Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
LyssnaRelaterade sökfrågor: vårdhygien och vårdrelaterade infektioner personlig omvårdnad hygienutbildning
149 träffar på Hygien inom Hela webbplatsen
-
Svenskt arbete mot antibiotikaresistens – Verktyg, arbetssätt och erfarenheter
Publicerad:Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.
-
Tecken på allvarlig infektion hos barn – Bakgrundsdokumentation
Publicerad:Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.
-
Förebyggande insatser till barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom och våld – En systematisk översikt av översikter
Publicerad:Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som
-
Epidemiologisk årsrapport 1999
Publicerad:Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.
-
Miljöhälsorapport 2005
Publicerad:Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.
-
Epidemiologisk årsrapport 2012
Publicerad:En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.
-
Infektion med Yersinia enterocolitica – ett nationellt strategidokument
Publicerad:Den här rapporten identifierar vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna för att minska antalet fall av yersiniainfektion hos människa. Strategidokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.
-
Kartläggning av datakällor, indikatorer och index för uppföljning av små barns hälsa och barnhälsovård – Kartläggning inom uppdraget Följa och stödja överenskommelsen om ökad tillgänglighet i barnhälsovården
Publicerad:Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för
-
Epidemiologisk årsrapport 2010
Publicerad:Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.
-
Folkhälsans utveckling – årsrapport 2021
Publicerad:Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare
-
Pandemins konsekvenser för barn och unga – Återrapportering av regeringsuppdraget 05359-2021
Publicerad:Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.
-
Folkhälsomyndighetens årsredovisning 2024
Publicerad:Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.
-
Skillnader i psykisk ohälsa bland äldre personer – En genomgång av vetenskaplig litteratur samt en epidemiologisk studie
Publicerad:I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med
-
Allergi i skola och förskola
Publicerad:Rapporten visar att trots att många barn har allergibesvär saknar många skolor och förskolor ett generellt, förebyggande allergiarbete. I stället fokuserar man arbetet på enskilda barn med redan konstaterade svåra besvär och ofta med särlösningar som pekar ut barnet.
-
Epidemiologisk årsrapport 2009
Publicerad:Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.
-
Forskningssammanställning om digital medieanvändning och psykisk, fysisk och sexuell hälsa samt levnadsvanor bland barn och unga
Publicerad:Uppdaterad:Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.
-
En guide för yrkesverksamma om vetenskapligt baserad ANDTS-prevention – En svensk version av European Prevention Curriculum (EUPC)
Publicerad:Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området.
-
Årsredovisning 2022
Publicerad:Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de
-
Kan rotavirusvaccinet ges till barn som är anhöriga till personer med immunbrist?
Uppdaterad:Ja, barn som bor med personer, till exempel syskon, som har ett nedsatt immunförsvar kan vaccineras. God hygien är viktigt, till exempel i samband med blöjbyte.
-
Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? – Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020
Publicerad:Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell
-
Hur ofta ska omklädningsrum och duschrum städas?
Uppdaterad:Duschrum och omklädningsrum som används dagligen bör städas dagligen. I duschrum bör man använda lämpligt rengöringsmedel till golvet för att minska risk för spridning av virus och för att motverka att mikroorganismer växer till i den fuktiga miljön. Läs mer om rengöringsmedel, städning och hygien Folkhälsomyndighetens vägledning: Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – Förebyggande…
-
Behöver en bostad ha hygienutrymmen och toaletter enligt miljöbalken?
Uppdaterad:Enligt 33 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) ska en bostad ge möjlighet att upprätthålla en personlig hygien. Enligt § 35, samma förordning, ska det också finnas tillräckligt med toaletter i eller i anslutning till byggnader där människor vistas under en längre tid av dygnet. Det finns inga regler…
-
När behöver man använda desinfektionsmedel för ytor?
Uppdaterad:För ytor där risken för smittspridning är särskilt stor samt vid större utbrott av smittsamma sjukdomar kan det finnas behov av att använda desinfektionsmedel. Exempel på situationer där desinfektionsmedel kan behövas är t.ex. vid tillbud av blodvite, kräks och avföring vid utbrott av magsjuka samt
-
Måste särskilt städutrymme finnas?
Uppdaterad:Städutrustningen som förvaras i skolan eller förskolan bör förvaras i ett särskilt utrymme, i ett städförråd eller liknande. I städutrymmet, eller i dess närhet, bör det finnas rinnande varmt och kallt vatten och en utslagsvask. Smutsig och ren städutrustning behöver kunna förvaras separat. Läs mer
-
Ska ett asylboende uppfylla samma krav som en permanent bostad?
Uppdaterad:Ett asylboende betraktas vanligtvis inte som en bostad enligt miljöbalken. Ett asylboende räknas som en lokal för allmänna ändamål och omfattas av 9 kap. 9 § miljöbalken. Ett asylboende ska dock likt en bostad kunna uppfylla samma kvaliteter i boendet som de som anges i 33 § förordningen om