För närvarande är 29 indikatorer utvalda för att spegla viktiga aspekter av utvecklingen av folkhälsan och de bakomliggande förutsättningar i form av livsvillkor och levnadsvanor som på olika sätt är avgörande för en god hälsa. Indikatorerna ger en beskrivning av nuläget och utvecklingen över tid. I möjligaste mån redovisar vi skillnader med avseende på kön, ålder, utbildningsnivå och geografisk nivå. Att synliggöra skillnader i hälsa, livsvillkor och levnadsvanor mellan olika grupper i befolkningen är en viktig del i arbetet för en jämlik hälsa.

Här hittar du indikatorerna:

Befolkningens hälsa och viktiga aspekter som påverkar hälsans utveckling

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att följa, och rapportera om, befolkningens hälsa. I det ingår att följa bakomliggande förutsättningar i form av livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan – det som brukar kallas hälsans bestämningsfaktorer. För att kunna följa och rapportera om folkhälsans utveckling över tid, samt jämföra hur hälsa och förutsättningar för hälsa utvecklas och förändras för olika grupper i samhället, är det en fördel att arbeta utifrån ett antal fastställda mått. Sådana mått brukar kallas för indikatorer. Det finns olika typer av indikatorer, till exempel mått på sjuklighet, dödlighet och självskattad hälsa, och bedömningen av hälsan kan se olika ut beroende på vilket mått man använder. Det är viktigt att analysera och synliggöra skillnader i hälsa för att kunna öka jämlikheten i hälsa.

Folkhälsans utveckling – årsrapport 2017

Myndighetens folkhälsorapportering omfattar också årsrapporten Folkhälsans utveckling – årsrapport 2017 som är helt fristående från det webbaserade systemet, men ska ses som ett komplement till detta. Årsrapporten ger en kort och övergripande sammanfattning som beskriver nuläget och utvecklingen över den senaste tioårsperioden av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer i Sverige.

Urval av indikatorer

De 29 indikatorer som ingår i det webbaserade uppföljningssystemet "Folkhälsans utveckling – siffror, grafik och text" har valts för att spegla viktiga aspekter av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. En utgångspunkt har varit att välja indikatorer där det finns tillgång till data som är kvalitetsredovisade och möjliga att bryta ned på geografisk nivå.

De indikatorer som presenteras i "Folkhälsans utveckling" gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av folkhälsans utveckling i Sverige. Myndighetens rapportering om folkhälsan är under utveckling och årsrapporteringen 2017 är en del i denna utveckling. Målet är att skapa en heltäckande folkhälsorapportering på myndighetens webbplats, med indikatorer som uppdateras i takt med att ny statistik blir tillgänglig eller ny kunskap tas fram. På så sätt ska det bli enkelt kunna ta del av en uppdaterad bild av hur folkhälsan och dess bestämningsfaktorer utvecklas i Sverige.

Publicerade indikatorer

Utvecklingen av folkhälsan presenteras med hjälp av indikatorer, och för varje indikator finns en faktasida med kortfattade texter och grafik i form av figurer. På faktasidorna finns även grafik som åskådliggör data och information om indikatorernas koppling till hälsa.

Indikatorerna som presenteras i "Folkhälsans utveckling - siffror, grafik och text" är indelade i huvudområdena Bestämningsfaktorer för hälsa (Livsvillkor, Levnadsvanor) och Hälsa.

I möjligaste mån redovisas indikatorerna över tid och efter kön, ålder, utbildningsnivå och efter geografisk nivå. Texterna utgår ifrån ett nationellt perspektiv och redovisar där det finns data även det regionala perspektivet (länsnivå). I faktasidorna redovisas en del indikatorer på regional nivå i en karta. När regionala data finns att tillgå redovisas de i de flesta fall som fyra- eller femårsmedelvärden. Det kommer att framgå av en beskrivning i både en särskild informationsruta och i figurtexten för respektive karta hur data är redovisade.

Närmare förklaringar finns i anslutning till respektive figur. De animerade figurerna är interaktiva, vilket innebär att användaren kan växla mellan kvinnor, män och totalt i figurerna, lägga markören över figuren för att få ytterligare information eller ändra i den animerade kartans reglage. Figurerna är byggda i Folkhälsomyndighetens visualiseringsverktyg FolkhälsoStudio.

Källor

De data som använts kommer dels från register, dels från urvalsundersökningar i form av enkätstudier. På faktasidorna för respektive indikator går det att se vilka källor som använts. Huvudsakliga datakällor är Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Skolverket och Folkhälsomyndigheten.