Introduktion

Med förtida dödlighet avses dödsfall som inträffar före en ålder som man tycker det är rimligt att de flesta får uppnå. Begreppet förtida kan därför variera mellan olika undersökningar. Ett delmål i FN:s globala mål för hållbar utveckling är att fram till år 2030 reducera den förtida dödligheten, dvs. antal dödsfall före 70 års ålder i befolkningen. Förtida dödlighet anses vara känsligare för hälsofrämjande insatser än förväntad livslängd (1).

I denna redovisning kallas dödsfall mellan 15 och 64 års ålder förtida död. Genom att avgränsa de förtida dödsfallen även nedåt i ålder får vi ett mått på dödlighet under en period av människans liv som är mindre behäftad med såväl sjukdomar som dödsfall.

Då det gäller redovisning av förtida dödlighet och utbildningsnivå används åldersintervallet 25–64 år, eftersom många inte har sin utbildning klar tidigare.

Data kommer från Statistiska centralbyrån som gjort bearbetningar av dödsorsaksregistret och kombinerat uppgifter därifrån med information om utbildning.

Kön

Av figur 1 framgår att förtida dödlighet är vanligare bland män än kvinnor. Bland män var antalet döda 256 per 100 000 invånare 2006 medan motsvarande siffra för 2015 var 209. För kvinnor var antalet döda 166 per 100 000 invånare år 2006 och 132 år 2015. När den förtida dödligheten för samtliga i befolkningen i åldern 15–64 år jämförs år 2006 med dödligheten 2015 minskade antal dödsfall per 100 000 med 20 procent. Den statistiska analysen visar högre antal dödsfall per 100 000 bland män än bland kvinnor i åldern 15–64 år under tidsperioden 2006–2015a.

Figur 1. Antal förtida dödsfall i åldrarna 15–64 år per 100 000 kvinnor och män fördelade på kön under perioden 2006–2015.

Ålder

Den förtida dödligheten stiger med allt äldre åldersgrupper. Figur 2 visar att gruppen 45–64 år har avsevärt högre förtida dödlighet än i de yngre åldersgrupperna. Den statistiska analysen visar att över tid, 2006–2015, minskar den förtida dödligheten för de båda äldsta grupperna 30–44 år och 45–64 årb. För åldersgruppen 15–29 år är förtida dödligheten oförändrad. Dödligheten år 2006 i åldersgruppen 45–64 år var bland män 530 dödsfall per 100 000 män och bland kvinnor 349 dödsfall per 100 000 kvinnor. År 2015 hade dödligheten i åldersgruppen 45–64 år bland män minskat till 417 dödsfall per 100 000 män och bland kvinnor till 277 dödsfall per 100 000 kvinnor.

Figur 2. Antal förtida dödsfall per 100 000 kvinnor och män fördelade på åldersgrupper under perioden 2006–2015.

Utbildningsnivå

Antalet förtida dödsfall per 100 000 invånare i åldern 25–64 år var störst i gruppen med högst förgymnasial utbildning, 424 per 100000, och minst i gruppen med eftergymnasial utbildning, 109 per 100000, år 2015 (figur 3). Skillnaden i förtida dödlighet är tydlig mellan olika utbildningsnivåer. Den statistiska analysen visar att antalet förtida dödsfall per 100 000 minskade i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2006–2015c

Figur 3. Antal förtida dödsfall per 100 000 invånare i åldrarna 25–64 år fördelade på utbildningsnivå, under perioden 2006–2015.

Region (län)

Figur 4 redovisar de förtida dödsfallen på länsnivå. Eftersom dödsfallen är för få när de fördelas på olika län är siffrorna beräknade på genomsnittligt antal dödsfall per fyra år, dvs. 2005–2008, 2006–2009 osv. till 2012–2015. Dödstalen (som fyraårsmedelvärden) spänner år 2012–2015 mellan 146 per 100 000 invånare för Uppsala län och 223 för Gotlands län (2005/2008).

Figur 4. Antal förtida dödsfall per 100 000 invånare i åldrarna 15–64 år fördelade per län. 4-årsmedelvärden för perioden 2005/2008–2012/2015.

aI den statistiska analysen kontrollerades för ålder. Det innebär att resultaten inte beror av variation i den variabeln.

bI den statistiska analysen kontrollerades för kön. Det innebär att resultaten inte beror av variation i den variabeln.

cI den statistiska analysen kontrollerades för kön och ålder. Det innebär att resultaten inte beror av variation i de variablerna.

Referens

1. World Health Organization (WHO). World health statistics 2016: monitoring health for the SDGs, sustainable development goals. Genève: WHO, 2016. [citerad 8 augusti 2017].