Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer

Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en uppfattning om hur befolkningen i Sverige mår. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Under 2017 avled 2 719 invånare i åldrarna 15 år och äldre av tjock- och ändtarmscancer, vilket motsvarar 33 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten var högst i de äldsta åldersgrupperna och i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Dödligheten har minskat i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år, bland män, bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå samt bland personer födda i Sverige och i övriga Europa. För gruppen 85 år och äldre har dödligheten däremot ökat under samma period. Totalt har risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer minskat med 7 procent under perioden. Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer varierade mellan länen med som lägst 23 dödfall och som högst 45 dödsfall per 100 000 invånare år 2013/17.

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, både i världen där 17 procent av alla dödsfall uppskattas bero på cancer och i Sverige där 26 procent av alla dödsfall uppskattas bero på cancer (1, 2). I Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer och bland kvinnor bröstcancer (1, 3). Tjock- och ändtarmscancer den cancerform som orsakar tredje flest dödsfall i Sverige och den näst flest dödsfall i världen (1).

Dödlighet i cancer är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, bättre diagnostiska metoder och behandling och av vård i livets slutskede. Tjock- och ändtarmscancer utvecklas under lång tid och en stor andel av dem som dör av sin sjukdom har fått sin diagnos många år tidigare. Indikatorn är således komplex då den avspeglar vad som har hänt i svenskt hälsoarbete under en lång tid. Vården för tjock- och ändtarmscancer har genomgått stora förändringar under flera decennier med bland annat bättre diagnostik och ökad kvalitetssäkring av behandlingen.

Kön

Totalt avled 2 719 invånare i åldrarna 15 år och äldre av tjock- och ändtarmscancer 2017, vilket motsvarar 33 dödsfall per 100 000 invånare under året (figur 1). Bland kvinnor var det 32 dödsfall per 100 000 kvinnor och bland män 33 dödsfall per 100 000 män. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 syns små förändringar i dödligheten i tjock- och ändtarmscancer (figur 1). Totalt minskade risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer med 7 procent i åldrarna 30 år och äldre. Risken för dödlighet minskade med 9 procent bland män samtidigt som det för kvinnor inte hade skett någon statistiskt säkerställd förändring under perioden. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnad mellan kvinnor och män i dödlighet i tjock- och ändtarmscancer under perioden.

Ålder

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer var lägst i den yngsta åldersgruppen 15–29 år och ökade sedan med stigande åldersgrupper (figur 2). Dödligheten var 2017 högst i gruppen 85 år och äldre med 262 dödsfall per 100 000 invånare, samt i gruppen 65–84 år med 93 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 har utvecklingen för de olika åldersgrupperna sett något olika ut (figur 2). I åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år har risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer minskat med 11 respektive 16 procent under perioden. I åldersgruppen 85 år och äldre har risken för dödlighet däremot ökat med 11 procent. Alla dessa trender var statistiskt säkerställda. Att dödligheten ökar i den äldsta åldersgruppen skulle till viss del kunna förklaras av att personer med tjock- och ändtarmscancer lever allt längre idag, varpå dödligheten förskjuts till den äldsta åldersgruppen. Skillnaden i dödlighet i tjock- och ändtarmscancer mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 45–64 år samt 65–84 år minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Under 2017 var dödligheten i tjock- och ändtarmscancer högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 84 dödsfall per 100 000 invånare i åldrarna 25 år och äldre (figur 3). Lägst var dödligheten i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 20 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställda men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 har utvecklingen för de olika utbildningsgrupperna sett något olika ut (figur 3). Risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer i åldrarna 30 år och äldre har minskat med 11 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå samt med 20 procent i gruppen med eftergymnasial utbildning. För gruppen med förgymnasial utbildningsnivå har det inte skett någon statistiskt säkerställd förändring. Skillnaden i dödlighet i tjock- och ändtarmscancer mellan gruppen med eftergymnasial och med förgymnasial utbildningsnivå ökade under perioden.

Födelseland

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer var 2017 högst bland personer födda i övriga Norden med 64 dödsfall per 100 000 invånare och lägst bland personer födda i övriga världen med 9,3 dödsfall per 100 000 invånare (figur 4). Bland personer födda i Sverige och i övriga Europa var motsvarande antal 36 respektive 19 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan personer födda i Sverige och övriga födelseregioner
var statistiskt säkerställda och minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. För personer födda i övriga Norden försvann skillnaden. Dessa förändringar förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 har utvecklingen för de olika födelseregionerna sett något olika ut (figur 4). Risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer i åldrarna 30 år och äldre minskade med 6 procent bland personer födda i Sverige och med 30 procent bland personer födda i övriga Europa. För övriga födelseregioner hade det inte skett någon statistiskt säkerställd förändring. Skillnaden i dödlighet i tjock- och ändtarmscancer mellan personer födda i Sverige och i övriga Europa ökade under perioden.

Län

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer fördelat på län bland invånare 15 år och äldre varierade år 2013/17 mellan 23 dödsfall per 100 000 invånare i Stockholms län och 45 dödsfall per 100 000 invånare i Blekinge län (figur 5). När antalet dödsfall i tjock- och ändtarmscancer åldersstandardiserades ändrades i viss utsträckning vilka län som hade lägst respektive högst dödlighet i tjock- och ändtarmscancer (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2013/17, med möjlighet att välja kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i tjock- och ändtarmscancer är hämtade från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister 2006–2017 och avser cancer i tjock- eller ändtarm (ICD-10: C18, C20) som underliggande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 invånare för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 30 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få invånare som dör i tjock- och ändtarmscancer att det begränsar möjligheten till analys.

Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Global Burden of Disease Compare Data Visualization. GBD 2017. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation; 1990–. [citerad 23 januari 2019]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Statistikdatabas för dödsorsaker. Dödsorsaker 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 1997–. [citerad 23 januari 2019]. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker
  3. Socialstyrelsen. Statistik om nyupptäckta cancerfall 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-12-50