Sammanfattning

Totalt avled 3 202 individer i befolkningen i åldrarna 15 år och äldre av tjock- och ändtarmscancer år 2016, vilket motsvarar 39 dödsfall per 100 000 individer. År 2016 var det något fler män än kvinnor som dog i tjock- och ändtarmscancer. Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer har mellan 2006–2016 varit oförändrad bland kvinnor men minskat för män med 9 procent. Sett till olika åldersgrupper var dödligheten högst i åldersgrupperna 65–84 år och 85 år och äldre. I alla åldersgrupper har dödligheten i tjock- och ändtarmscancer minskat eller varit oförändrad förutom för gruppen 85 år och äldre där den har ökat med 11 procent 2006–2016. Det kan delvis bero på att patienter med tjock- och ändtarmscancer idag lever längre. Skillnader går också att se för olika utbildningsnivåer, där dödligheten i tjock- och ändtarmscancer var högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå och lägst i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer har 2006–2016 varit oförändrad i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå medan den har minskat för dem med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå. Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer varierade mellan länen med som lägst 29 dödfall och som högst 54 dödsfall per 100 000 individer under 2012–2016.

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, både i världen där 16 procent av alla dödsfall beror på cancer och i Sverige där 26 procent av alla dödsfall beror på cancer (1−3). Såväl i världen som i Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer och bland kvinnor bröstcancer (1, 2, 4). Totalt är tjock- och ändtarmscancer den näst vanligaste cancerdiagnosen i världen och den tredje vanligaste cancerdiagnosen i Sverige (2). Denna cancerform är också totalt sett den tredje vanligaste cancerformen att dö av i världen och den näst vanligaste cancerformen att dö av i Sverige (2).

Dödlighet i cancer är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, bättre diagnostiska metoder och behandling och av vård i livets slutskede. Tjock- och ändtarmscancer utvecklas under lång tid och en stor andel av dem som dör av sin sjukdom har fått sin diagnos många år tidigare. Indikatorn är således komplex då den avspeglar vad som har hänt i svenskt hälsoarbete under en lång tid. Vården för tjock- och ändtarmscancer har genomgått stora förändringar under flera decennier med bland annat bättre diagnostik och ökad kvalitetssäkring av behandlingen.

För denna indikator redovisas dödsfall på grund av tjock- och ändtarmscancer registrerade som underliggande eller bidragande dödsorsak.

Kön

Totalt avled 3 202 individer i åldrarna 15 år och äldre av tjock- och ändtarmscancer 2016, vilket motsvarar 39 dödsfall per 100 000 individer under året (figur 1). I åldrarna 15 år och äldre avled 1 541 kvinnor och 1 661 män av tjock- och ändtarmscancer. Detta motsvarar 37 dödsfall per 100 000 individer för kvinnor respektive 40 dödsfall per 100 000 individer för män. När antalet dödsfall i tjock- och ändtarmscancer åldersstandardiserades ökade skillnaden mellan könen (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade könsskillnader

Skillnaden mellan könen för 2016 var något större när hänsyn togs till ålder och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden i viss mån påverkades av olikheter i ålder eller utbildningsnivå mellan könen. Under 2006–2016 har risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer i åldrarna 30 år och äldre varit oförändrad bland kvinnor, men minskat med 9 procent bland män. Totalt har risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer minskat med 7 procent under perioden 2006–2016.

Ålder

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer var lägst i den yngsta åldersgruppen 15–29 år och ökade sedan med stigande åldersgrupper (figur 2). Dödligheten var 2016 högst i gruppen 85 år och äldre med 984 dödsfall, vilket motsvarar 379 dödsfall per 100 000 individer, samt i gruppen 65–84 år med 1 793 dödsfall, vilket motsvarar 104 dödsfall per 100 000 individer.

Figur 2. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja kön.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kunde förklaras av olikheter i kön och utbildningsnivå mellan de olika åldrarna. I åldersgruppen 30–44 år har risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer varit oförändrad 2006–2016. I gruppen 45–64 år har risken minskat med 13 procent och i gruppen 65–84 år har den minskat med 17 procent under samma period. En ökning i risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer har dock kunnat ses i gruppen 85 år och äldre med 11 procent under perioden 2006–2016. Detta skulle till viss del kunna förklaras av att individer med tjock- och ändtarmscancer lever allt längre idag, varpå dödligheten förskjuts till den äldsta åldersgruppen.

Utbildningsnivå

Under 2016 var dödligheten i tjock- och ändtarmscancer högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 1 352 dödsfall, vilket motsvarar 105 dödsfall per 100 000 individer i åldrarna 25 år och äldre (figur 3). Lägst var dödligheten i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 596 dödsfall, vilket motsvarar 23 dödsfall per 100 000 individer. När antalet dödsfall i tjock- och ändtarmscancer åldersstandardiserades minskade skillnaden mellan de olika utbildningsgrupperna (figur 3, val åldersstandardiserat). Att skillnaden mellan grupperna minskade förklaras av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en större andel äldre än i övriga utbildningsgrupper.

Figur 3. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 individer, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden mellan utbildningsgrupperna för 2016 var mindre när hänsyn togs till kön och ålder, vilket tyder på att skillnaden i viss mån förklarades av olikheter i kön och ålder bland de olika utbildningsgrupperna. Risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer i åldrarna 30 år och äldre har under 2006–2016 varit oförändrad i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, medan den minskat med 10 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och med 16 procent i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå.

Län

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer fördelat på län bland individer 15 år och äldre varierade under 2012–2016 mellan 29 dödsfall per 100 000 individer i Stockholms län och 54 dödsfall per 100 000 individer i Blekinge län (figur 4). När antalet dödsfall i tjock- och ändtarmscancer åldersstandardiserades ändrades i viss utsträckning vilka län som hade lägst respektive högst dödlighet i tjock- och ändtarmscancer (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2001–2005 till 2012–2016, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i tjock- och ändtarmscancer är hämtade från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister 2006–2016 och avser cancer i tjock- eller ändtarm (ICD-10: C18, C20) som underliggande eller bidragande dödsorsak.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna med totalt antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 individer visas för åldrarna 15 år och äldre, utom vad gäller utbildningsnivå där resultat visas för åldern 25 år och äldre eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 30 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få individer som dör i tjock- och ändtarmscancer att det omöjliggör analys.

I de statistiska analyserna ingår ålder, kön och utbildningsnivå. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län görs inga motsvarande statistiska analyser.

Åldersstandardiserad data finns tillgängligt för kön, utbildning och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Global Burden of Disease Cancer Collaboration. Global, regional, and national cancer incidence, mortality, years of life lost, years lived with disability, and disability-adjusted life-years for 32 cancer groups, 1990 to 2015: A systematic analysis for the global burden of disease study. JAMA Oncol. 2017 Apr 1;3(4):524-548. DOI: 10.1001/jamaoncol.2016.5688. Hämtad från: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27918777
  2. Institute for Health Metrics and Evaluation. Global Burden of Disease Compare Data Visualization. [citerad 11 januari 2018]. Hämtad från: vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  3. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. [citerad 14 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker
  4. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för cancer. [citerad 14 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/cancer