Sammanfattning

Under 2017 inträffade totalt 959 narkotikarelaterade dödsfall bland invånare över 15 år, vilket motsvarar 12 dödsfall per 100 000 invånare. Antalet dödsfall 2017 var högst bland män, i åldersgruppen 30–44 år, bland gruppen med förgymnasial utbildningsnivå och bland personer födda i övriga Norden. Mellan 2006–2017 ökade de narkotikarelaterade dödsfallen bland både kvinnor och män, bland i stort sett alla åldersgrupper, bland personer med högst förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå samt bland personer födda i Sverige respektive övriga Norden. Totalt sett har risken för narkotikarelaterad dödlighet ökat med 84 procent under perioden. Den narkotikarelaterade dödligheten varierade mellan länen med som lägst 7,5 dödsfall och som högst 15 dödsfall per 100 000 invånare år 2013/17.

Introduktion

Dödsfall till följd av skador och förgiftningar, där de narkotikarelaterade dödsfallen ingår, är den vanligaste dödsorsaken bland yngre invånare (15–39 år) i Sverige (1). I narkotikarelaterad dödlighet ingår både dödsfall i förgiftningar av narkotika och av narkotikaklassade läkemedel. Här inkluderas oavsiktliga förgiftningar (överdoser), avsiktliga förgiftningar (suicid) samt förgiftningar med oklar avsikt. Skillnaderna mellan män och kvinnor är stora när det gäller dödsorsaken. Det är betydligt vanligare att män avlider på grund av oavsiktliga överdoser. Suicid bedöms däremot vara en vanligare orsak till narkotikarelaterade dödsfall hos kvinnor (2).

Till EU:s narkotikabyrå (EMCDDA) rapporteras årligen data om narkotikarelaterad dödlighet i Sverige. Detta mått skiljer sig från vårt nationella mått "läkemedels- och narkotikaförgiftningar" genom att det omfattar andra ICD-koder. EMCDDA-måttet och vårt nationella mått skiljer sig därmed åt i antal dödsfall per år men båda visar på samma utveckling.

Analyserna kring risker för narkotikarelaterade dödsfall bör tolkas med viss försiktighet. Tidigare studier har visat att delar av ökningen av narkotikarelaterade dödsfall kan tillskrivas förbättrade rättsmedicinska analyser vilket gör att dödsfallen i högre grad än tidigare diagnosticeras som narkotikarelaterade på dödsorsaksintygen (3, 4).

Kön

Totalt inträffade 959 narkotikarelaterade dödsfall under 2017, vilket motsvarar 12 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Av dessa var 632 män och 327 kvinnor. Därmed inträffade 15 dödsfall per 100 000 män, jämfört med 7,9 dödsfall per 100 000 kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Antal narkotikarelaterade dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 har den narkotikarelaterade dödligheten ökat, både totalt samt för kvinnor och män i åldrarna 15 år och äldre (figur 2). Trenderna var statistiskt säkerställda. Totalt sett ökade risken för narkotikarelaterad dödlighet med 84 procent. Bland män ökade risken med 104 procent och bland kvinnor ökade risken med 53 procent under perioden. Skillnaden i narkotikarelaterad dödlighet mellan kvinnor och män ökade under perioden.

Ålder

Flest narkotikarelaterade dödsfall 2017 inträffade i åldersgruppen 30–44 år, med 16 dödsfall per 100 000 invånare (figur 2). Bland männen skedde flest dödsfall i åldersgruppen 30–44 år, med 23 dödsfall per 100 000 invånare medan de flesta dödsfallen bland kvinnorna skedde i åldersgruppen 85 år och äldre, med 12 dödsfall per 100 000 invånare (figur 2, val kön). Skillnaderna mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställda men ökade något när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län, förutom för åldersgruppen 15–29 år där skillnaden var oförändrad.

Figur 2. Antal narkotikarelaterade dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 ökade den narkotikarelaterade dödligheten i de flesta åldersgrupperna. För åldersgruppen 85 år och äldre varierade dödligheten från år till år, vilket beror på att det är så få invånare som dör på grund av narkotika eller narkotikaklassade läkemedel i denna åldersgrupp (figur 2). Risken för narkotikarelaterad dödlighet ökade undre perioden i åldersgruppen 15–29 år med 129 procent, i gruppen 30–44 år med 163 procent och i gruppen 45–64 år med 51 procent. Alla dessa trender var statistiskt säkerställda. Den narkotikarelaterade dödligheten, som tidigare varit högst i åldersgruppen 45–64 år, blev därmed högst i åldersgruppen 30–44 år. Skillnaden i narkotikarelaterad dödlighet mellan referensgruppen 30–44 år och gruppen 65–84 år ökade under perioden.

Utbildningsnivå

De narkotikarelaterade dödsfallen var 2017 högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 22 dödsfall per 100 000 invånare, och lägst i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, 5,4 dödsfall per 100 000 invånare, i åldrarna 25 år och äldre (figur 3). Skillnaderna mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställd. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med förgymnasial utbildningsnivå ökade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Dessa förändringar förklaras till viss del av olika ålderssammansättning bland personer i de olika utbildningsgrupperna. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med gymnasial utbildningsnivå kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län.

Figur 3. Antal narkotikarelaterade dödsfall per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 har utvecklingen i åldrarna 25 år och äldre sett något olika ut för de olika utbildningsgrupperna, till exempel syns en väldigt tydlig uppgång i gruppen förgymnasial utbildningsnivå (figur 3). Risken för narkotikarelaterad dödlighet ökade med 136 procent i gruppen med högst förgymnasial utbildningsnivå och med 79 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå. För gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå hade ingen statistiskt säkerställd förändring skett under perioden. Skillnaden i narkotikarelaterad dödlighet mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper ökade under perioden.

Födelseland

Den narkotikarelaterade dödligheten var högst bland personer födda i övriga Norden med 21 dödsfall per 100 000 invånare och lägst bland personer födda i övriga världen med 4,4 dödsfall per 100 000 invånare (figur 4). Bland personer födda i Sverige och i övriga Europa var motsvarande antal 13 respektive 8,1 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan personer födda i Sverige och övriga födelseregioner var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Antal narkotikarelaterade dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 såg utvecklingen olika ut för personer från de olika födelseregionerna (figur 4). Risken för narkotikarelaterad dödlighet ökade bland personer födda i Sverige med 94 procent och bland personer födda i övriga Norden med 98 procent. För personer födda i övriga Europa hade inte någon statistiskt säkerställd förändring skett under samma period. Analyser för övriga världen har ej gjorts då antalet personer var för få i denna grupp. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnad mellan personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner i narkotikarelaterad dödlighet under perioden.

Län

Narkotikarelaterad dödlighet fördelat på län bland invånare 15 år och äldre varierade år 2013/17 mellan 7,5 dödsfall per 100 000 invånare i Blekinge län och 15 dödsfall per 100 000 invånare i Gotlands, Västmanlands samt Västernorrlands län (figur 5).

Figur 5. Antal narkotikarelaterade dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2013/17, med möjlighet att välja kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om narkotikarelaterad dödlighet är hämtade från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister 2006–2017. Måttet inkluderar dödsfall till följd av förgiftningar av narkotikaklassade läkemedel eller narkotika, som underliggande dödsorsak (ICD-10: X40–X44, X60–X64, Y10–Y14 i kombination med T36–T50.9).

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 invånare för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder utbildningsnivå, födelseland och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2016. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-9-10
  2. Folkhälsomyndigheten. Den svenska narkotikasituationen. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2019. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/d/den-svenska-narkotikasituationen/
  3. Socialstyrelsen. Narkotikarelaterade dödsfall - en analys av 2014 års dödsfall och utvecklingen av den officiella statistiken. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-2-32
  4. Leifman H. Drug-related deaths in Sweden–Estimations of trends, effects of changes in recording practices and studies of drug patterns. CAN Rapport 158. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2016. Hämtad från: http://www.can.se/Publikationer/rapporter/drug-related-deaths-in-sweden/