I Folkhälsans utveckling är ett antal indikatorer utvalda för att spegla viktiga aspekter av folkhälsan och bakomliggande förutsättningar i form av livsvillkor och levnadsvanor. Indikatorerna ger en beskrivning av nuläget och utvecklingen över tid. I möjligaste mån redovisar vi skillnader med avseende på kön, ålder, utbildningsnivå och geografisk nivå. Att synliggöra skillnader i hälsa, livsvillkor och levnadsvanor mellan olika grupper i befolkningen är en viktig del i arbetet för en jämlik hälsa.

Här hittar du indikatorerna:

Befolkningens hälsa och viktiga aspekter som påverkar hälsans utveckling

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att följa och rapportera om befolkningens hälsa. I det ingår att följa bakomliggande förutsättningar, det som brukar kallas hälsans bestämningsfaktorer. Hälsans bestämningsfaktorer, utöver de genetiska, delas ofta in i levnadsvanor och livsvillkor. Sambanden mellan bestämningsfaktorerna är komplexa och samma bestämningsfaktorer ligger ofta till grund för flera olika hälsoutfall. Olika levnadsvanor påverkar risken för många av de sjukdomar som utgör den största sjukdomsbördan i Sverige idag. Livsvillkoren påverkar i sin tur möjligheten till sunda levnadsvanor. För vissa sjukdomar är sjukdomsförloppet långsamt och sjukdomen visar sig inte tydligt förrän långt efter att förloppet börjat. Dessutom kan det gå lång tid från exponering för en riskfaktor till att man insjuknar. Därför är det viktigt att följa även levnadsvanor och livsvillkor utöver de faktiska hälsoutfallen för att få en tydlig bild av hur hälsan i befolkningen ser ut och utvecklas över tid.

Ojämlikhet i hälsa skapas av att olika grupper i samhället, som kvinnor och män eller socioekonomiska grupper, har systematiskt olika livsvillkor och levnadsvanor. Regeringens mål inom folkhälsoområdet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor och att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Folkhälsan i Sverige är god och den utvecklas positivt för de allra flesta. Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika sociala grupper. Det är viktigt att analysera och synliggöra skillnader i hälsa för att kunna öka jämlikheten i hälsa.

Folkhälsans utveckling – årsrapport 2018

Myndighetens folkhälsorapportering omfattar också årsrapporten Folkhälsans utveckling – årsrapport 2018 som är fristående från det webbaserade systemet, och ska ses som ett komplement till detta. Årsrapporten ger en kort och övergripande sammanfattning som beskriver nuläget och utvecklingen över den senaste elvaårsperioden av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer i Sverige.

Indikatorer inom Folkhälsans utveckling

För att kunna följa och rapportera om folkhälsans utveckling över tid, samt jämföra hur hälsa och förutsättningar för hälsa utvecklas och förändras för olika grupper i samhället, är det en fördel att arbeta utifrån ett antal fastställda mått. Sådana mått brukar kallas för indikatorer. Det finns olika typer av indikatorer, till exempel kan hälsa mätas med mått på sjuklighet, dödlighet och självskattad hälsa, och bedömningen av hälsan kan se olika ut beroende på vilket mått man använder. Med syfte att belysa ojämlikheter i hälsa redovisas även skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper uppdelat efter kön, ålder, utbildningsnivå och län.

De indikatorer som ingår i det webbaserade uppföljningssystemet "Folkhälsans utveckling – siffror, grafik och text" har valts för att spegla viktiga aspekter av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. En utgångspunkt har varit att välja indikatorer där det finns tillgång till data som är kvalitetsredovisade och möjliga att bryta ned på geografisk nivå.

De indikatorer som presenteras i "Folkhälsans utveckling" gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av folkhälsans utveckling i Sverige. Myndighetens rapportering om folkhälsan är under utveckling och målet är att skapa en övergripande folkhälsorapportering på myndighetens webbplats, med indikatorer som uppdateras i takt med att ny statistik blir tillgänglig eller ny kunskap tas fram. På så sätt ska det bli enkelt kunna ta del av hur folkhälsan och dess bestämningsfaktorer utvecklas i Sverige.

Indikatorerna som presenteras i "Folkhälsans utveckling - siffror, grafik och text" är indelade i huvudområdena Livsvillkor, Levnadsvanor och Hälsa. För varje indikator finns en faktasida med kortfattade texter och grafik i form av figurer. På faktasidorna finns även grafik som åskådliggör data samt information om indikatorernas koppling till hälsa.

I möjligaste mån redovisas indikatorerna över tid och efter kön, ålder, utbildningsnivå och efter geografisk nivå. Texterna utgår ifrån ett nationellt perspektiv och redovisar där det finns data även det regionala perspektivet (län). När regionala data finns att tillgå redovisas de i en karta och i de flesta fall som fyra- eller femårsmedelvärden.

Närmare förklaringar finns i anslutning till respektive figur. De animerade figurerna är interaktiva, vilket innebär att användaren kan växla mellan ålderstandardiserade siffror eller ej, och mellan kvinnor, män och totalt, lägga markören över figuren för att få ytterligare information eller ändra i den animerade kartans reglage. Figurerna är byggda i Folkhälsomyndighetens visualiseringsverktyg FolkhälsoStudio.

Källor

De data som använts kommer dels från register, dels från urvalsundersökningar i form av enkätstudier. På faktasidorna för respektive indikator går det att se vilka källor som använts. Huvudsakliga datakällor kommer från Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Skolverket och Folkhälsomyndigheten.