Möte med Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram 19 oktober 2013

Lyssna

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Deltagare

Deltagare som medverkade digitalt

  • Barnhälsovårdsenheterna - Leif Ekholm
  • Distriktssköterskeföreningen – Ellinor Mehtola
  • Riksföreningen för skolsköterskor – Christina Stenhammar, Åsa Råhlén
  • Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) – Margareta Ehnebom
  • Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) – Karin Pettersson (förmiddag)
  • Svenska barnmorskeförbundet – Anna-Karin Hannerfors
  • Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) – Martin Angelin
  • Sveriges kommuner och regioner (SKR) – Mikael Svensson
  • Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) – Louise Lindström
  • Folkhälsomyndigheten – Annika Ersson

Deltagare som medverkade på plats i Solna

  • Läkemedelsverket – Charlotta Bergquist (förmiddag)
  • Smittskyddsläkarföreningen - Malin Bengnér, Katarina Widgren
  • Socialstyrelsen – Carl-Erik Flodmark
  • Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) – Helena Kornfält Isberg
  • Svensk geriatrisk förening – Dorota Religa (förmiddag)
  • Svenska barnläkarföreningen (BLF) – Kathy Falkenstein-Hagander
  • Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) – Sonny Larsson
  • Folkhälsomyndigheten - Sören Andersson, Hélène Englund, Tiia Lepp, Kari Johanssen, Lina Schollin Ask.

Inledning

  • Mötet öppnades av enhetschef Sören Andersson och deltagarna hälsades välkomna.
  • Samtliga deltagare presenterade sig.
  • Folkhälsomyndigheten informerade om att riktlinjerna för referensgruppen reviderats i samband med att gruppen utökats med Svensk geriatrisk förening. De nya riktlinjerna kommer att skickas ut efter mötet för kännedom.
  • Deltagarna påmindes om att en ny jävsdeklaration ska skickas in om omständigheterna förändras under pågående mandatperiod. Deltagarna uppmanades att informera Folkhälsomyndighetens representanter om de skulle kunna vara jäviga i en särskild fråga under dagens möte.

Folkhälsomyndighetens pågående arbete avseende nationella vaccinationsprogram

Utredning om nationellt vaccinationsprogram mot vattkoppor

Folkhälsomyndigheten presenterade utkast till förslag om nationellt vaccinationsprogram. Nästa steg blir beslut om remissversion och en remissrunda.

Referensgruppen ställde frågor om val av vaccin, etisk bedömning och intervall mellan doserna, samt påtalade att den pågående Vaccinationsprogramsutredningen kan leda till förändringar i hur ersättningen till regionerna och kommunerna för nationella vaccinationsprogram blir i framtiden. Frågan om ikappvaccination av äldre barn diskuterades också.

Utredning om nationellt vaccinationsprogram mot bältros

Folkhälsomyndigheten presenterade översiktligt sjukdomsbördan i Sverige och effekten av olika vaccin mot bältros, samt ett utkast vad gäller hälsoekonomiska resultat, och sammanfattade det läge som utredningen befinner sig i just nu.

Referensgruppen ställde frågor kring tidsplanen för utredningen och eventuella rekommendationer, samt vilken evidens som finns från användning i verkliga förhållanden (real-world data).

Implementering av det särskilda vaccinationsprogrammet för riskgrupper mot pneumokocker

Det särskilda vaccinationsprogrammet har varit i gång i mindre än ett år. Folkhälsomyndigheten kommer titta närmare på täckningsgrad under nästa år.

Referensgruppen påtalade att det kan finnas svårigheter att fastställa vilka individer, särskilt bland barn, som ingår i de riskgrupper som ska erbjudas vaccination mot pneumokocker inom ramen för det särskilda vaccinationsprogrammet. De påtalade också att implementeringen varierat mellan regioner, med mer eller mindre aktiva kampanjer, och till viss del samordnats med vaccinationsinsatser mot influensa eller covid-19. Det har också funnits utmaningar i att förmedla innebörden av ett särskilt program (till skillnad från rekommendationer) till vårdgivare som tidigare inte vaccinerat individer i riskgrupper.

Folkhälsomyndighetens arbete med andra vaccinationsfrågor

Rekommendationer för vaccination mot TBE

Folkhälsomyndigheten informerade gruppen om att nya och andra uppdrag kan försena TBE-rekommendationerna ytterligare, på grund av begränsade personalresurser. Förhoppningsvis ska ett förslag kunna presenteras på TBE-dagen i februari 2024, och rekommendationer kunna publiceras innan säsongsstart våren 2024. Folkhälsomyndigheten redogjorde också för de arbetsmoment som kvarstår och syftet med rekommendationerna: dels ett ställningstagande om vaccination bör erbjudas, och dels en praktisk vägledning för vaccinatörer.

Referensgruppen lyfte frågan om dokumentation av vaccinationer, tillgång till individers vaccinationsstatus för vaccinatörer, och hur ett vaccinationskort på papper kan vara till nytta för många.

Rekommendationer för vaccination mot covid-19

Folkhälsomyndigheten presenterade aktuella rekommendationer för vaccination mot covid-19 samt redogjorde för pågående utredningar (eventuell påfyllnadsdos våren 2024, respektive översyn av riskgrupper för svår covid-19).

Referensgruppen påtalade att skrivningarna i rekommendationerna om att doser finns tillgängliga för de som önskar vaccinera sig var viktiga att behålla, eftersom de underlättar den praktiska implementeringen i regionerna. Vaccinsamordnarna i regionerna och SKR har inte haft samma uppfattning. Man önskade också tydlighet i rekommendationerna för vad som gäller för barn och gravida. Referensgruppen diskuterade också formuleringarna i föreskrifterna om ordinationsrätt (HSLF-FS 2018:43 om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel respektive HSLF-FS 2020:81 om behörighet för sjuksköterskor att ordinera läkemedel för vaccination mot sjukdomen covid-19) mot bakgrund av Socialstyrelsens förestående revidering och sammanslagning av dessa.

Rekommendationer för vaccination av äldre och gravida kvinnor mot RSV

Folkhälsomyndigheten presenterade de nya rekommendationer som publicerats i september för vaccination av äldre mot RSV.

Referensgruppen konstaterade att myndighetens rekommendationer, efter covid-19, uppfattas på ett annat sätt, och att terminologin har fått en annan innebörd hos både allmänhet och regioner. En hälsoekonomisk analys efterfrågades, särskilt eftersom grupperna som rekommenderas vaccination är mycket stora. SKR informerade att NT-rådet utfärdat rekommendationer för såväl Beyfortus, som de båda RSV-vaccinerna (Abrysvo och Arexvy).

Rekommendationer för vaccination av gravida kvinnor mot RSV

Folkhälsomyndigheten följer frågan om vaccination av gravida, men avser inte att publicera några rekommendationer om detta för säsong 2023/2024.

Det påtalades att det finns ett intresse hos gravida kvinnor för RSV-vaccination. En diskussion följde om lämplig tidpunkt att vaccinera under graviditeten, också med hänsyn till vaccination mot kikhosta, influensa och covid-19.

Implementering av vaccination av gravida mot kikhosta

Folkhälsomyndigheten presenterade preliminära data från Graviditetsregistret som visar en stor regional skillnad i täckningsgrad. Skillnaderna bedömdes delvis kunna bero på registrering, men också på hur olika regioner valt att implementera rekommendationen.

Referensgruppen konstaterade att det snart är kostnadsfritt för gravida i hela landet och att sådana beslut möjliggör för att gå ut aktivt och informera om möjligheten att vaccinera sig.

Även denna fråga resulterade i en diskussion om sjuksköterskors ordinationsrätt, och möjligheten för barnmorskor idag och i framtiden att självständigt ordinera vaccin. Folkhälsomyndigheten uppmanades att ta kontakt med Högskoleverket och regeringen angående ordinationsrätt för barnmorskor och det behov av utbildning som finns.

Nytt regeringsuppdrag om kvinnors hälsa

Folkhälsomyndigheten informerade om ett nytt regeringsuppdrag om fördjupade kunskapsunderlag inom ramen för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa, som bland annat kommer innefatta frågor om HPV-vaccination och vaccination av gravida. Inom detta uppdrag kommer myndigheten bland annat se över vilka hinder som finns för hög och jämlik vaccinationstäckning.

Nytt regeringsuppdrag om HPV-vaccination

Folkhälsomyndigheten informerade också om ett nytt regeringsuppdrag att utreda behov och kostnader i fråga om vaccination mot humant papillomvirus, gällande dels catch-up vaccination mot HPV till pojkar respektive män som inte har erbjudits vaccination genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, och dels ett särskilt erbjudande om vaccination mot HPV till män som har sex med män (MSM), transpersoner och personer som lever med hiv.

Referensgruppen rekommenderade att ytterligare riskgrupper, särskilt immunosupprimerade, skulle beaktas inom uppdraget.

Uppdatering av nationell plan för fall och utbrott av polio

Avslutningsvis informerade Folkhälsomyndigheten att de påbörjat en revision av den nationella planen för att bibehålla eliminering avseende polio och med fokus på hantering av fall och utbrott.

Önskade diskussionsämnen

Rubellascreening av gravida som tidigare är screenade eller vet att de är vaccinerade

Svensk förening för obstetrik och gynekologi lyfter frågan mot bakgrund av att det dels är onödigt att screena kvinnor för antikroppar mot röda hund, om resultat från tidigare undersökning och/eller vaccinationsuppgifter finns tillgängliga, och dels onödigt att vaccinera om kvinnor som befinns vara seronegativa.

I diskussionen konstateras att nuvarande förfarande följer av Socialstyrelsens allmänna råd om diagnostik av och förebyggande åtgärder mot rubellainfektion (SOSFS 1982:13), som i flera delar är föråldrade. En revision är dock inte prioriterad i dagsläget. Socialstyrelsen konstaterar att föreskriften inte fördes över till Folkhälsomyndigheten 2015 då myndigheternas organisation sågs över, och att Socialstyrelsen i dag saknar föreskriftsrätt för ett ändamålsenligt smittskydd samt till skydd för enskilda. Ett kunskapsstöd i annan form är ett möjligt framtida scenario. Samverkan mellan Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten bedömdes vara nödvändig i frågan. Underlag om screeningens respektive efterföljande vaccinations omfattning och resultat bedömdes behövas. Det konstaterades avslutningsvis att regioner och verksamheter har möjlighet att fastställa egna riktlinjer, då allmänna råd inte är bindande.

Äldrevaccination

Svensk geriatrisk förening redogjorde för olika aspekter av vaccination av äldre, inklusive hur äldre kan definieras: utifrån exempelvis kronologisk ålder, skörhet eller boendeform. Frågan om hur vaccinationer dokumenteras för dessa grupper lyftes också, samt behovet av ett helhetsperspektiv och vaccinationsschema som bland annat omfattar influensa, RSV, covid-19, bältros, m.m..

Behov av vaccinationsutbildning

Smittskyddsläkarföreningen tog upp frågan om ansvar för att tillhandahålla dels grundutbildning för sjuksköterskor så att de självständigt och på ett patientsäkert sätt kan ordinera vaccinationer till vuxna i enlighet med nationella vaccinationsprogram och rekommendationer, och dels vidareutbildning om vaccinationer, för både läkare och sjuksköterskor, i syfte att upprätthålla och utveckla kompetensen. Detta bedömdes vara viktigt för att upprätthålla kompetens och förtroende för vaccinationer och program i stort.

Frågan har varit uppe tidigare och flera närvarande föreningar instämde i behovet. Varken Folkhälsomyndigheten eller Socialstyrelsen bedömdes ha ansvaret för utbildning eller kompetensutveckling, även om kurstillfällen anordnats tidigare av Folkhälsomyndigheten. Frågan är dock större än enbart kunskapsområdet vaccinologi, utan kan generaliseras till vidareutbildning och kompetensutveckling för vårdpersonal i stort. Slutligen konstaterades att systemet med Continuing medical education (CME) inte är implementerat i Sverige.

Minskning av antalet doser HPV-vaccin, inom och utom program

Svenska infektionsläkarföreningen undrar om det pågår en diskussion i Sverige för att minska antalet doser HPV-vaccin.

Folkhälsomyndigheten svarar att frågan och det vetenskapliga underlaget följs, men att en formell utredning inte är aktuell, bland annat utifrån det osäkra långtidsskyddet och att det svenska barnvaccinationsprogrammet fungerar väl. Det som möjligen vore aktuellt att utreda är en nedgång från tre till två doser för ungdomar och vuxna 15 år och äldre. Ett exempel gavs från Region Örebro där vaccination mot HPV subventioneras, oavsett ålder.

Behov och prioritering av utredningar gällande nationella vaccinationsprogram och rekommendationer

Folkhälsomyndigheten sammanfattade status för de utredningar som referensgruppen tidigare prioriterat högt och vilket arbete som nu pågår. Myndigheten lyfte skillnaden mellan rekommendationer och nationella vaccinationsprogram och konstaterade att dessa två former kompletterar varandra, men också konkurrerar om resurser för att ta fram och följa upp. Referensgruppen påtalade att hälsoekonomiska analyser är starkt efterfrågade även till rekommendationer, som underlag för beslut om implementering i regionerna.

Referensgruppen tillfrågades om det fanns några särskilda utmaningar för någon sjukdom eller vaccination som myndigheten därför borde prioritera. Gruppen lyfte inte några särskilda frågor utan var eniga i att pågående utredningar bör avslutas innan nya initieras. Detta inkluderade dock att bevaka frågan om maternell vaccination mot RSV. Referensgruppen föreslog att ta bort några av de möjliga utredningarna från listan. Gruppen kommenterade också att implementeringen av rekommendationer varit olika mellan regioner och efterfrågade därför en prioritering inte bara av vad som ska utredas härnäst, utan också av vilka befintliga rekommendationer som bör implementeras först.

Barnläkarföreningen önskade att den vägledning för vaccination med levande försvagade vaccin av barn som under graviditeten eller vid amning exponerats för immunmodulerande läkemedel, kunde tas över av Folkhälsomyndigheten, eftersom dokumentet är mycket efterfrågat, men kräver kontinuerlig uppdatering och den grupp som tagit fram det inte längre finns kvar.

Folkhälsomyndigheten uppmanade referensgruppens ledamöter att återkomma allteftersom behov av nya eller ändrade vaccinationsprogram eller rekommendationer uppstår.

Information från respektive organisation om aktuella frågor

Barnhälsovårdsenheterna

Barnhälsovården uttrycker önskemål om att utredningen av vaccinationsprogram mot vattkoppor slutförs snarast och att maternell vaccination mot kikhosta blir ett nationellt vaccinationsprogram. De konstaterade också att vaccinbytet som lett till ett 3-dos schema istället för 2-dos mot rotavirus har väckt visst missnöje, samt oro för lägre (full) vaccinationstäckning. Det har också rapporterats att sprutor av det nya pneumokockvaccinet vid några tillfällen gått sönder, och en del föräldrar har uttryckt tveksamhet till vaccination med ett relativt nytt vaccin.

Distriktssköterskeföreningen

Frågan om kompetensutveckling och ordinationsrätt som varit uppe under dagen är viktig för föreningen. De konstaterade att barnmorskor också har viss förskrivningsrätt, vilket skulle kunna utnyttjas i fråga om vaccination. Slutligen ser de särskilt fram emot att utredningen om bältros slutförs.

Föreningen för klinisk mikrobiologi

Ingen närvarande vid detta möte.

Läkemedelsverket

Ej närvarande vid denna punkt.

Riksföreningen för skolsköterskor

Ett vaccinationsprogram mot vattkoppor är mycket aktuellt för föreningen, och möjligheten att använda ett 4-valent vaccin välkomnades av praktiska skäl. Regeringsuppdraget om HPV-vaccination av pojkar i högre åldrar är också intressant, om det kan bli aktuellt i gymnasiet.

Skolläkarföreningen

Ingen närvarande vid detta möte.

Smittskyddsläkarföreningen

De frågor som är mest aktuella för smittskyddsläkarföreningen är utredningarna om nationella vaccinationsprogram mot vattkoppor och bältros, samt utbildnings- och kompetensutvecklingsfrågorna.

Socialstyrelsen

Inga ytterligare frågor att ta upp.

Svensk förening för allmänmedicin

Lyfte också behovet av utbildning till vaccinatörer inklusive distriktsläkare. Undrade hur man bäst når de grupper som rekommenderas vaccination: kalla eller vänta på att de kommer? Påtalade att det varit besvärligt att hantera otydligheten kring rekommendationerna om RSV-vaccination. Många ville ha vaccin men det är inte kostnadsfritt. Föreningen lyfte även frågan om vem som bäst vaccinerar riskgrupper: sjukhuskliniker eller vårdcentraler? Avslutningsvis behöver information om nya rekommendationer och vaccinationsprogram nå ut till primärvården. Detta bedömdes vara regionernas ansvar, men också ligga i Folkhälsomyndighetens intresse, för att kunna implementeras ordentligt.

Svensk förening för obstetrik och gynekologi

Ej närvarande vid denna punkt.

Svensk geriatrisk förening

Ej närvarande vid denna punkt.

Svenska barnläkarföreningen

  • Lyfte särskilt önskemålet om hantering av vägledningen för vaccination med levande försvagade vaccin av barn som under graviditeten eller vid amning exponerats för immunmodulerande läkemedel, och möjligheten till ökad grund- och vidareutbildning för vaccinatörer.
  • Konstaterade att det särskilda vaccinationsprogrammet för riskgrupper mot pneumokocker är det första som vänder sig till sjukvården, snarare än BVC och elevhälsa, och att det inte har varit enkelt att implementera. Rekommendationer för vaccination av barn som tillhör riskgrupper har funnits tidigare, men ändå har man inte riktigt hittat formen för implementering av vaccinationsprogrammet.
  • Det nationella hälsovårdsprogrammet för barn och unga som är under utveckling bör särskilt tänka på vaccinationer ämnade för barn i riskgrupper som lättare hittas i barnsjukvården där de regelbundet vistas. Strukturer behöver etableras för att dessa barn ska nås av dessa preventiva insatser.
  • Slutligen påtalades igen att barn över 1 år, och särskild de som börjat skolan, riskerar att missas i fråga om vaccination mot hepatit B, även om de tillhör en riskgrupp.

Svenska barnmorskeförbundet

Lyfte vaccinationsutbildning och ändrad ordinationsrätt som viktiga frågor. Är intresserade av att RSV-vaccin till gravida utreds, då intresset hos gravida är stort.

Svenska infektionsläkarföreningen

Ser särskilt fram emot rekommendationer för bältrosvaccination till riskgrupper. Utbildning av vaccinatörer och vem som har rätt att ordinera och vaccinera är också centrala frågor.

Sveriges kommuner och regioner

  • Lyfter en politisk otålighet och ett politiskt intresse för rekommendationer om TBE, HPV samt vattkoppor och bältros.
  • Utmaningar kring rekommendationen om RSV-vaccination konstaterades. NT-rådet rekommenderar nu att regionerna ska avvakta en hälsoekonomisk analys, eftersom vaccinet är relativt dyrt och populationen som rekommenderas vaccination är stor, vilket leder till stor budgetpåverkan. Rekommendationen om vaccination mot kikhosta till gravida bedömdes vara lättare att hantera, eftersom det rör en mindre grupp. Konstaterade att hälsoekonomiska underlag är nödvändiga för samtliga rekommendationer framåt, som underlag för regionala prioriteringar, särskilt i nuvarande ansträngda ekonomiska läge.
  • Folkhälsomyndigheten lyfte att regionerna också har möjliga vinster att göra, både ekonomiska och i form av förbättrad hälsa hos befolkningen, av vaccinationer.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Arbetar intensivt med vaccinationsprogramsutredningen och frågor om kompetensförsörjning är aktuella. Representanten för TLV meddelade sitt kommande utträde ur referensgruppen.

Kontroll- och elimineringsstrategier för mpox

Folkhälsomyndigheten berättade kort om ett dokument som WHO skickat ut för synpunkter, så kallad ”Technical Consultation”. Sannolikt kommer ett beslut på internationell nivå framöver. Folkhälsomyndigheten redogjorde också kort för aktuella svenska fall och internationell epidemiologi, samt aktuell vaccintillgång och hållbarhet.

Nästa möte

Nästa möte är planerat till den 11 april 2024.

Mötet avslutades.