Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Socialstyrelsen fick 2013 i uppdrag av regeringen att pröva om de vacciner som de tidigare gett ut rekommendationer eller motsvarande om uppfyllde kraven i den nya smittskyddslagstiftningen. Detta uppdrag fördes sedan över till Folkhälsomyndigheten. Här sammanfattas de lämnade förslagen samt senare

Haemophilus influenzae typ b (Hib) är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåle-, öron- och lunginflammation. Den kan också ge upphov till allvarliga invasiva infektioner såsom hjärnhinneinflammation (meningit) och blodförgiftning (sepsis), särskilt hos

Polio orsakas av poliovirus som förekommer i tre typer (polio typ 1, 2 och 3), vilka alla ger samma sjukdomsbild. Poliovirus typ 2 och 3 har utrotats och arbetet med att helt utrota sjukdomen går framåt.

Mässling ökar internationellt och fler riskerar att utsättas för smitta i samband med resor. För den som inte har vaccinerat sig är det viktigt att se över sitt skydd mot sjukdomen.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

I år firar WHO:s globala vaccinationsprogram 50 år. Programmet har bidragit till att rädda miljontals liv världen över, och i Sverige beräknas att vaccination av barn har förebyggt runt en och en halv miljon fall av mässling, kikhosta, påssjuka och polio.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Rekommendationerna utgör ett stöd för vaccinerande verksamheter i bedömningen av vilka som bör erbjudas vaccination mot hepatit B. Målgruppen är i första hand landstingens smittskyddsenheter samt hälso- och sjukvårdspersonal, och då särskilt personal inom barnhälsovården, specialistsjukvård och

Röda hund räknas till de klassiska barnsjukdomarna. I Sverige har sjukdomen i det närmaste försvunnit sedan vi började vaccinera våra barn mot den. I låginkomstländer utan allmän vaccination är sjukdomen dock fortfarande vanlig.

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Stelkramp (tetanus) är en mycket allvarlig sårinfektion som obehandlad ofta leder till döden.

Världshälsoorganisationen WHO gick tidigt under covid-19-pandemin ut med rekommendationer kring prioritering av vaccinationer enligt program under pandemin. Alla 21 barnhälsovårdsenheter i landet har svarat på en enkät som tillsammans med data ur vaccinationsregistret visar att det svenska

Nationella vaccinationsregistret (NVR) är ett hälsodataregister som Folkhälsomyndigheten ansvarar för. Det infördes den 1 januari 2013 enligt beslut av riksdagen (Lag 2012:453 om register över nationella vaccinationsprogram).

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och med god hälsa men skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen ökar. Bördan av allvarliga smittsamma sjukdomarna fortsätter att minska men även där finns grupper som drabbas mer.

Dessa bilder kan vara ett stöd vid samtal med elever och/eller vårdnadshavare om vaccination mot HPV. Du som skolsköterska väljer själv hur du använder bilderna och vilka bilder du vill använda. Bilderna sammanfattar det som är bra att veta och vart man vänder sig för att få veta mer. Bilderna kan

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige och vi lever allt längre och med god hälsa. Skillnaderna i hälsa ökar dock mellan olika grupper i befolkningen och trots att de smittsamma sjukdomarna generellt minskat över tid finns grupper som drabbas i högre utsträckning än andra.

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Vattkoppor och bältros (herpes zoster) orsakas av samma virus, varicella zoster-virus (VZV). Vattkoppor drabbar vanligen barn och virus ligger sedan vilande i kroppens nervceller och kan senare i livet reaktiveras och orsaka bältros.

Difteri orsakas av en bakterie som utsöndrar ett toxin. Toxinet kan skada flera organ, till exempel hjärtat och njurarna. Vaccinationsprogrammet mot difteri har haft en mycket god effekt och sjukdomen är mycket ovanlig i Sverige.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och många av de tidigare stora folksjukdomarna får allt mindre betydelse. Detta gäller också de smittsamma sjukdomarna där de allra flesta allvarligare sjukdomarna nu är mycket sällsynta. Samhällsutvecklingen och många framgångsrika