Sammanfattning

Under 2016 avled totalt 908 individer över 15 år, vilket motsvarar 11 dödsfall per 100 000 individer. Av dessa var 605 män och 303 kvinnor. Antalet dödsfall under 2016 var högst i åldersgruppen 30–44 år bland männen och i åldersgruppen 45–64 år bland kvinnorna. Dödligheten är högre bland individer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå än bland individer som har eftergymnasial utbildningsnivå. Sett över perioden 2006–2016 har ökningen av narkotikarelaterade dödsfall varit större bland män, unga (15–29 år) och gruppen med högst förgymnasial utbildningsnivå än i hela befolkningen 15 år och äldre. Den narkotikarelaterade dödligheten varierade mellan länen med som lägst 6,2 dödsfall och som högst 17 dödsfall per 100 000 individer under 2012–2016.

Introduktion

Dödsfall till följd av skador och förgiftningar, där de narkotikarelaterade dödsfallen ingår, är den vanligaste dödsorsaken bland yngre individer (15–39 år) i Sverige (1). Indikatorn "Narkotikarelaterad dödlighet" visar samtliga dödsfall i förgiftningar av narkotikaklassade läkemedel eller narkotika registrerade som underliggande dödsorsak. Dödsfall till följd av narkotikaklassade läkemedelsförgiftningar och narkotikaförgiftningar inkluderar oavsiktliga förgiftningar (överdoser), avsiktliga förgiftningar (suicid) samt förgiftningar med oklar avsikt.

Ett nytt mått på narkotikarelaterad dödlighet, dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar, infördes av Socialstyrelsen 2016 (2). Måttet syftar till att redovisa de dödsfall som är orsakade av förgiftning med narkotika, läkemedel eller biologiska substanser som underliggande dödsorsak. Bakgrunden till det nya måttet var att man ville koncentrera måttet till diagnoser med en mer direkt koppling till dödsfallet. Detta gör det lättare att särskilja narkotikarelaterade dödsfall där narkotika bedömts ha varit avgörande för dödsfallet från de dödsfall där ett läkemedels- eller narkotikabruket har varit en bidragande orsak.

Till EU:s narkotikabyrå (EMCDDA) rapporteras årligen data om narkotikarelaterad dödlighet i Sverige. Detta mått skiljer sig från vårt nationella mått "läkemedels- och narkotikaförgiftningar" genom att det omfattar andra ICD-koder. EMCDDA-måttet och vårt nationella mått skiljer sig därmed åt i antal dödsfall per år men båda visar på samma utveckling.

Analyserna kring risker för narkotikarelaterade dödsfall bör tolkas med viss försiktighet. Tidigare studier har visat att delar av ökningen av narkotikarelaterade dödsfall kan tillskrivas förbättrade rättsmedicinska analyser vilket gör att dödsfallen i högre grad än tidigare diagnosticeras som narkotikarelaterade på dödsorsaksintygen (2, 3).

Kön

Totalt inträffade 908 narkotikarelaterade dödsfall under 2016, vilket motsvarar 11 dödsfall per 100 000 individer (figur 1). Av dessa var 605 män och 303 kvinnor. Därmed inträffade 15 dödsfall per 100 000 män, jämfört med 7,3 dödsfall per 100 000 kvinnor.

Figur 1. Antal narkotikarelaterade dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade könsskillnader

Skillnaden mellan könen för 2016 var något mindre när hänsyn togs till ålder och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden i viss mån förklarades av olikheter i ålder eller utbildningsnivå mellan könen. Utvecklingen under 2006–2016 såg olika ut för män och kvinnor i åldrarna 15 år och äldre. Risken för att dö på grund av läkemedels- eller narkotikaförgiftning ökade med 92 procent för männen och 39 procent för kvinnorna. Totalt sett har risken för narkotikarelaterad dödlighet ökat med 72 procent bland individer som är 15 år och äldre under perioden 2006–2016. Ökningen av narkotikarelaterade dödsfall har dock avstannat de senaste två åren, men det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott eller inte.

Ålder

Flest narkotikarelaterade dödsfall 2016 inträffade i åldersgruppen 30–44 år, med 14 dödsfall per 100 000 individer (figur 2). Bland männen skedde flest dödsfall i åldersgruppen 30–44 år, med 21 dödsfall per 100 000 individer medan de flesta dödsfallen bland kvinnorna skedde i åldersgruppen 45–64 år, med 10 dödsfall per 100 000 individer.

Figur 2. Antal narkotikarelaterade dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja kön.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupperna för 2016 var något större när hänsyn togs till kön och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden i viss mån påverkades av olikheter i kön och utbildningsnivå mellan de olika åldrarna. Under perioden 2006–2016 ökade risken för narkotikarelaterad dödlighet i åldersgruppen 15–29 år med 140 procent, i gruppen 30–44 år med 113 procent och i gruppen 45–64 år med 45 procent. Den narkotikarelaterade dödligheten har varit oförändrad i åldersgrupperna 65–84 år samt 85 år och uppåt under samma period. För åldersgruppen 85 år och äldre varierade trenden kraftigt från år till år, vilket beror på att det är så få individer som dör på grund av narkotikarelaterad dödlighet i denna åldersgrupp.

Utbildningsnivå

De narkotikarelaterade dödsfallen var 2016 vanligast i gruppen med högst förgymnasial utbildningsnivå, med 284 dödsfall 2016, vilket motsvarar 22 dödsfall per 100 000 individer 25 år och äldre (figur 3). Narkotikarelaterade dödsfall var lägst i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, med 117 dödsfall, vilket motsvarar 4,5 dödsfall per 100 000 individer 25 år och äldre. När antalet narkotikarelaterade dödsfall åldersstandardiserades ökade skillnaden i narkotikarelaterade dödsfall mellan dem med förgymnasial utbildningsnivå jämfört med övriga (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Antal narkotikarelaterade dödsfall per 100 000 individer, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2016. med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden mellan utbildningsgrupperna för 2016 var något större när hänsyn togs till kön och ålder, vilket tyder på att skillnaden i viss mån påverkades av olikheter i kön och ålder bland de olika utbildningsgrupperna. Risken för narkotikarelaterad dödlighet ökade med 101 procent i gruppen med högst förgymnasial utbildningsnivå och med 66 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå under perioden 2006–2016 i åldrarna 25 år och äldre. Det kan konstateras att vissa könsskillnader också föreligger. Risken för narkotikarelaterad dödlighet bland kvinnor med som högst förgymnasial utbildningsnivå ökade med 89 procent under tidsperioden och med 108 procent bland män med som högst förgymnasial utbildningsnivå. Risken för narkotikarelaterad dödlighet bland kvinnor med gymnasial utbildningsnivå ökade med 35 procent under tidsperioden och med 85 procent bland män med gymnasial utbildningsnivå.

Län

Narkotikarelaterad dödlighet fördelat på län bland individer 15 år och äldre varierade under 2012–2016 mellan 6,2 dödsfall per 100 000 individer i Blekinge län och 17 dödsfall per 100 000 individer i Gotlands län (figur 4).

Figur 4. Antal narkotikarelaterade dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2001–2005 till 2012–2016, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om narkotikarelaterad dödlighet är hämtade från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister 2006–2016. Måttet inkluderar dödsfall till följd av förgiftningar av narkotikaklassade läkemedel eller narkotika, som underliggande dödsorsak (ICD-10: X40–X44, X60–X64, Y10–Y14 i kombination med T36–T50.9).

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna med totalt antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 individer visas för åldrarna 15 år och äldre, utom vad gäller utbildningsnivå där resultat visas för åldern 25 år och äldre, eftersom yngre individer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön och ålder och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

I de statistiska analyserna ingår ålder, kön och utbildningsnivå. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län görs inga motsvarande statistiska analyser.

Åldersstandardiserad data finns tillgängligt för kön, utbildning och län. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2016. Artikelnummer: 2017-9-10. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017. [citerad 6 mars 2018]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-9-10
  2. Socialstyrelsen. Narkotikarelaterade dödsfall - en analys av 2014 års dödsfall och utvecklingen av den officiella statistiken. Artikelnummer: 2016-2-32. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016. [citerad 6 mars 2018]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-2-32
  3. Leifman H. Drug-related deaths in Sweden–Estimations of trends, effects of changes in recording practices and studies of drug patterns. CAN Rapport 158. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2016. [citerad 6 mars 2018]. Hämtad från: www.can.se/Publikationer/rapporter/drug-related-deaths-in-sweden/