Referat av domar från Högsta förvaltningsdomstolen

Tabell 1. Referat av domar från Högsta förvaltningsdomstolen från 2018-01-01.
SammanfattningLagrumDomstolMålDatum
Bolaget och dess företrädare bedömdes inte vara lämpliga ur ekonomiskt hänseende. Bolaget hade misskött skatteinbetalningar vilket resulterat i betalningsuppmaningar från Skatteverket samt att skulder restfördes hos Kronofogdemyndigheten. Nämnden beslutade därför om erinran och i ett senare skede att återkalla serveringstillståndet. I slutlig dom ändrades detta till en varning eftersom det efter återkallandet vidtagits åtgärder inom bolaget, som att betala av aktuella skulder samt anlita en redovisningskonsult. 8 kap. 12 § första st,
9 kap. 18 § första st 3 AL
Högsta förvaltnings-domstolen 6343-18 2019-06-04

Referat av domar från kammarrätter

Tabell 2. Referat av domar från kammarrätter från 2018-01-01.
SammanfattningLagrumDomstolMålDatum
Kommunen beslutade att tilldela bolaget med serveringstillstånd en varning. Som skäl för beslut angav kommunen i huvudsak att tillståndshavaren har brustit i att se till att ordning och nykterhet råder på serveringsstället. En entrévärd i personalen var påverkad av och innehade narkotika vilket gjorde att hen inte kunnat göra de bedömningar som krävs för att tillse att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning eller onykterhet undviks. Tillståndshavaren har inte ingripit mot den narkotikapåverkade värden; hen till och med nekade att personen var påverkad av narkotika. Enligt kommunen har det även tidigare förekommit märkbart narkotikapåverkade gäster på serveringsstället utan att tillståndshavaren har ingripit. Kammarrätten gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten, det vill säga att det faktum att en person i personalen har tillåtits arbeta narkotikapåverkad är en allvarlig överträdelse av alkohollagen. I praxis har omständigheten att ett antal personer i personalen har kunnat arbeta narkotikapåverkade ansetts vara tillräckligt för att återkalla ett serveringstillstånd (exempelvis Kammarrätten i Sundsvalls dom den 8 oktober 2014 i mål nr 1814–14). I detta fall gällde händelsen dock enbart en person varför kammarrätten, i likhet med kommunen, ansåg att en varning var en lämplig påföljd. 3 kap. 5 och 8 §, 8 kap. 20 §, 9 kap. 17 § AL, RÅ 1994 ref. 88 Kammarrätten i Göteborg 2036-21 2021-10-27
Bolaget har ansökt om utökad serveringstid till klockan 01.00. Restaurangen ligger på en gata med flera permanentbostäder och restauranger. Kommunen gjorde bedömningen att en serveringstid utomhus efter klockan 23 inte var lämplig med hänsyn till att risk för störning föreligger i närliggande bostad eftersom den totala ljudnivån blir för hög. Kommunen avslog därför bolagets ansökan. Förvaltningsrätten gjorde inte någon annan bedömning. Kammarrätten har hållit syn vid serveringsstället på grund av buller från restauranger på den gatan som det aktuella serveringsstället finns. Vid detta tillfälle har kammarrätten bland annat konstaterat att det är ca. 40 meter mellan serveringen och bostadshusen på andra sidan av gatan, där serveringsstället ligger. Det finns bostäder även på samma sida av gatan som serveringsstället. Utifrån det underlag som fanns i målet kunde kammarrätten inte dra slutsatsen att den sökta ändringen av det befintliga serveringstillståndet kan befaras medföra sådana olägenheter eller sådan risk för människors hälsa som avses i 8 kap. 17 § AL. Kammarrätten har därför ändrat underinstansernas avgöranden och bifallit bolagets ansökan om ändrat serveringstillstånd. 8 kap. 17 § AL Kammarrätten i Göteborg 2997-21 2021-09-30
En kommun har förbjudit en tillverkare att bedriva detaljhandel med folköl. Skäl för beslutet har varit att försäljning endast får ske i anslutning till tillverkningsstället. Enligt kommunens uppfattning har tillverkaren bedrivit ambulerande försäljning av folköl genom att hen sålde folköl på så sätt som inte var stadigvarande på en viss plats eller tid. Vidare har kommunen lyft fram att det var svårt att fullgöra sitt uppdrag att utöva tillsyn över försäljningen av folköl. Frågan i målet var därmed om en tillverkare av folköl får bedriva detaljhandel med folköl på annan plats än tillverkningsstället. Kammarrätten har konstaterat att det saknas bestämmelser i alkohollagen som anger var försäljningen får bedrivas av tillverkare. Det saknas även tydligt stöd i förarbetena för kommunens uppfattning om att bolaget bedriver ambulerande försäljning av folköl och försäljningen endast får ske från tillverkningsstället. Kammarrätten har funnit att kommunen inte har haft rätt att meddela ett förbud med stöd av 9 kap. 19 § AL. 5 kap. 5 §, 9 kap. 15 §, 9 kap. 19 § AL Kammarrätten i Göteborg 1688-21 2021-09-08
Kommunen återkallade bolagets serveringstillstånd med anledning av att att en del ur personalen brukar narkotika. Bolaget har känt till den serveringsansvariges narkotikaproblematik men gjorde inga åtgärder. Kommunen beslutade därför om återkallelse av serveringstillståndet. Enligt kammarrätten är det inte förenligt med innehav av serveringstillstånd att serveringsansvarig personal, vid flera tillfällen, påträffas narkotikapåverkad i tjänsten. Detta förhållande ensamt utgör tillräckliga skäl för att återkalla ett serveringstillstånd enligt 9 kap. 18 § tredje punkten alkohollagen. Kammarrätten ansåg att bolaget inte har haft tillräcklig kontroll och att bolaget inte heller har agerat på ett sådant sätt som krävs av en tillståndshavare. Kammarrätten fann i likhet med kommunen att dessa brister utgjorde grund för att återkalla serveringstillståndet. 9 kap. 18 § 3. AL Kammarrätten i Jönköping 22–23-21 2021-06-24
Bolaget har ansökt om utökat serveringsstillstånd av vin avseende att serveringstiden skulle börja klockan 8.00 istället för klockan 11.00 men kommunen avslog ansökan. Kammarrätten har bedömt att kommunen har haft fog för sitt beslut att avslå bolagets ansökan. Enligt kammarrätten får lagstiftaren anses ha gett uttryck för att tidig alkoholservering är särskilt känslig från alkoholpolitisk synpunkt. Därför är det reglerat i alkohollagen att alkohol inte får serveras före kl. 11.00, om kommunen inte beslutar något annat. Med hänsyn till att lagstiftaren har överlämnat åt kommunerna att bestämma i vilka fall alkohol ska få serveras utanför de tider som anges som huvudregel i alkohollagen måste kommunens riktlinjer anses väga tungt. Kommunens riktlinjer ger uttryck för vad kommunen ansett vara alkoholpolitiskt lämpligt, även om dessa i och för sig inte är normgivande. De omständigheter som enligt riktlinjerna ska tas hänsyn till vid kommunens bedömning i ett enskilt ärende ska ha företräde framför affärsmässiga eller konkurrensmässiga skäl. 8 kap. 17 och 19 §§ AL Kammarrätten i Göteborg 6722-20 2021-05-06
Kommunen beslutade att återkalla bolagets serveringstillstånd på grund av att bolaget under lång tid har misskött sina inbetalningar till Skatteverket och haft skulder hos Kronofogdemyndigheten. Bolaget har också tidigare fått en varning på grund av ekonomisk misskötsamhet. Även efter att serveringstillståndet återkallades har bolaget återkommande brustit i betalningsvilja gentemot det allmänna. Förvaltningsrätten ändrade kommunens beslut på så sätt att bolaget meddelas en varning istället för att serveringstillståndet återkallas. Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom och fastsällde kommunens beslut om återkallelse av serveringstillstånd. Kammarrätten ansåg i likhet med förvaltningsrätten att bolagets ekonomiska misskötsamhet är av sådant slag att det finns skäl för ingripande. Kammarrätten fann dock att eftersom de brister som har förekommit i målet var systematiska, allvarliga och pågick under en längre tid kunde de åtgärder som bolaget har vidtagit inte ansetts vara tillräckliga. Enligt kammarrätten utgör bristerna grund för återkallelse av bolagets serveringstillstånd. 9 kap. 18 § AL Kammarrätten i Stockholm 7710-20 2021-04-20
Kommunen beslutade att meddela bolaget en varning. Bolaget ingick i en koncern med ett annat bolag som moderbolag. Ställföreträdaren för bolaget var ensam ägare till moderbolaget och dess sju dotterbolag. De brister kommunen pekade på i närstående bolag kunde enligt förvaltningsrättens bedömning inte kopplas till ställföreträdarens misskötsamhet. Bristerna låg dessutom minst tre år bakåt i tiden. Förvaltningsrätten hade delvis bifallit bolagets överklagande genom att upphäva kommunens beslut och i stället meddela erinran. Kammarrätten ansåg att att en erinran inte var en tillräckligt ingripande åtgärd och att bolaget istället skulle meddelas en varning. Även om det rörde sig om brister av lindrig art i bolaget och de närstående bolagen, var det dock fråga om upprepade brister av liknande karaktär. 9 kap. 17 § AL Kammarrätten i Stockholm 2698-20 2020-08-18
Kommunen återkallade bolagets serveringstillstånd på grund av en rad brister, utan föregående varning. Bolaget saknade kontrollbalansräkning, årsredovisning, ekonomisk utredning och bokslut. Vid tidpunkten för nämndens beslut hade bolaget inte kommit tillrätta med de förhållanden som föranlett beslutet. Kammarrätten fann att bolaget redovisade en rad åtgärder i syfte att komma tillrätta med de ekonomiska missförhållanden som rått i bolaget vid tidpunkten för nämndens utredning och beslut. Utifrån en helhetsbedömning ansåg kammarrätten att det därmed var tillräckligt att meddela bolaget varning. 8 kap. 12 §, 9 kap.
17 §, 9 kap.
18 § tredje st AL, HFD 2019 ref. 26
Kammarrätten i Göteborg 1609-20 2020-06-16
Kommunen återkallade bolagets serveringstillstånd med anledning av brister kopplade till bolagets och moderbolagets ekonomiska skötsamhet. Kammarrätten fann att samtliga åtgärder i bolaget hade föranletts av ett agerande från kommunens sida i form av frågor, anvisningar eller påpekanden. Bolaget agerade således inte på eget initiativ. Enligt kammarrättens bedömning var brister (betalningsuppmaningar, restföringar på skattekonto, uteblivna deklarationer m.m.) så allvarliga att dessa utgjorde grund för beslut om återkallelse utan någon föregående varning eller erinran. Kammarrätten ansåg att bolaget inte på ett övertygande sätt hade visat att det hade vilja och förmåga att seriöst sköta den tillståndspliktiga verksamheten i fortsättningen. 8 kap. 12 § första st,
9 kap. 18 § AL
Kammarrätten i Stockholm 9447-19 2020-05-26
Kommunen avslog bolagets ansökan om att servera tillståndspliktiga alkoholdrycker till slutet sällskap alla dagar i veckan kl. 11.00-01.00. Skäl för beslutet var att serveringslokalen var belägen i en ishall där barn och unga vistas, samt att lokalen hade fönster längs hela långsidan mot isen och mot läktarplats. Kammarrätten ansåg i målet att det inte fanns skäl att befara att ett beviljat serveringstillstånd skulle medföra sådana olägenheter som avses i 8 kap. 17 § AL, men det fanns skäl att begränsa serveringstillståndets omfattning. Kammarrätten återförvisade därför målet till kommunen för prövning i denna del. 8 kap. 1 §, 17 § AL Kammarrätten i Jönköping 3384-19 2020-04-28
Kommunen avslog bolagets ansökan om serveringstillstånd med anledning av att bolagets verkställande direktör dömts för sexköp och att gärningen ägt rum i närtid. Enligt kommunen borde det gå två och ett halvt år innan nytt tillstånd skulle kunna ges. Kammarrätten ansåg i målet att brottet i bolaget saknade koppling till restaurangrörelsen och det fanns därför inte skäl att avslå ansökan om serveringstillstånd på den grund av detta. Köp av sexuell tjänst är inte ett brott av allvarligare slag och påföljden på 50 dagsböter visar även att brottet i det aktuella fallet hade ett lågt straffvärde. Kammarrätten ändrade därför förvaltningsrättens dom och målet överlämnades till kommunen för att pröva om förutsättningar för serveringstillstånd är uppfyllda. 8 kap. 12 § första st AL Kammarrätten i Sundsvall 2755-19 2020-04-20
Kommunen gjorde bedömningen att bolaget systematiskt och medvetet har undanhållit intäkter genom korrigeringar och att inte registrera allt i kassan. Skatteverkets revision visade även att bristerna var så allvarliga att det fanns skäl att återkalla bolagets serveringstillstånd utan föregående varning. Bolaget vidtog vissa åtgärder. Kammarrätten bedömde dock att bristerna var systematiska, allvarliga och hade pågått under lång tid. Kammarrätten fann i likhet med kommunen att dessa brister utgjorde grund för att återkalla serveringstillståndet. 8 kap. 12 § första st, 9 kap.
14 § och 18 § första st 3 AL
Kammarrätten i Stockholm 7413-19 2020-02-26
Bolaget och dess företrädare bedömdes inte uppfylla alkohollagens krav på lämplighet med anledning av allvarlig ekonomisk misskötsamhet. Arbetsgivardeklarationer, momsdeklarationer och restaurangrapporter saknades helt för bolaget. De åtgärder som ägaren till bolaget har vidtagit efter kommunens beslut om återkallelse av serveringstillståndet ansågs inte vara tillräckliga för att med säkerhet kunna anta att missförhållandena inte kommer att upprepas. Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom om varning och fastställde kommunens beslut att återkalla serveringstillståndet utan föregående varning. 8 kap. 12 § första st, 9 kap.
18 § första st 3 AL
Kammarrätten i Jönköping 2169-19 2019-11-04
Maken till bolagets ägare, som utåt uppträdde som företrädare för bolaget gm att underteckna mottagningsbevis, svara på frågor vid tillsyn, betala ut lön till anställda mm bedömdes vara PBI. PBI begick rattfylleri vilket medförde att hen ansågs olämplig vid vandelsprövningen. Tidigare hade bolaget fått erinran avseende överservering och dessutom fått betalningsuppmaning. I KR fastställdes nämndens beslut om varning. 8 kap 12 § första st, 9 kap. 17 § AL Kammarrätten i Stockholm 5759-18 2018-12-17
Bolagets serveringstillstånd återkallades efter ett fåtal restföringar, några anmärkningar och flera underlåtna anmälningar om ägarbyten m.m. under fyra års tid. KR ändrade till varning på grund av att skulder till det allmänna betalades skyndsamt och åtgärder vidtogs för bättre rutiner samt att inga anmärkningar fanns under tiden nära före och efter beslutet om återkallelse. Misskötsamhet och överträdelser var inte tillräckligt allvarliga för återkallelse. 8 kap. 12 § första st AL, 9 kap. 17-18 §§ AL Kammarrätten i Göteborg 4021-18 2018-10-08
Styrelseledamot A, som var gift med styrelseledamot B i bolaget B som sökte serveringstillstånd, bedömdes vara PBI i B. A drev bolaget A i en annan bransch. Skatteverket fann efter revision i bolaget A att betydande belopp sannolikt hade undandragits från beskattning pga. brister i A:s redovisning och kassahantering. Bolaget B nekades serveringstillstånd. Att bristerna låg två år tillbaka i tiden och att rättelse hade skett räckte inte för tillstånd. 8 kap. 12 § första st AL Kammarrätten i Jönköping 1506-18 2018-10-03
På serveringsstället var berusningsnivån för hög och det saknades serveringsansvarig. Bolagets ägare hade också betalningsuppmaningar och restförda skulder hos Kronofogdemyndigheten. Nämnden beslutade därmed om återkallelse av serveringstillstånd. Domen fastställdes i KR eftersom misskötseln varat under längre tid och ej åtgärdats. 3 kap. 5, 8 §§, 8 kap. 18, 20 §§, 9 kap 17, 18 §§, Kammarrätten i Stockholm 1850-18 2018-05-29
Alkoholdrycker förvarades i en serveringslokal innan serveringstillstånd beviljats och nödutgången var blockerad vid tre tillsynstillfällen. Därmed fattades beslut om att utfärda en varning till tillståndshavaren. 9 kap. 17 §, 8 kap 24 § tredje st AL Kammarrätten i Sundsvall 2518-17 2018-05-04
Bolagets moderbolag och övriga koncernbolag hade i mer än tre års tid misskött sin ekonomi genom att inte betala skatter och avgifter, inte upprätta årsredovisning, inte följa betalningsuppmaningar avseende i vissa fall betydande belopp. Serveringstillståndet återkallades därför utan föregående varning. Misskötsamheten låg 1,5 år tillbaka i tiden vid nämndens beslut. KR ansåg att misskötsamheten var så allvarlig att det var motiverat att återkalla serveringstillståndet utan föregående varning eller erinran. Kammarrättens ordförande var skiljaktig och ansåg att varning räckte. 9 kap 18 §, 10 kap. 3 § AL, 28 § förvaltnings-processlagen Kammarrätten i Stockholm 6205-17 2018-03-19
Bolagets verksamhet byggde sedan länge till stor del på obetalt volontärarbete. Volontärerna hade inga skriftliga avtal med bolaget. Nämnden påpekade att en tillståndshavare måste kunna visa tydlig dokumentation om vilka som är anställda och deras villkor för att anställningskravet ska vara uppfyllt. Vid en tillsyn var matkravet inte uppfyllt. Ca 1,5 år efter beslut om erinran pga. dessa förhållanden, tilldelades bolaget en varning. KR ändrade till erinran pga. bland annat det svårbedömda rättsläget beträffande volontärerna och att inga ordnings- eller nykterhetsproblem konstaterats. 8 kap 18 §, 8 kap 15 § första st. 9 kap 17 § AL Kammarrätten i Göteborg 398-17 2018-01-16