För att kunna upptäcka självmordsrisk och erbjuda en sammanhållen vård har alla delar av hälso- och sjukvården en viktig roll i det självmordsförebyggande arbetet: primärvården, specialistvården, akutmottagningarna samt missbruks- och beroendevården.

Bättre åtgärder behövs för att fånga upp personer med suicidrisk och erbjuda dem effektiva insatser. Exempelvis är personer som genomfört ett eller flera suicidförsök en känd riskgrupp som kan behöva bättre åtgärder och uppföljning. Vissa sjukdomar som depression, psykoser, ätstörningar, missbruk, allvarlig kroppslig sjukdom eller kronisk smärta innebär också en ökad risk för suicid. Samtidigt är det känt att ungefär en tredjedel av alla som tar sitt liv har en aktuell kontakt med den psykiatriska hälso- och sjukvården, och betydligt fler har haft kontakt med annan hälso- och sjukvård.

Publikationer med fokus på hälso- och sjukvård

Vi har tagit fram kunskapsstöd som riktar sig framförallt till vårdgivare för att öka kunskapen om hur vården kan bli ännu bättre på att förebygga suicid. Ett kunskapsstöd är en retroaktiv granskning av sjukvårdsjournaler och lex Maria-anmälningar om samtliga personer i åldern 15–44 år som tog sitt liv under 2015 i fyra regioner i Sverige. Ett annat kunskapsstöd redovisar resultaten från en sammanställning och analys av hälso- och sjukvårdens händelseanalyser av suicid.

Socialstyrelsen tar fram kunskap riktad till hälso- och sjukvård och socialtjänst

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att ta fram och sprida kunskap till hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att stödja deras arbete med att förebygga suicid och ge stöd till efterlevande. Uppdraget sträcker sig till 2026 och ska genomföras i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg samt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.

Teambaserat arbetssätt i samverkan med kommun och psykiatri. En film från Boo vårdcentral.

Läs mer