Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här kan du läsa om vårt arbete med att förebygga självmord samt hitta kunskap och statistik om suicid. Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Förutom att liv går förlorade leder suicid till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda.

Varje år dör omkring 700 000 människor i världen av suicid, och de flesta som avlider är män. Det finns stora geografiska skillnader i hur vanligt suicid är, både bland män och kvinnor.

Hälsorapport är en webbpanel som drivs av Folkhälsomyndigheten sedan 2015. Panelen består av en grupp inbjudna personer från hela Sverige som tillsammans hjälper oss att få en bild av befolkningens hälsa och syn på hälsa.

Ett suicid drabbar många människor kring den som avlidit och kan leda till både sämre psykisk hälsa och högre suicidrisk hos de närstående. Stöd till de efterlevande är därför en viktig del av det suicidpreventiva arbetet.

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Suicidprevention kan ses som en samling insatser för att minska risken för suicid, och insatserna behöver ske på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

Samlad statistik om suicid, suicidförsök och suicidtankar i olika grupper i befolkningen. Vi presenterar också utvecklingen över tid, och variationer över året.

Suicid är något som många känner sig obekväma att prata om. Ibland hänvisas det till att suicid omgärdas av ett tabu eller stigma. Men kopplingen mellan stigma och suicid är komplex.

Sambandet mellan stigma och suicid är komplext och kan ses ur olika perspektiv. För att närmare förklara sambandet har vi i skriftliga intervjuer låtit några personer med lång erfarenhet och kunskap inom området delge sina tankar och reflektioner.

Rapporten påvisar inget samband mellan alkoholkonsumtion och självmord för perioden 1995–2015. En ökning i lokala alkoholförebyggande insatser är relaterad till en minskning av suicidförsök vilket ger visst stöd för att lokalt alkoholpreventivt arbete kan minska suicidförsök.

En kartläggande litteraturöversikt som beskriver kunskapsläget om suicidförebyggande insatser utanför hälso- och sjukvården. Faktabladet sammanfattar effekterna av olika typer av insatser som kan minska suicid, suicidförsök och suicidtankar.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och tjänstemän som arbeta med suicidprevention på regional och lokal nivå. Den riktar sig också till personer som rapporterar om suicid, exempelvis journalister.

Faktabladet sammanfattar resultat från en forskningsstudie bland barn i Sverige som dött i suicid under perioden 2000-2018 samt myndighetens egna analyser om psykiatriskt vårdutnyttjande och uttag av psykofarmaka för denna grupp.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med suicidprevention på nationell, regional eller lokal nivå.

Kunskapsstöd om hur suicid kan förhindras och förebyggas.

För dig som arbetar med frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention på lokal och regional nivå har vi samlat en del av det kunskapsstöd som finns på vår webbplats i en digital broschyr. Relaterad läsning Följa, utvärdera och stödja insatser inom psykisk hälsa och suicidprevention Psykisk hälsa och suicidprevention

Här presenteras hur användningen av olika typer av snus ser ut bland deltagare i Folkhälsomyndighetens webbpanel Hälsorapport från 2021.

Rapporten ger en samlad bild av och sprida information om Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste åren. Rapporten innehåller exempel på bland annat samarbetsprojekt som genomförts med andra aktörer samt material och publikationer som tagits fram om suicid och suicidprevention.

Den 25-26 oktober samlas över 500 deltagare på den nationella suicidpreventiva konferensen i Östersund. Folkhälsomyndigheten är en av arrangörerna, och i samband med konferensen publicerar vi en ny temarapport om suicidprevention för att belysa myndighetens arbete på området.

Rapporten presenterar resultatet av en befolkningsundersökning om kunskaper och attityder till psykisk ohälsa och suicid. Den vänder sig till yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan underlaget vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, jämlikhets- eller rättighetsfrågor.

På den här sidan har vi samlat information om nationella möten och konferenser som Folkhälsomyndigheten arrangerar, samt några av de utbildningar som finns inom området suicidprevention.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten är viktiga arenor i det suicidpreventiva arbetet. Personer som genomfört ett eller flera suicidförsök är en känd riskgrupp som behöver följas upp. För att ingen ska hamna mellan stolarna är det också viktigt med samverkan mellan vården och omsorgen.

I det här faktabladet redovisar vi resultat från analyser om sysselsättning, inkomst och suicid. Resultatet visar genomgående att skiften från förvärvsarbete till andra former av sysselsättningar eller inkomstkällor innebar en ökad risk för suicid jämfört med att stanna kvar i förvärvsarbete. Faktabladet riktar sig till aktörer som arbetar med suicidprevention, exempelvis i kommuner, regioner och ideella organisationer.

De flesta i Sverige tror att psykisk ohälsa gör det svårare att få anställning, vänner och familj. Samtidigt svarar majoriteten att de tror att man helt kan återhämta sig efter psykisk ohälsa. Det visar resultatet av en befolkningsundersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna det nationella arbetet inom områdena psykisk hälsa och suicidprevention. I samordningsuppdraget lägger vi fokus på att bygga långsiktiga strukturer för samverkan mellan olika aktörer på nationell nivå.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till ideella organisationer inom området psykisk hälsa och suicidprevention.