Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Webbinarium inspelat 28 januari 2025. I detta webbinarium presenterade vi Folkhälsomyndighetens klimat- och sårbarhetsanalys, diskuterade hälsokonsekvenser och samhällsanpassning samt delade erfarenheter kring förebyggande åtgärder.

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med infektionskänslighet behöver inte vidta särskilda förebyggande åtgärder i större utsträckning än för andra infektioner, för att förhindra svår covid-19.

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också risken…

Befolkningen i Sverige lever allt längre och 70 procent upplever att de har en god hälsa. Men hälsan är fortsatt ojämlik, och på flera områden ökar skillnaderna mellan socioekonomiska grupper. För att uppnå målet om att sluta de påverkbara hälsoskillnaderna fram till år 2048 krävs ytterligare insatser, visar en ny rapport.

Människors hälsa påverkas av var de bor och den miljö de vistas i till vardags. Viktiga faktorer är till exempel luftkvalitet inne och ute, tillgång till natur och delaktighet i samhället.

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

Här finns information om vår samordning inom målområdet arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö.

Uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken med det övergripande folkhälsomålet och de åtta målområdena syftar till att följa folkhälsans utveckling över tid och underlätta folkhälsoarbetet.

Antibiotika är ett läkemedel som botar infektionssjukdomar orsakade av bakterier. Men på grund av hög och felaktig användning har antibiotikaresistensen i världen ökat, vilket innebär att livsviktiga läkemedel riskerar att bli verkningslösa. Redan idag uppskattas omkring 5 miljoner dödsfall vara

Hör Folkhälsomyndighetens utredare berätta om resultaten från den nationella befolkningsundersökningen SRHR2024, som ger en aktuell bild av den sexuella och reproduktiva hälsan i Sverige. Undersökningen bygger på svar från ett slumpmässigt urval av närmare 16 000 personer i åldrarna 16–84 år och

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

Vill du ha tips och inspiration om hur man kan arbeta med uppföljning? Malin Hildingsson, strateg i social hållbarhet i Karlskrona kommun, berättar hur hon använder sig av nationella data och olika kunskapsstöd för att skapa bästa möjliga uppföljning och hålla sig uppdaterad inom folkhälsoområdet.

I dagarna skickas den Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor ut till nästan 500 000 slumpvis utvalda personer som är folkbokförda i Sverige. Undersökningen ger kunskap om hälsa och välbefinnande bland personer som är 16 år eller äldre.

De nio faktabladen här nedanför synliggör tillsammans att arbetet för en god och jämlik hälsa behöver riktas mot strukturella faktorer på alla samhällsnivåer och inom alla sektorer som har betydelse för folkhälsans utveckling.

Här redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Den bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan och förebygga sjukdomar i både riskgrupper och hela befolkningen.

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

När misstänkta hälsohot uppstår måste de snabbt rapporteras. Här hittar du information om vad underrättelseskyldigheten innebär, vem som ska underrätta Folkhälsomyndigheten och vilken information som ska lämnas.

Under Stockholm Pride den 31 juli 2024 bjöd vi in till en myndighetsgemensam seminariedag på Pride House med syftet att berätta om de hbtqi-strategiska myndigheternas nationella arbete.

Arbete för en god och jämlik hälsa pågår runt om i landet, på lokal, regional och nationell nivå. Här hittar du intervjuer med olika professioner och från olika områden. Läs och bli inspirerad!

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/2018 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

Vid höga temperaturer är det viktigt att ta hand om sig själv och sina anhöriga. Folkhälsomyndigheten har vägledningar och informationsmaterial för att skydda människors hälsa vid värmeböljor.

Varannan person var under våren 2020 orolig för att inte få vård under covid-19-pandemin. Var femte sökte inte eller avbokade redan bokad vård eller tandvård. Det visar en undersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört. Oro och färre vårdbesök kan påverka folkhälsan negativt, särskilt utifrån

Spelproblem leder ofta till allvarliga negativa konsekvenser för individen, närstående och samhället. Spelproblem har samband med en sämre allmän och psykisk hälsa, ekonomiska problem och riskkonsumtion av alkohol.