Sammanfattning

Under 2016 avled totalt 1 952 kvinnor i åldern 15 år och äldre av bröstcancer i Sverige, vilket motsvarar 47 dödsfall per 100 000 kvinnor. Flest dödsfall per 100 000 kvinnor var det i åldern 85 år och uppåt. I åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år minskade dödligheten i bröstcancer 2006–2016. Totalt sett minskade dödligheten i bröstcancer med 10 procent bland kvinnor 30 år och äldre under perioden 2006–2016. Sett till utbildningsnivå var det högst dödlighet i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 123 dödsfall per 100 000 kvinnor, och lägst antal i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, 31 dödsfall per 100 000 kvinnor. För kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå har dödligheten i bröstcancer varit i stort sett oförändrad 2006–2016 medan den för kvinnor med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå har minskat. Dödligheten i bröstcancer varierade mellan länen med som lägst 43 dödsfall och som högst 64 dödsfall per 100 000 kvinnor under 2012–2016.

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, både i världen där 16 procent av alla dödsfall beror på cancer och i Sverige där 26 procent av alla dödsfall beror på cancer (1-3). Såväl i världen som i Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer och bland kvinnor bröstcancer (1, 2, 4). I Sverige utgör bröstcancer cirka 30 procent av alla cancerfall hos kvinnor (5). Bröstcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i världen och näst flest dödsfall bland kvinnor i Sverige (2).

Dödlighet i cancer är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, bättre diagnostiska metoder och behandling och av vård i livets slutskede. Bröstcancer utvecklas under lång tid och en stor andel av dem som dör ett givet år av sin sjukdom har fått sin diagnos för tio år sedan eller ännu tidigare. Indikatorn är således komplex då den avspeglar vad som hänt i svenskt hälsoarbete under en lång rad av år. Bröstcancervården har genomgått stora förändringar från 1980-talet och framåt med bättre diagnostik och nya behandlingar.

För denna indikator redovisas dödsfall på grund av bröstcancer registrerade som underliggande eller bidragande dödsorsak. Resultat redovisas endast för kvinnor, eftersom antalet män som får bröstcancer är så få och därför påverkar resultatet så att det ger en felaktig bild. Ett fåtal män får dock bröstcancer varje år och 2016 var det 0,4 dödsfall i bröstcancer per 100 000 män.

Ålder

Totalt avled 1 952 kvinnor i åldern 15 år och äldre av bröstcancer 2016, vilket motsvarar 47 dödsfall per 100 000 kvinnor (figur 1). Flest dödsfall var det i åldersgruppen 85 år och äldre med 652 dödsfall, vilket motsvarar 385 dödsfall per 100 000 kvinnor och i åldersgruppen 65–84 år med 903 dödsfall, vilket motsvarar 101 dödsfall per 100 000 kvinnor.

Figur 1. Dödlighet i bröstcancer. Antal dödsfall per 100 000 kvinnor, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2016.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kunde förklaras av olikheter i utbildningsnivå mellan de olika åldrarna. Under perioden 2006–2016 var risken för dödlighet i bröstcancer oförändrad i åldersgrupperna 30–44 år och 85 år och äldre. Under samma period kunde man se en minskning i risken för dödlighet i åldersgruppen 45–64 år med 32 procent och i åldersgruppen 65–84 år med 11 procent. Totalt minskade risken för dödlighet i bröstcancer bland kvinnor 30 år och äldre med 10 procent under 2006–2016.

Utbildningsnivå

Dödligheten i bröstcancer var 2016 högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 755 dödsfall, vilket motsvarar 123 dödsfall per 100 000 kvinnor i åldrarna 25 år och äldre (figur 2). Lägst var dödligheten i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 456 dödsfall, vilket motsvarar 31 dödsfall per 100 000 kvinnor i åldrarna 25 år och äldre. När antalet dödsfall i bröstcancer åldersstandardiserades försvann skillnaden mellan de olika utbildningsgrupperna (figur 3, val åldersstandardiserat). Att skillnaderna mellan grupperna försvann förklaras av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en större andel äldre än i övriga utbildningsgrupper.

Figur 2. Dödlighet i bröstcancer. Antal dödsfall per 100 000 kvinnor, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden mellan utbildningsgrupperna för 2016 försvann när hänsyn togs till ålder, vilket tyder på att skillnaden förklarades av olikheter i ålder i de olika utbildningsgrupperna. För gruppen med förgymnasial utbildningsnivå har risken för dödlighet i bröstcancer varit i stort sett oförändrad 2006–2016 bland kvinnor i åldrarna 30 år och äldre. För gruppen med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå har risken för dödlighet däremot minskat med 8 respektive 24 procent under samma period.

Län

Dödligheten i bröstcancer fördelat på län bland individer 15 år och äldre varierade under 2012–2016 mellan 43 dödsfall per 100 000 kvinnor i Dalarnas län och 64 dödsfall per 100 000 kvinnor i Jämtlands län (figur 3).

Figur 3. Dödlighet i bröstcancer. Antal dödsfall per 100 000 kvinnor, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2004–2008 till 2012–2016, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i bröstcancer är hämtade från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister 2006–2016 och avser bröstcancer (ICD-10 C50) som underliggande eller bidragande dödsorsak bland kvinnor i befolkningen. Bröstcancer förekommer även bland män, men är mycket ovanlig där. Redovisningen begränsas därför till kvinnorna i befolkningen.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna med totalt antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 individer visas för åldrarna 15 år och äldre, utom vad gäller utbildningsnivå där resultat visas för åldern 25 år och äldre, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 30 år och äldre, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få individer som dör i bröstcancer att det omöjliggör analys.

I de statistiska analyserna ingår ålder och utbildningsnivå. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län görs inga motsvarande statistiska analyser.

Åldersstandardiserad data finns tillgängligt för utbildning och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Global Burden of Disease Cancer Collaboration. Global, regional, and national cancer incidence, mortality, years of life lost, years lived with disability, and disability-adjusted life-years for 32 cancer groups, 1990 to 2015: A systematic analysis for the global burden of disease study. JAMA Oncol. 2017 Apr 1;3(4):524-548. DOI: 10.1001/jamaoncol.2016.5688. Hämtad från: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27918777
  2. Institute for Health Metrics and Evaluation. Global Burden of Disease Compare Data Visualization. 2016. [citerad 14 december 2017]. Hämtad från: vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  3. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. [citerad 14 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker
  4. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för cancer. [citerad 14 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/cancer
  5. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård – Stöd för styrning och ledning. Artikelnummer: 2014-4-2. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014 (reviderad version 2015). [citerad 19 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19383/2014-4-2.pdf