Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I juni kommer befolkningsundersökningen SRHR2024, som handlar om sex, hälsa och relationer. Den 27 juli redovisar vi svaren från hbt-personer i den uppföljande rapporten SHRH2024 hbt. Rapporten är en fördjupning av homosexuellas, bi- och pansexuellas och transpersoners sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige.

Välkommen till en konferens om hur vi kan arbeta vidare med resultaten från befolkningsundersökningen om hälsa, relationer och sex (SRHR2024).

Skärmar är en naturlig del av vardagen. Men de får inte ta tid från annat som är viktigt för att barn ska må bra. Därför kan barn och unga behöva stöd för att använda skärmar på ett säkert och balanserat sätt. Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmtid, skärmanvändande samt

Människors hälsa påverkas av var de bor och den miljö de vistas i till vardags. Viktiga faktorer är till exempel luftkvalitet inne och ute, tillgång till natur och delaktighet i samhället.

Information från Folkhälsomyndigheten

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

Här finns information om vår samordning inom målområdet arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö.

Uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken med det övergripande folkhälsomålet och de åtta målområdena syftar till att följa folkhälsans utveckling över tid och underlätta folkhälsoarbetet.

Varannan person var under våren 2020 orolig för att inte få vård under covid-19-pandemin. Var femte sökte inte eller avbokade redan bokad vård eller tandvård. Det visar en undersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört. Oro och färre vårdbesök kan påverka folkhälsan negativt, särskilt utifrån

Folkhälsomyndighetens uppdrag är att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot olika former av hälsohot.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Vill du ha tips och inspiration om hur man kan arbeta med uppföljning? Malin Hildingsson, strateg i social hållbarhet i Karlskrona kommun, berättar hur hon använder sig av nationella data och olika kunskapsstöd för att skapa bästa möjliga uppföljning och hålla sig uppdaterad inom folkhälsoområdet.

Tillräcklig sömn hjälper kroppen att återhämta sig, minskar stress och underlättar vardagen. Sömnen påverkar bland annat minne, inlärning, immunförsvar och emotionell reglering. Många barn och unga sover för lite. Undersökningar visar att de lägger sig senare och har svårt att somna. Det kan leda

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Här har vi samlat stöd för att göra hälsa till en drivkraft vid planering, utformning och förvaltning av den fysiska miljön. Stödmaterialet syftar till att genomgående stärka en god och jämlik hälsa i våra boende- och närmiljöer.

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

De nio faktabladen här nedanför synliggör tillsammans att arbetet för en god och jämlik hälsa behöver riktas mot strukturella faktorer på alla samhällsnivåer och inom alla sektorer som har betydelse för folkhälsans utveckling.

Här redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Den bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan och förebygga sjukdomar i både riskgrupper och hela befolkningen.

När misstänkta hälsohot uppstår måste de snabbt rapporteras. Här hittar du information om vad underrättelseskyldigheten innebär, vem som ska underrätta Folkhälsomyndigheten och vilken information som ska lämnas.