Introduktion

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken både i världen och i Sverige (för närvarande 14 % av alla dödsfall, i Sverige omkring 25 %) och fortsätter att öka sin andel. Bland kvinnor i Sverige idag är bröstcancer både den vanligast förekommande cancerdiagnosen och vanligaste cancerdödsorsaken (1-5).

Dödlighet i cancer är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, bättre diagnostiska metoder och behandling och av vård i livets slutskede. Bröstcancer utvecklas under lång tid och en stor andel av dem som dör ett givet år av sin sjukdom har fått sin diagnos för tio år sedan eller ännu tidigare. Indikatorn är således komplex då den avspeglar vad som hänt i svenskt hälsoarbete under en lång rad av år. Bröstcancervården har genomgått stora förändringar från 1980-talet och framåt med bättre diagnostik och nya behandlingar.

Uppgifterna om dödlighet i bröstcancer är hämtade från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister 2006–2015 och avser bröstcancer (ICD-10 C50) som underliggande eller bidragande dödsorsak i den kvinnliga befolkningen 15 år och äldre. Bröstcancer förekommer visserligen även bland män, men är mycket ovanlig där. Redovisningen begränsas därför till den kvinnliga delen av befolkningen.

Ålder

Totalt avled 1 976 kvinnor i åldrarna 15 år och äldre av bröstcancer 2015, motsvarande 48 dödsfall per 100 000 kvinnor (figur 1). Den statistiska analysen visar att dödligheten i bröstcancer bland kvinnor 30 år och äldre har minskat under perioden 2006–20151. Den statistiska analysen för perioden 2006–2015 visar även på en minskning av dödligheten i bröstcancer bland kvinnor i åldersgrupperna 45-64 år och 65-84 år2.

Figur 1. Dödlighet i bröstcancer (antal dödsfall per 100 000 kvinnor 15 år och äldre), fördelad på ålder, under perioden 2006–2015. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Bearbetad data från Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Utbildningsnivå

Dödligheten i bröstcancer var högst i gruppen med förgymnasial utbildning, 94 dödsfall per 100 000 kvinnor 15 år och äldre (766 dödsfall totalt), och lägst i gruppen med eftergymnasial utbildning, 29 dödsfall per 100 000 kvinnor 15 år och äldre (440 dödsfall totalt), 2015 (figur 2). Den statistiska analysen visar att dödligheten minskade i gruppen med eftergymnasial utbildning bland kvinnor i åldern 30 år och äldre, och var oförändrad för utbildningsgrupperna förgymnasial och gymnasial utbildning under perioden 2006–20153(framgår inte av figuren). Utbildningsskillnaderna i dödlighet i bröstcancer mellan förgymnasial och eftergymnasial utbildning har därmed ökat under perioden.

Figur 2. Dödlighet i bröstcancer (antal dödsfall per 100 000 kvinnor 15 år och äldre), fördelad på utbildningsnivå, under perioden 2006–2015. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Bearbetad data från Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Region (län)

I en analys per län, som ej tagit hänsyn till ålder eller utbildningsnivå, varierade dödligheten i bröstcancer mellan som högst i Jämtlands län 64 dödsfall per 100 000 kvinnor 15 år och äldre, och lägst i Dalarnas län 41 dödsfall per 100 000 kvinnor 15 år och äldre, under perioden 2011–2015 (figur 3).

Figur 3. Dödlighet i bröstcancer (antal dödsfall per 100 000 kvinnor 15 år och äldre), fördelad på län, under perioden 2004/08–2011/15. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Bearbetad data från Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

1Alla statistiska analyser innefattar endast kvinnor i åldrarna 30 år och äldre. I den statistiska analysen kontrollerades för ålder och utbildningsnivå. Det innebär att resultaten inte beror på variation av ålder och utbildningsnivå.

2I den statistiska analysen där ålder analyseras består jämförelsegruppen av den kvinnliga befolkningen 30 år och äldre. I den statistiska analysen kontrollerades för utbildningsnivå vilket innebär att resultaten inte beror på variation av utbildningsnivå.

3I den statistiska analysen där utbildningsnivå analyseras består jämförelsegruppen av den kvinnliga befolkningen 30 år och äldre. I den statistiska analysen kontrollerades för ålder vilket innebär att resultaten inte beror på variation av ålder.

Referenser

1. Engholm G, Ferlay J, Christensen N, Bray F, Gjerstorff ML, Klint A, et al. NORDCAN--a Nordic tool for cancer information, planning, quality control and research. Acta Oncol. 2010;49(5):725-36. DOI:10.3109/02841861003782017.

2. Ferlay J, Soerjomataram I, Ervik M, Dikshit R, Eser S, Mathers C, et al. GLOBOCAN 2012 v1.0, Cancer Incidence and Mortality Worldwide: IARC CancerBase No. 11. Lyon: International Agency for Research on Cancer, 2013. [citerad 11 april 2017].

3. Global Burden of Disease Cancer Collaboration. Global, regional, and national cancer incidence, mortality, years of life lost, years lived with disability, and disability-adjusted life-years for 32 cancer groups, 1990 to 2015: A systematic analysis for the global burden of disease study. JAMA Oncol. 2016. DOI:10.1001/jamaoncol.2016.5688.

4. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. [uppdaterad 30 november 2016; citerad 11 april 2017].

5. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för cancer. [uppdaterad 2016; citerad 11 april 2017].