• Hoppa till navigering
  • Hoppa till innehåll
Folkhälsomyndigheten
  • Statistik & rapportering
  • Livsvillkor & levnadsvanor
  • Mikrobiologi & laboratorieanalyser
  • Smittskydd & beredskap
    • Antibiotika och antibiotikaresistens
    • Krisberedskap
    • Smittsamma sjukdomar
    • Utbrott
    • Vaccinationer
      • Vaccinationer i skolan
      • Vaccinationsprogram
      • Rekommendationer för vaccination
      • Informationsmaterial om vaccinationer
      • Vacciner A-Ö
      • Frågor och svar
        • Allmänt om vaccinationer
        • Vacciner och säkerhet
        • Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
        • Difteri och stelkramp
        • Haemophilus influenzae typ b
        • Humant papillomvirus (HPV)
        • Influensa
        • Influensa – gravida
        • Influensa – barn
        • Kikhosta
        • Mässling, påssjuka och röda hund
        • Pneumokockinfektion
        • Polio
        • Rotavirus
      • Vaccinsäkerhet och övervakning
      • Vaccinbrist
      • Nationella vaccinationsregistret
      • Externa länkar
    • Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner
    • Övervakning och rapportering
  • Press
  • A-Ö
  • Minoritetsspråk
  • Teckenspråk
  • In English

Hjälplänkar

  • Press
  • A-Ö
  • Minoritetsspråk
  • Teckenspråk
  • In English
Folkhälsomyndigheten - Länk till startsidan
  • Statistik & rapportering
  • Livsvillkor & levnadsvanor
  • Mikrobiologi & laboratorieanalyser
  • Smittskydd & beredskap
Du är här: Hem / Smittskydd & beredskap / Vaccinationer / Frågor och svar / Haemophilus influenzae typ b

Smittskydd & beredskap

  • Antibiotika och antibiotikaresistens
  • Krisberedskap
  • Smittsamma sjukdomar
  • Utbrott
  • Vaccinationer
    • Vaccinationer i skolan
    • Vaccinationsprogram
    • Rekommendationer för vaccination
    • Informationsmaterial om vaccinationer
    • Vacciner A-Ö
    • Frågor och svar
      • Allmänt om vaccinationer
      • Vacciner och säkerhet
      • Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
      • Difteri och stelkramp
      • Haemophilus influenzae typ b
      • Humant papillomvirus (HPV)
      • Influensa
      • Influensa – gravida
      • Influensa – barn
      • Kikhosta
      • Mässling, påssjuka och röda hund
      • Pneumokockinfektion
      • Polio
      • Rotavirus
    • Vaccinsäkerhet och övervakning
    • Vaccinbrist
    • Nationella vaccinationsregistret
    • Externa länkar
  • Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner
  • Övervakning och rapportering

Frågor och svar om Haemophilus influenzae typ b (Hib)

Lyssna

Frågor och svar kring Haemophilus influenzae typ b (Hib) är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade. För att lyssna på en enskild fråga och svar öppnar du frågan genom att klicka på + och sedan på Lyssna.

  • Hur vanligt är Hib i Sverige?
    Lyssna

    Hib var den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation (meningit), struplocksinflammation (epiglottit) och blodförgiftning (sepsis) bland spädbarn och förskolebarn före 1993, då vaccination mot Hib infördes i barnvaccinationsprogrammet. Dessa sjukdomar hade ett snabbt förlopp med hög dödlighet. Hib-meningit följdes ofta av hörselskador och andra hjärnskador. Efter det att vaccination med Hib-vaccin infördes har allvarliga sjukdomar orsakade av Hib blivit ytterst sällsynta bland barn. Även allvarliga Hib-infektioner hos tonåringar och vuxna har minskat.

    Uppdaterad: 2019-10-31 15:29

    Öppna i ny flik
  • Vilka sjukdomar orsakas av Hib?
    Lyssna

    Hib kan ge ett flertal allvarliga och snabbt förlöpande infektioner, såsom meningit (hjärnhinneinflammation), sepsis (blodförgiftning), epiglottit (struplocksinflammation), och svåra infektioner i olika vävnader som osteomyelit och artrit (infektion i skelett respektive led).

    Uppdaterad: 2019-10-31 15:29

    Öppna i ny flik
  • I vilken ålder var Hib-infektion vanligast?
    Lyssna

    Innan vaccinationen infördes inträffade de flesta invasiva Hib-infektionerna före ett års ålder, med högsta frekvensen vid 6-7 månaders ålder. Nittio procent av Hib-infektionerna inträffade bland barn under fem år.

    Uppdaterad: 2019-10-31 15:29

    Öppna i ny flik
  • Vad innehåller Hib-vaccin?
    Lyssna

    Alla så kallade konjugerade Hib-vacciner innehåller en sockerart (en polysackarid) som finns i bakteriens kapsel. Denna kapselpolysackarid är kopplad till ett bärarprotein (ett äggviteämne) som ökar antikroppsbildningen mot polysackariden. Bärarproteinet skiljer sig mellan olika vaccinfabrikat och kan vara exempelvis tetanustoxoid eller ytproteiner från andra bakterier.

    Vad gäller eventuella andra tillsatser se Frågor och svar om vacciner och säkerhet (fråga 4: Vilka tillsatser finns i vaccinerna?).

    Uppdaterad: 2019-10-31 15:30

    Öppna i ny flik
  • Hur många doser av Hib-vaccin behövs?
    Lyssna

    Barn under ett års ålder bör få tre doser av konjugerat Hib-vaccin, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje ges minst sex månader efter den andra. I det svenska vaccinationsschemat ingår vaccination mot Hib vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Dessa tre vaccinationer ges med ett kombinationsvaccin som innehåller Hib-vaccin tillsammans med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio. Ovaccinerade barn över ett år behöver bara en dos av det konjugerade Hib-vaccinet. Barn bildar naturligt antikroppar mot Hib med stigande ålder, oavsett om de varit sjuka eller inte. Vaccination rekommenderas därför endast upp till sex års ålder, och någon påfyllnadsdos i skolan behövs inte.

    Uppdaterad: 2019-10-31 15:30

    Öppna i ny flik
  • Om ett barn fått 1-2 doser av ett Hib-vaccin till exempel i ett annat land – kan barnet få ett vaccin av annat fabrikat vid nästa dos?
    Lyssna

    Ja, de konjugerade Hib-vaccinerna är utbytbara.

    Uppdaterad: 2019-10-31 15:30

    Öppna i ny flik

Covid-19 | coronavirus

Samlad information om covid-19.

Om myndigheten

info@folkhalsomyndigheten.se
Växel: 010-205 20 00

  • Fler kontaktuppgifter
  • Lediga jobb
  • Pressrum
  • Publikationer & material
  • Om Folkhälsomyndigheten
  • Behandling av personuppgifter

Om webbplatsen

  • Innehåll A-Ö
  • Tillgänglighetsredogörelse
  • Kakor (cookies)
  • Fler webbplatser

Följ oss

  • Sociala medier
  • Nyhetsbrev
  • RSS

Folkhälsomyndigheten (Fohm) är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Gå till toppen av sidan