Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det nationella vaccinationsregistret (NVR) används sedan år 2022 för uppföljning av vaccinationstäckning för alla vaccinationer som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Vissa grupper löper en ökad risk att bli allvarligt sjuka av pneumokocker. Därför ingår vaccination mot pneumokocker i ett nationellt vaccinationsprogram för personer som ingår i riskgrupper. Pneumokocker är en typ av bakterier som kan orsaka lunginflammation och öroninflammation, men också allvarliga infektioner såsom hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.

Det nationella vaccinationsregistret (NVR) utökar möjligheterna att ta emot covid-19 vaccinationer genom att vårdgivare och journalsystemen kan ladda upp en CSV-fil för överföring. Uppladdningen görs via webbgränssnitt i NVR och aktiveras när covid-19 vaccinationer har börjat att föras över.

Nationella vaccinationsregistret (NVR) är ett hälsodataregister som Folkhälsomyndigheten ansvarar för. Det infördes den 1 januari 2013 enligt beslut av riksdagen (Lag 2012:453 om register över nationella vaccinationsprogram).

Det nationella vaccinationsregistret (NVR) är ett hälsodataregister som används för att följa upp effekten av nationella vaccinationsprogram samt covid-19-vaccinationer. Rapporteringen är obligatorisk för den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen.

Vaccinationer är en viktig komponent i folkhälsoarbetet genom att förebygga och minska allvarlig sjukdom. Kikhosta orsakas av en bakterie som sprids mellan människor och under 2024 har antalet fall av kikhosta ökat kraftigt. Här intervjuas Nina-Mariia Alakulju som är samordningsbarnmorska i

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Följande register har använts för att ta fram aktuell vaccinationstäckning i olika grupper.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet och mot covid-19.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Regeringen gav i slutet av maj 2020 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell operativ plan för framtida vaccination mot sjukdomen covid-19, orsakad av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. I den här slutredovisningen beskriver vi arbetet med prioriteringsordning, distribution och logistik, uppföljning och kommunikation.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 8 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Denna studie visar att i månadsskiftet april-maj 2021 hade cirka 33 procent av befolkningen påvisbara nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas. Andelen med påvisbara antikroppar var högre i åldersgruppen 65 år eller äldre än i andra

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Rapporten beskriver alla de faktorer som har vägts in i beslutet om att inte rekommendera vaccination mot covid-19 till barn yngre än 12 år. Målgruppen för rapporten är allmänheten, vaccinatörer och sjukvårdspersonal.

Rapporten visar att personer 65 år och äldre som vaccinerade sig med en påfyllnadsdos mot covid-19 under hösten 2022 fick ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom och död under efterföljande vinter, än de som avstod en påfyllnadsdos.

Beslutsunderlag om kortare tidsintervall mellan primärvaccination (dos 1-2) och första påfyllnadsdosen (dos 3) vid vaccination mot covid-19.

Rapporten visar att en fjärde vaccindos mot covid-19 gav ett mycket högt initialt skydd mot allvarlig sjukdom och död bland personer som är 65 år och äldre, och att skyddseffekten kvarstod på en hög nivå även flera månader senare.

Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.