Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Minnesanteckningar Samverkansgrupp för Stramaarbete 28 januari 2025.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2016.

Grundskydd erhålls för såväl difteri som stelkramp med tre doser, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje minst 6 månader efter den andra dosen. En påfyllnadsdos bör ges cirka fem år senare. I det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin mot difteri och stelkramp vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Barn…

För diagnosen difteri krävs att toxinproduktion påvisas hos isolerad Corynebacterium diphtheriae- eller Coryne-bacterium ulcerans-stam. Toxinbestämning sker enligt Elek-metoden (diffusion i gel, så kallad mustaschplatta ) samt PCR-metoden (påvisande av eventuell toxingen). Difteri är en ovanlig diagnos i Sverige. Totalt har endast 6 fall rapporterats sedan 2004…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2024 rapporterades rekordmånga fall av kikhosta och mykoplasma. Utbrott av salmonella medförde den högsta incidensen för fall smittade i Sverige sedan 2010. Ovanligt stora minskningar sågs för den fästingburna sjukdomen TBE och de sexuellt överförda smittorna klamydia och syfilis.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Tre fall av stelkramp rapporterades 2011. De insjuknade var 2 män och 1 kvinna i åldrarna 70-77 år. Alla hade smittats via lindriga sårskador. En av männen hade vaccinerats med 1 dos stelkrampsvaccin på 50-talet. Den andra var troligen grundvaccinerad men var svårt immunsupprimerad. Vaccinationsstatus för kvinnan var okänt. Fallen hos dessa personer över 70 år är ytterligare en påminnelse om att de…

Under 2015 rapporterades totalt nio fall av difteri. En ovaccinerad, asylsökande 16-årig pojke från Afghanistan visades ha luftvägsdifteri, men han reste vidare till Finland innan diagnosen var säkerställd. Händelseförloppet finns utförligt beskrivet i en vetenskaplig artikeln Respiratory diphtheria in an asylum seeker from Afghanistan arriving to Finland…

Difteri (även kallad äkta krupp eller strypsjuka) yttrar sig som en infektion med tjocka beläggningar i svalg och luftrör som kan göra det svårt att andas. Sjukdomen orsakas av ett gift (toxin) som kan utsöndras av vissa arter av korynebakterier. Difteritoxinet kan även skada andra organ och orsaka komplikationer i form av hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar…

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Under 2015 rapporterades inte några fall av stelkramp. Epidemiologisk trend Sedan vaccinationsprogram infördes i Sverige har stelkramp blivit en ovanlig sjukdom. Under de senaste 10 åren har 0–3 fall rapporterats per år. I regel drabbas äldre ovaccinerade personer som är födda innan de allmänna vaccinationsprogrammen fanns, med en överrepresentation…

Inga fall inrapporterades under år 2007.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion i form av postexpositionsprofylax med antibiotika och i form av preexpositionsprofylax med vaccination.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Information från Folkhälsomyndigheten

Om det är tidsbrist, till exempel inför en utlandsresa, så kan man påbörja vaccination redan vid sex veckors ålder. I så fall ges tre primära vaccinationer mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B med 1-2 månaders mellanrum. Obs! Barn som vaccineras enligt ett sådant accelererat schema med tre doser bör sedan fortsätta vaccineras enligt det vanliga schemat, det vill säga med en påfyllnadsdos…

Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie, Clostridium tetani, som normalt finns i tarmen hos många djur, men även i jord som har gödslats. Smitta sker då bakterien kommer in genom ett sår. Då kan den bilda ett toxin som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen. Sjukdomen karakteriseras av smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar…

The Communicable Diseases Ordinance contains 13 criteria that form the basis of an investigation of vaccination programmes. This knowledge base is a scientific review based on these criteria. 

Bakgrund Difteri (även kallad äkta krupp eller strypsjuka) yttrar sig som en infektion med tjocka beläggningar i svalg och luftrör som kan göra det svårt att andas. Sjukdomen orsakas av ett gift (toxin) som kan utsöndras av vissa arter av korynebakterier. Difteritoxinet kan även skada andra organ och orsaka komplikationer i form av hjärtmuskelinflammation…

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades fyra fall av difteri där samtliga var huddifteri (åldersspridning 3–63 år). Tre fall hade sannolikt vaccinerats mot difteri och ett fall hade okänd vaccinationsstatus. Tre av fallen misstänktes vara smittade utomlands och det fjärde fallet var en hushållskontakt till ett av de importerade fallen…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2013 rapporterades två fall av huddifteri orsakade av C. diphtheriae. Båda var unga män (23 respektive 30 år gamla) som hade fått infekterade sår under vistelse i Thailand. Båda var vaccinerade med fyra vaccindoser mot difteri Vaccinet ger dock inget skydd mot att bli infekterad med difteribakterien utan endast mot allvarlig toxinutlöst sjukdom Epidemiologisk trend Sjukdomen var vanlig i Sverige…

Difteri ger som regel en svalginfektion men sjukdomen kan också ge infektion i huden. Vanliga komplikationer till sjukdomen är hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar och njurskador. För diagnosen difteri krävs att toxinproduktion påvisas hos isolerad Corynebacterium diphtheriae- eller Corynebacterium ulcerans-stam. Toxinbestämning sker med Elekmetoden (diffusion i gel, så kallad mustaschplatta)…

Difteri och stelkramp (tetanus) är numera sällsynta sjukdomar i Sverige. Det senaste difteriutbrottet inträffade i mitten av 1980-talet bland socialt utslagna personer. Difteri förekommer dock fortfarande i många länder i världen, vilket innebär en risk för spridning till Sverige om vi inte skulle vaccinera mot sjukdomen. I Sverige har enstaka stelkrampsfall…