två veckor innan man får ett bra skydd av vaccinet, och effekten varar ungefär sex-nio månader. Säsongsinfluensan brukar sätta igång på allvar i slutet av december. För att få ett så bra skydd som möjligt bör man vaccinera sig innan året är slut. Det går även att vaccinera sig under pågående influensaepidemi, men då finns risken att insjukna i influensa innan vaccinet har gett effekt. Man blir inte svårare sjuk om det skulle inträffa. Läs mer om skyddseffekten här

Kan man få influensa av vaccinet?

De influensavacciner som ges som spruta innehåller avdödat virus och kan inte orsaka influensa, men man kan få lite feber 1-2 dagar efter vaccinationen när immunförsvaret aktiveras. Det levande försvagade vaccinet som ges till barn som nässprej orsakar en mild infektion i de övre luftvägarna och ska inte ges till barn med nedsatt immunförsvar eftersom det hos dem kan orsaka en svårare infektion. (Läs mer om influensavaccination av barn på sidan Frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin). Det tar två veckor innan man får ett bra skydd av vaccination så har man otur kan man hinna smittas av influensa under den perioden. Man blir inte svårare sjuk om det skulle inträffa, men risken är att man tror att det var vaccinet som orsakade sjukdomen. Mer information om influensavaccination finns på sidan om vaccination mot influensa.

Säkerhet och biverkningar

Vilka kända biverkningar finns det?

Allvarliga reaktioner vid vaccination med vacciner mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De influensavacciner som injiceras kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande försvagade vaccinet är rinnsnuva, nästäppa, minskad aptit, huvudvärk, svaghet, muskelvärk och feber.

För att läsa mer om de tillgängliga vaccinerna mot säsongsinfluensa och dokumenterade biverkningar se Läkemedelsverkets webbplats eller sök på vaccinets namn i Fass-Allmänhet.

Hur väl beprövade är influensavaccinerna?

Äggbaserade trivalenta influensavacciner började användas på 1940-talet. I början var de vaccinerna inte spjälkade (sönderdelade viruspartiklar som renats) utan så kallade helcellsvacciner, vilka gav mer biverkningar än dagens vacciner. Miljarder människor över hela världen har vaccinerats sedan dess, framför allt med de spjälkade vaccinerna. Under 2000-talet har ca 500 miljoner doser distribuerats årligen i världen och mycket få allvarliga biverkningar rapporteras. Mer information om influensavaccination finns på sidan om vaccination mot influensa.

Finns det risk för narkolepsi i samband med vaccinationen?

Nej, det finns ingen koppling mellan vaccination mot säsongsinfluensa och narkolepsi. Narkolepsi har endast påvisats i samband med vaccination med det vaccin som användes under pandemin 2009 (Pandemrix). Detta vaccin används inte i Sverige sedan 2010.

Mer information om influensavaccination finns på sidan om vaccination mot influensa.

Kan alla vaccineras?

Nej, vid överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet bör man inte vaccineras. Influensavirus för alla vaccinerna har odlats fram i hönsägg och trots att vaccinerna renas oerhört väl kan små mängder äggproteiner finnas kvar. Personer med kraftig äggallergi måste därför rådgöra med sin läkare för att eventuellt testas om de tål de influensavacciner som vanligen erbjuds.

Vissa barn ska inte ta det levande försvagade vaccinet. Läs mer: Kan man använda det levande försvagade influensavaccinet för alla barn?

Man bör inte vaccineras om man har en pågående infektion eller inflammation eller äter stora doser av inflammationshämmande medel eftersom vaccinet då har sämre effekt.

Mer information om influensavaccination finns på sidan om vaccination mot influensa.

Vad innehåller vaccinet?

Det finns trivalenta och tetravalenta influensavaccin, vilket innebär att vaccinet innehåller delar av tre respektive fyra olika virustyper. Information om det aktuella innehållet finns på sidan om vaccination mot influensa. Förutom influensastammarna, kan influensavacciner innehålla mycket små restmängder av substanser som används i tillverkningen, exempelvis äggproteiner (eftersom influensavacciner oftast tillverkas i hönsägg). Allt innehåll i ett vaccin redovisas i produktresuméerna som kan hittas på Läkemedelsverkets webbplats. Läkemedelsverkets publikation Information från Läkemedelsverket (2014), sidorna 20-26, innehåller också detaljerad information om de olika influensavaccinerna.

Finns det kvicksilver i vaccinet?

Nej, det finns inget kvicksilver eller tiomersal i något av de vacciner mot säsongsinfluensa som används i Sverige. Allt innehåll i ett vaccin redovisas i produktresuméerna som kan hittas på Läkemedelsverkets webbplats.

Grupper som rekommenderas vaccination

Vilka grupper rekommenderas att vaccinera sig mot influensa?

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot säsongsinfluensa till följande grupper:

  • personer 65 år eller äldre
  • gravida efter graviditetsvecka 16
  • vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
    - kronisk hjärtsjukdom
    - kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
    - andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder)
    - kronisk lever- eller njursvikt
    - diabetes mellitus
    - tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling (se nedan)

För att minska risken för att personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar smittas av influensa bör hushållskontakter och personal som vårdar dessa patienter också erbjudas vaccination.

Läs mer i Folkhälsomyndighetens Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper.

Varför rekommenderas dessa riskgrupper vaccination?

Dessa grupper har överlag en ökad risk att få svår sjukdom eller avlida om de får influensa och bör därför vaccinera sig mot säsongsinfluensa varje år.

Varför rekommenderas vaccination efter graviditetsvecka 16?

Risken för allvarlig sjukdom vid influensa är störst under senare delen av graviditeten och gravida rekommenderas därför vaccination efter graviditetsvecka 16 för att de ska få bästa möjliga skydd mot svår sjukdom. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet.
För gravida med underliggande kroniska sjukdomar är det extra viktigt att vaccineras mot influensa eftersom de har ytterligare förhöjd risk att bli svårt sjuka. Dessa personer rekommenderas vaccination även före graviditetsvecka 16.

Läs mer under Influensavaccination av gravida och Frågor och svar om influensavaccination av gravida.

Måste anställda vaccinera sig om det erbjuds?

Arbetsgivaren kan erbjuda personal vaccination mot säsongsinfluensa, men det kan inte vara tvingande. Arbetsgivaren kan erbjuda vaccination för att minska sjukfrånvaro på arbetsplatsen, men det kan även vara för att minska risken för att smitta sköra personer till exempel inom vård och omsorg. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Ska vårdpersonal vaccineras?

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personal som vårdar patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar erbjuds vaccination. Läs mer i Folkhälsomyndighetens Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper.

Är det fel att vaccinera sig om man inte tillhör någon riskgrupp?

Den som inte tillhör en riskgrupp, men vill undvika att få säsongsinfluensa eller smitta någon annan, kan också välja att vaccinera sig.

Är det bättre att få naturliga infektioner av influensan istället för att vaccinera sig?

Är man i övrigt frisk så ger en influensainfektion ett bra skydd som varar längre än en vaccination eftersom influensavaccinet ger ett kortvarigt skydd som varar upp till 9 månader. Men tillhör man en riskgrupp har man en ökad risk att få svår influensasjukdom och därför bör man vaccineras.

Läs mer

Information på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper
Skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa
Principer för influensavaccination och typer av vaccin
Influensavaccination av gravida
Frågor och svar om influensavaccination av gravida
Frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin

Information på Läkemedelsverkets webbplats

Allmänt om vacciner och vaccination (se länkar till undersidor i vänstra kolumnen)
Vaccin mot säsongsinfluensa
Vanliga frågor om vacciner