De allra flesta vuxna i Sverige uppger att de har ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande, samtidigt som ungefär var femte person rapporterar symtom på t.ex. oro, stress eller ångest. Sådana symtom kan handla om lättare, tillfälliga besvär av psykisk ohälsa medan ihållande besvär kan tyda på psykisk ohälsa som kan kräva behandling. Här hittar du statistik om psykisk hälsa bland vuxna.

Fotografi föreställande en pappa och tonårsdotter vid matbordet. Foto: Scandinav

Psykisk ohälsa är ojämnt fördelad i befolkningen

Psykisk ohälsa påverkas av flera olika faktorer som är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Detta betyder att den psykiska ohälsan och förekomsten av psykiska besvär inte är jämnt fördelad i befolkningen. Förekomsten är exempelvis högre bland kvinnor, de med förgymnasial utbildning, arbetslösa, mottagare av ekonomiskt bistånd, ensamstående föräldrar, hbtq-personer och personer som inte är födda i Sverige.

Arbetsplatsen är en viktig arena för att förebygga ohälsa

Majoriteten av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och arbetet tar upp mycket tid. Därmed är arbetsplatsen en viktig arena för att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa i den vuxna befolkningen. Psykiatriska diagnoser är också den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Till riskfaktorer i arbetslivet räknas psykiskt ansträngande arbete, obalans mellan krav och egen kontroll och obalans mellan ansträngning och belöning. Understimulering och upplevelse av orättvisa eller mobbning är andra riskfaktorer. Friskfaktorer kan t.ex. vara att känna delaktighet och förtroende, eller att ha gemensamma mål på arbetsplatsen.

Hälsa, livsvillkor och dödlighet bland personer med psykisk ohälsa

De som rapporterar ett nedsatt psykiskt välbefinnande har oftare ekonomiska problem än andra. En större andel saknar emotionellt och praktiskt stöd, och det är vanligare med ohälsosamma levnadsvanor och somatiska hälsoproblem såsom svår värk eller funktionsnedsättning. Dessutom är sysselsättningen lägre bland personer med psykisk ohälsa.

Personer som vårdats inom den psykiatriska slutenvården dör tidigare jämfört med befolkningen som helhet. Dödligheten är dessutom högre bland personer med psykosdiagnoser än bland personer med depressionsdiagnoser, även om man utesluter suicid. I varje diagnosgrupp finns också ett tydligt samband med utbildningsnivå, för både män och kvinnor, på så sätt att det är fler som dör tidigt bland de med kortare utbildning än bland de med medellång eller lång utbildning.

Läs mer

Äldre – psykisk hälsa
Barn och unga – psykisk hälsa
Ojämlikheter i psykisk hälsa
Statistik psykisk hälsa vuxna
Psykisk och social arbetsmiljö
Myndigheten för arbetsmiljökunskap