Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätstudie om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland nyanlända barn i Sverige. I studien ingick 2 559 barn i åldrarna 12–18 år som var födda i Afghanistan, Irak och Syrien. De hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och blivit mottagna i en kommun mellan 2014 och 2018.

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som stöd för arbetet med att utveckla nya förebyggande metoder och att utvärdera insatser som redan används på gruppen.

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med infektionskänslighet behöver inte vidta särskilda förebyggande åtgärder i större utsträckning än för andra infektioner, för att förhindra svår covid-19.

Kunskapsstöd om psykisk hälsa och suicidprevention inom arbetslivet, inklusive företagshälsovård och studenthälsa.

Varannan person var under våren 2020 orolig för att inte få vård under covid-19-pandemin. Var femte sökte inte eller avbokade redan bokad vård eller tandvård. Det visar en undersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört. Oro och färre vårdbesök kan påverka folkhälsan negativt, särskilt utifrån målet om jämlikhet i hälsa. Därför bör i synnerhet äldre personer uppmuntras att söka vård vid behov och inte ställa in planerade besök utan att först diskutera saken med hälso- och sjukvården. Covid-19-pandemin och dess konsekvenser förändras snabbt. Det betyder att det som beskrivs i det här faktabladet kan ha förändrats sedan våren 2020.

Information från Folkhälsomyndigheten

Pojkar skattar sin hälsa högre, är mer tillfreds med livet och har färre hälsobesvär jämfört med flickor. Däremot är övervikt och fetma vanligare bland pojkar än flickor. Det är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor att ha en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Självskattad hälsa Majoriteten…

Den 12 februari 2025 bjöd vi in till en lansering av resultaten från enkätundersökningen UngKAB23 – om ungas hälsa, relationer och sexliv.

Information från Folkhälsomyndigheten

Vi följer befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor genom enkäter, webbpaneler och undersökningar. Här kan du läsa om hur vi samlar in data om narkotika, alkohol, miljörelaterad hälsa och ANDTS-arbete – och hur informationen används för att analysera trender, utvärdera insatser och stödja forskning.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Till det övergripande målet finns åtta målområden som är områden som har stor betydelse för människors livsvillkor.

Folkhälsomyndigheten presenterar resultaten från undersökningen i en grundrapport, liksom i olika temarapporter.

Här finns material om naturens och kulturens betydelse för hälsan.

Här hittar du korta filmer som beskriver olika aspekter av folkhälsa. Filmerna kan du till exempel använda som diskussionsunderlag i ditt arbete.

Här finns material som är utformat för att underlätta för aktörer på nationell, regional och lokal nivå att sprida kunskap, skapa förståelse och uppnå samsyn kring folkhälsopolitiken.

Webbinarium inspelat 28 januari 2025. I detta webbinarium presenterade vi Folkhälsomyndighetens klimat- och sårbarhetsanalys, diskuterade hälsokonsekvenser och samhällsanpassning samt delade erfarenheter kring förebyggande åtgärder.

En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att det finns stora kunskapsluckor inom forskningen när det gäller äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Samtidigt visar rapporten att många äldre hbtq-personer känner oro för framtida vård och omsorg och att äldre sexuella minoriteter löper en högre risk för ofrivillig ensamhet.

Det handlar om livet – så heter Sveriges strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som sträcker sig från 2025 till och med år 2034. Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för ett ökat lärande och effektivare arbete.

Andelen i befolkningen som spelar om pengar har generellt minskat de senaste åren. Samtidigt omsätts mer pengar på spelmarknaden och bland unga ökar spelandet.

En beskrivning av frågorna och hur man redovisar frågorna i den nationella folkhälsoenkäten hittar du i dessa rapporter.

Sida och Folkhälsomyndigheten har ingått en ny överenskommelse för att ytterligare stärka samarbetet inom global hälsa och internationellt utvecklingssamarbete.

Webbinarium inspelat 1 december 2023. Hur ser hälsan ut bland personer som lever med hiv? Hur är följsamheten till läkemedelsbehandling? Vilka biverkningar upplever de?

Webbinarium inspelat den 22 september 2023. Om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella under de senaste 20 åren.

Kunskapsstöd om förekomst av olika aspekter av psykisk hälsa och hur den psykiska hälsan kan stärkas bland barn och unga och på de arenor där barn och unga befinner sig.