Sammanfattning

Förtida dödlighet, det vill säga dödsfall i åldrarna 15–64 år, är ett mått som belyser dödligheten under den period av människans liv som är minst förenad med död. Totalt 2016 var det 10 424 förtida dödsfall, vilket motsvarar 168 förtida dödsfall per 100 000 individer. Förtida dödlighet är vanligare bland män, 203 dödsfall per 100 000 individer, än bland kvinnor, 130 dödsfall per 100 000 individer. Förtida dödlighet har minskat både för kvinnor och män 2006–2016, totalt med 20 procent. Den förtida dödligheten är lägst i åldersgruppen 15–29 år och ökar sedan med stigande ålder. I åldersgrupperna 30–44 år och 45–64 år har förtida dödlighet minskat 2006–2016, medan den i gruppen 15–29 år har varit oförändrad under samma period. När det gäller utbildningsnivå är antalet dödsfall per 100 000 individer högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå och lägst i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Den förtida dödligheten minskade 2006–2016 i samtliga utbildningsgrupper. Den förtida dödligheten varierade mellan länen med som lägst 150 förtida dödfall och som högst 226 förtida dödsfall per 100 000 individer under 2013–2016.

Introduktion

Med förtida dödlighet avses dödsfall som inträffar före en ålder som är rimlig för de allra flesta att uppnå. Begreppet förtida kan variera mellan olika undersökningar. Ett delmål i FN:s globala mål för hållbar utveckling är att fram till år 2030 reducera den förtida dödligheten, det vill säga antal dödsfall före 70 års ålder i befolkningen. Förtida dödlighet anses vara mer påverkbar för interventioner än förväntad livslängd (1).

Kön

Totalt var det 10 424 förtida dödsfall 2016, vilket motsvarar 168 dödsfall per 100 000 individer i åldrarna 15–64 år (figur 1). Förtida dödlighet var vanligare bland män än kvinnor. Bland män var det 6 453 förtida dödsfall, vilket motsvarar 203 dödsfall per 100 000 individer, medan det för kvinnor var 3 971 förtida dödsfall, vilket motsvarar 130 dödsfall per 100 000 individer.

Figur 1. Förtida dödlighet. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15–64 år, fördelat på kön, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) som gjort bearbetningar av Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

Statistiskt analyserade könsskillnader

Skillnaderna mellan könen för 2016 kvarstod när hänsyn togs till ålder och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaderna inte kunde förklaras av olikheter i ålder eller utbildningsnivå mellan könen. Under perioden 2006–2016 minskade risken för förtida död bland kvinnor med 13 procent och bland män med 16 procent i åldrarna 25–64 år. Totalt sett har risken för förtida död minskat med 15 procent 2006–2016.

Ålder

Den förtida dödligheten ökar med stigande ålder (figur 2). Lägst var den 2016 i åldersgruppen 15–29 år med 698 förtida dödsfall, motsvarande 37 dödsfall per 100 000 individer. Högst var den förtida dödligheten i åldersgruppen 45–64 år med 8 386 dödsfall, motsvarande 341 dödsfall per 100 000 individer.

Figur 2. Förtida dödlighet. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15–64 år, fördelat på ålder, under perioden 2006–2015.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) som gjort bearbetningar av Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaderna mellan åldersgrupper för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaderna inte kunde förklaras av olikheter i kön och utbildningsnivå mellan de olika åldrarna. Under perioden 2006–2016 minskade risken för dödlighet i åldersgruppen 30–44 år med 9 procent och i gruppen 45–64 år med 21 procent. Risken för förtida dödlighet var oförändrad i åldersgruppen 25–29 år under samma period.

Utbildningsnivå

Antalet förtida dödsfall skiljde sig åt beroende på utbildningsnivå. För gruppen med högst förgymnasial utbildningsnivå var det 2 625 förtida dödsfall, motsvarande 429 förtida dödsfall per 100 000 individer, och för gruppen med gymnasial utbildningsnivå var det 4 979 dödsfall, motsvarande 223 dödsfall per 100 000 individer under 2016 i åldrarna 25–64 år (figur 3). För gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var det 2 230 förtida dödsfall, motsvarande 106 dödsfall per 100 000 individer. När antalet förtida dödsfall åldersstandardiserades minskade skillnaderna mellan de olika utbildningsnivåerna (figur 3, val åldersstandardiserat). Att skillnaderna mellan grupperna minskade förklaras av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå fanns en större andel äldre än i övriga utbildningsgrupper.

Figur 3. Förtida dödlighet. Antal dödsfall per 100 000 individer, 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) som gjort bearbetningar av Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna för 2016 var mindre när hänsyn togs till kön och ålder, vilket tyder på att skillnaderna i viss mån förklarades av olikheter i kön och ålder bland de olika utbildningsgrupperna. Förtida dödlighet var dock fortfarande högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Risken för förtida dödlighet i åldrarna 25–64 år minskade i alla utbildningsgrupper: i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 4 procent, i gruppen med gymnasial utbildningsnivå med 17 procent och i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 23 procent under perioden 2006–2016.

Län

Förtida dödlighet fördelat på län bland individer 15–64 år varierade under 2013–2016 mellan 150 dödsfall per 100 000 individer i Uppsala län och 226 dödsfall per 100 000 individer i Norrbottens län (figur 4). När antalet förtida dödsfall åldersstandardiserades ändrades i viss utsträckning vilka län som hade lägst respektive högst förtida dödlighet (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Förtida dödlighet. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15–64 år, fördelat på län, under perioden 2001–2005 till 2013–2016, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) som gjort bearbetningar av Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

Metod

I denna redovisning kallas dödsfall mellan 15 och 64 års ålder för förtida död. Genom att avgränsa i ålder får vi ett mått på dödlighet under en period av människans liv där dödsfall är mer ovanligt. Uppgifterna om förtida dödlighet kommer från Statistiska centralbyrån som gjort bearbetningar av dödsorsaksregistret och samkört uppgifter därifrån med information om utbildningsnivå.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna med totalt antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 individer visas för åldrarna 15–64 år, utom vad gäller utbildningsnivå där resultat visas för åldern 25–64 år, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 25–64 år, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få individer som dör att det omöjliggör analys.

I de statistiska analyserna ingår ålder, kön och utbildningsnivå. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län görs inga motsvarande statistiska analyser.

Åldersstandardiserad data finns tillgängligt för kön, utbildningsnivå och län. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Under rubriken län används fyraårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referens

  1. World Health Organization (WHO). World health statistics 2016: monitoring health for the SDGs, sustainable development goals. Genève: WHO, 2016. [citerad 8 augusti 2017].