Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En av tio patienter på svenska sjukhus har minst en vårdrelaterad infektion och mer än var tredje patient har en pågående antibiotikabehandling.

Faktabladet sammanfattar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning vid akutsjukhus under 2022-2023 där 54 svenska sjukhus deltog från samtliga 21 regioner.

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan i Sverige. Vård och omsorg är även högriskmiljöer för spridning av antibiotikaresistenta bakterier på grund av det höga antibiotikatrycket.

Mötesanteckningar från Folkhälsomyndighetens Samverkansgrupp för vårdhygieniska frågor 2025-04-28.

Denna publikation presenterar resultat från 2016-års HALT-mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. Årets resultat visar på en sjunkande andel vårdrelaterade infektioner generellt, men att antibiotikaanvändningen är oförändrad. Sår och urinkateter är de vanligaste förekommande riskfaktorerna hos vårdtagarna och båda innebär en ökad risk för VRI och antibiotikaanvändning. Sammanställningen presenterar även tips, länkar och verktyg för ett systematiskt förbättringsarbete.

Denna publikation är en sammanställning av 2020 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige. Mätningen genomfördes under ett år då covid-19 pandemin inneburit stora utmaningar för vård- och omsorgsverksamheter. Trots detta deltog 112 kommuner och 1 004 enheter med11 339 vårdtagare. Resultatet visar på ett starkt…

Sår och urinkateter är de vanligaste förekommande riskfaktorerna på särskilt boende och båda dessa innebär en ökad risk för VRI och antibiotikaanvändning hos vårdtagarna. Det visar årets HALT-mätning där 24 873 vårdtagare deltagit från 153 kommuner. Sammanställningen presenterar även tips, länkar och verktyg för ett lokalt systematiskt förbättringsarbete.

Faktabladet beskriver när man ska använda handskar och hur handskar ska hanteras. För personal inom vård- och omsorg.

Folkhälsomyndigheten har i samverkan med PLATINEA (Plattform för innovation av existerande antibiotika) inventerat vilka kunskapsluckor och behov av vetenskapliga studier som finns inom området antibiotikaanvändning. Motsvarande behovsinventeringar utfördes 2014 och 2019.

Verktyg för att analysera arbetet med att förbättra handhygienen på den egna vårdenheten. Att hålla händerna rena är ett av de bästa sätten att stoppa smitta och bromsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.

En presentation av den nationella arbetsmodellen och det material som ingår i Rena händer räddar liv. Modellen är baserad på WHO:s dokumentation 2009 som anpassats till svenska förhållanden.

Mötesanteckningar från Folkhälsomyndighetens Samverkansgrupp för vårdhygieniska frågor 2024-10-24.

Rapporten redovisar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning vid akutsjukhus under 2022-2023 där 54 svenska sjukhus deltog från samtliga 21 regioner.

Syftet med Svenska HALT-mätningen och denna rapport är att ge en bild av hur det ser ut inom särskilt boende (SÄBO) avseende vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling. Informationen ger ett underlag för en fortsatt lokal analys och lokalt förbättringsarbete.

Syftet med rapporten är att stödja och stimulera till ett lokalt och regionalt systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner och för en ansvarsfull antibiotikaanvändning inom kommunal vård- och omsorg.

Denna rapport är en sammanställning av 2018 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige.

Rapporten är en sammanställning av 2021 års mätning av vårdrelaterade infektioner (VRI), antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende för äldre och inom ramen för LSS (Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Fördjupad information om hur smittämnen överförs och hur man genom en god handhygien kan förhindra smittspridning. Broschyren är avsedd för vård- och omsorgspersonal.

Rapporten visar att förekomsten av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer är ojämt fördelade mellan deltagande enheter.

Rapporten är en sammanställning av 2023 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige (Svenska HALT).

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete Handlingsplanen har tagits fram av de 26 myndigheter och organisationer som vid tidpunkten ingick i den Nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens. Den omfattar hälso- och sjukvård, folkhälsa, den yttre miljön, djurhållning, veterinärmedicin…

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Vägledningen har tagits fram i samråd med en referensgrupp med representanter från Svenska Hygienläkarföreningen, Svensk Förening för Vårdhygien, MAS/MAR-riksförening, Föreningen för klinisk mikrobiologi, NAG Vårdhygien och Smittskyddsläkarföreningen.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.