Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Här hittar du rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen för föräldrars skärmanvändning när de är med sina barn.

Utbrottshandboken är avsedd för den som arbetar med livsmedelsburen smitta eller på annat sätt kan bli involverad i utredningsarbetet. Syftet är att ge råd och kunskap som kan stötta i arbetet med att stoppa smittspridning och för en säkrare livsmedelshantering.

Under 2024 rapporterades rekordmånga fall av kikhosta och mykoplasma. Utbrott av salmonella medförde den högsta incidensen för fall smittade i Sverige sedan 2010. Ovanligt stora minskningar sågs för den fästingburna sjukdomen TBE och de sexuellt överförda smittorna klamydia och syfilis.

Rapporteringen om de smittsamma sjukdomarna under 2020 har nästan helt dominerats av den pågående pandemin av covid-19. Samtidigt har ett flertal andra smittsamma sjukdomar minskat kraftigt under året. Orsaken är bland annat de restriktioner som inneburit färre nära kontakter mellan människor samt

Antibiotika räddar liv och är en förutsättning för människors och djurs hälsa och för vår moderna sjukvård. I Sverige diplomeras nu verksamheter runt om i landet som en del av intitiativet Antibiotikasmart Sverige.

Genom att skapa grönare städer, främja gång och cykel samt minska utsläpp kan vi förbättra folkhälsan. Det handlar om att erbjuda möjligheter till rörelse, rekreation och sociala möten i miljöer med frisk luft, god ljudmiljö och ett behagligt klimat.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Barn och unga ska kunna växa upp i en miljö som uppmuntrar till rörelse. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport som bland annat innehåller förslag på insatsområden för att minska stillasittandet i barnens vardag.

Vårt samhälle och vår närmiljö påverkar vår psykiska hälsa. Under vilka förhållanden vi föds, lever, arbetar och åldras skapar förutsättningar för hur vi mår. Här förklarar vi hur samhället, våra rättigheter och våra relationer kan stärka eller utmana vår psykiska hälsa.

Under 2023 återgick antalet fall av många smittsamma sjukdomar till liknande nivåer som före pandemin. En ökning sågs dock för fall av invasiv sjukdom med grupp A-streptokocker, gonorré och TBE.

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

Sociala resursförvaltningen i Malmö i samarbete med Malmö Högskola.

Nya verksamheter inom till exempel skola och allmänna bad ska anmälas till kommunen senast sex veckor innan de startar. En förändring av en verksamhet behöver inte anmälas om inte förändringen är så stor att tillsynsmyndigheten kan bedöma det som en ny verksamhet.

Fysisk aktivitet bidrar till en ökad fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande, förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet. Trots detta sitter vi stilla en allt större del av dagen. Här hittar du information om arbetet med fysisk aktivitet och stillasittande.

Tillsynen inom hälsoskydd förhindrar att människor blir sjuka eller besvärade av sin miljö. Här hittar du vägledning och råd för tillsyn av inomhusmiljö, buller, temperatur, fukt, ventilation och andra hälsorisker.

Engagera dig i dina barns digitala liv, prata med dem om vad de gör. Det är ett av flera råd till föräldrar i den vägledning för en balanserad skärmanvändning som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Vägledningen innehåller även tips på vad ungdomar kan göra själva.

Förskolan med den utformning som finns i den nordiska länderna har positiva effekter på barns hälsa och utveckling, det visar denna rapport som har tagits fram i samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och redovisar resultat från en systematisk litteraturöversikt i två

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige och vi lever allt längre och med god hälsa. Skillnaderna i hälsa ökar dock mellan olika grupper i befolkningen och trots att de smittsamma sjukdomarna generellt minskat över tid finns grupper som drabbas i högre utsträckning än andra.

Fysisk aktivitet främjar hälsan och välbefinnandet. Men för att få fler att röra sig och minska stillasittandet i befolkningen krävs en gemensam kraftsamling. Därför har nu tolv myndigheter och SKR ingått avsiktsförklaringar för ett rörelsefrämjande samhälle.

Rörelse ska vara en mänsklig rättighet för alla. För personer med funktionsnedsättning kan vardagen ibland innebära hinder som begränsar möjligheten att vara fysiskt aktiv. Men med rätt stöd, anpassningar och ett inkluderande bemötande kan vi tillsammans skapa förutsättningar för ökad rörelse och

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör tidiga barndomen och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Här berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.

Välkommen till en e-utbildning om att arbeta långsiktigt och kunskapsbaserat för en god och jämlik hälsa. Använd den för att lära dig mer eller för att höja kunskapen hos andra.