I Folkhälsans utvecklings webbrapportering är ett antal indikatorer utvalda för att spegla viktiga aspekter av folkhälsan och bakomliggande förutsättningar i form av livsvillkor och levnadsvanor. Indikatorerna ger en beskrivning av nuläget och utvecklingen över tid med fokus på jämlikhet i hälsa. I möjligaste mån redovisar vi skillnader avseende kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och geografisk nivå. Indikatorerna är indelade i huvudområdena Livsvillkor, Levnadsvanor och Hälsa.

Här hittar du indikatorerna:

Folkhälsans utveckling omfattar också årsrapporten Folkhälsans utveckling – årsrapport 2019. Årsrapporten och webbsidorna är ett komplement till varandra och årsrapporten bygger på de indikatorer som finns på webben. Årsrapporten ger en sammanfattande överblick av utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer med särskilt fokus på jämlik hälsa. Webbsidorna i sin tur ger möjlighet till fördjupad kunskap kring respektive indikator och är en lättillgänglig folkhälsorapportering som uppdateras löpande när ny data finns tillgänglig.

Så här använder du Folkhälsans utveckling – siffror, grafik och text

För varje indikator finns en faktasida med kortfattade texter och grafik som åskådliggör data i form av figurer. Faktasidorna innehåller både deskriptiv statistik och statistiska analyser.

I möjligaste mån redovisas indikatorerna uppdelat på kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och efter geografisk nivå. Detta för att belysa ojämlikheter i hälsa. Även utvecklingen över tid redovisas på faktasidorna. Texterna utgår ifrån ett nationellt perspektiv och redovisar där så är möjligt också data för län och kommun.

De animerade figurerna är interaktiva, vilket innebär att du på många av figurerna kan växla mellan kvinnor, män och totalt, mellan ålderstandardiserade siffror eller ej samt lägga markören över figuren för att få ytterligare information. När regionala data finns redovisas de i en karta, i de flesta fall som fyra- eller femårsmedelvärden, och här finns förutom valmöjligheterna som nämns ovan även möjlighet att spela upp utvecklingen över tid och växla mellan läns- och kommunnivå när det finns tillgängligt.

Figurerna är byggda i Folkhälsomyndighetens visualiseringsverktyg FolkhälsoStudio och data är hämtad från Folkhälsomyndighetens databas Folkhälsodata.

Indikatorer inom Folkhälsans utveckling

De indikatorer som ingår i "Folkhälsans utveckling – siffror, grafik och text" är en mängd olika mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Indikatorerna har valts för att de utgör eller bidrar till en ansenlig sjukdomsbörda, eller till ojämlikhet i hälsa, samt kommer från en tillförlitlig datakälla. Även möjligheten att bryta ned resultaten på geografisk nivå har tagits i beaktande.

De data som använts kommer dels från register och dels från urvalsundersökningar i form av enkätstudier. På faktasidorna för respektive indikator går det att se vilka källor som använts. Huvudsakliga datakällor kommer från Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Skolverket och Folkhälsomyndigheten.

Myndighetens rapportering om folkhälsan är under ständig utveckling och målet är att skapa en övergripande folkhälsorapportering på myndighetens webbplats, med indikatorer som uppdateras i takt med att ny statistik blir tillgänglig eller ny kunskap tas fram.

Varför följer vi det vi gör?

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att följa och rapportera om befolkningens hälsa. I det ingår att följa bakomliggande förutsättningar, hälsans bestämningsfaktorer. Hälsans bestämningsfaktorer, utöver de genetiska, delas ofta in i levnadsvanor och livsvillkor. Sambanden mellan bestämningsfaktorerna är komplexa och samma bestämningsfaktorer ligger ofta till grund för flera olika hälsoutfall. Olika levnadsvanor påverkar risken för många av de sjukdomar som utgör den största sjukdomsbördan i Sverige idag. Livsvillkoren påverkar i sin tur möjligheten till sunda levnadsvanor. För vissa sjukdomar är sjukdomsförloppet långsamt och sjukdomen visar sig inte tydligt förrän långt efter att förloppet börjat. Dessutom kan det gå lång tid från exponering för en riskfaktor till att man insjuknar. Därför är det viktigt att följa även levnadsvanor och livsvillkor utöver de faktiska hälsoutfallen för att få en tydlig bild av hur hälsan i befolkningen ser ut och utvecklas över tid.

Ojämlikhet i hälsa skapas av att olika grupper i samhället, som kvinnor och män eller socioekonomiska grupper, har systematiskt olika livsvillkor och levnadsvanor. Regeringens mål inom folkhälsoområdet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor och att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Folkhälsan i Sverige är god och den utvecklas positivt för de allra flesta. Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika sociala grupper. Det är viktigt att analysera och synliggöra skillnader i hälsa för att kunna öka jämlikheten i hälsa.