Sammanfattning

Indikatorn "Ängslan, oro eller ångest" visar andelen individer i åldern 16–84 år som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Ängslan, oro eller ångest är vanligt förekommande besvär i befolkningen världen över och kan i vissa fall leda till nedsatt funktionsförmåga. Data kommer från den Nationella Folkhälsoenkäten, "Hälsa på lika villkor?". År 2016 uppgav sammanlagt 36 procent av de svarande i befolkningen att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. En majoritet uppgav lätta besvär. Under perioden 2006–2016 har det skett en ökning av andelen som uppger besvär bland män och bland individer i åldern 16–29 år. Andelen individer som uppgav ängslan, oro eller ångest varierade mellan länen med som lägst 27 procent och som högst 36 procent av de svarande i befolkningen åren 2013–2016.

Introduktion

Ängslan, oro eller ångest är vanliga känslor, men om de ökar i omfattning eller intensitet kan de orsaka lidande. Ångestsyndrom är relativt vanligt förekommande världen över, och oftast drabbas kvinnor och unga människor (1). Förloppet är vanligen långdraget, vilket kan förklara att ångestsyndrom globalt sett utgör den sjätte vanligaste orsaken till nedsatt funktionsförmåga (2). Dock verkar det inte som att diagnosticerade ångestsyndrom har ökat i ett globalt perspektiv (3). Indikatorn ängslan, oro eller ångest mäter förekomsten av lätta eller svåra självskattade besvär i befolkningen, 16–84 år.

Kön

År 2016 uppgav 36 procent av befolkningen 16–84 år att de har lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Förekomsten bland kvinnor var 43 procent och bland män 30 procent (figur 1). Av dessa var det 7,0 procent av kvinnorna och 4,0 procent av männen som uppgav svåra besvär, medan övriga uppgav lätta besvär. Andelen individer som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest vid mätningen 2016 har ökat med 1 procentenhet för män jämfört med 2006.

Figur 1. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år som uppgav a) lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest b) svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, fördelat på kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade könsskillnader

Skillnaden mellan könen för 2016 kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i utbildningsnivå, ålder eller län mellan könen.

En statistiskt signifikant ökning av andelen som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest fanns för män under perioden 2006–2016, men andelen fluktuerade mellan åren. Det fanns ingen statistiskt signifikant förändring av andelen individer som uppgav svåra besvär av ängslan, oro eller ångest hos varken kvinnor eller män under perioden 2006–2016.

Ålder

En större andel yngre individer uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med äldre individer (figur 2). Högst andel med besvär fanns i åldersgruppen 16–29 år där sammanlagt 43 procent uppgav besvär 2016. Av dessa var det 10 procent som upplevde svåra besvär medan övriga uppgav lätta besvär. Lägst andel med besvär av ängslan, oro eller ångest fanns bland individer i åldern 65–84 år, 31 procent. Av dessa var det 2,7 procent som uppgav svåra besvär.

I åldersgruppen 16–29 år har andelen som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest vid mätningen 2016 ökat med 1,5 procentenheter jämfört med 2006. I samma åldersgrupp har andelen som uppgav svåra besvär ökat med 3,5 procentenheter. I åldersgruppen 45–64 år har andelen som uppgav svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 2016 minskat med 0,6 procentenheter jämfört med 2006.

Figur 2. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år som uppgav a) lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, b) svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, fördelat på ålder, med möjlighet att välja kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i kön, utbildningsnivå eller län mellan åldersgrupper.

En statistiskt signifikant ökning av andelen individer som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest fanns i åldersgruppen 16–29 år. Andelen individer som uppgav svåra besvär av ängslan, oro eller ångest ökade statistiskt signifikant i åldersgrupperna 16–29 år och minskade i åldersgruppen 45–64 år. I övriga åldersgrupper skedde inga statistiskt säkerställda förändringar över tid.

Utbildningsnivå

Andelen individer i åldern 25–84 år som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest var likartad i de olika utbildningsgrupperna (figur 3). I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå uppgav 36 procent lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest medan andelen bland individer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå var 35 procent.

Andelen individer som uppgav svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var 4,8 procent i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå och 5,0 i gruppen med gymnasial utbildningsnivå. I gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var andelen 4,4 procent.

Figur 3. Andel (individer) individer i åldern 25–84* år som uppgav a) lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest b) svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, fördelat på utbildningsnivå, med möjlighet att välja kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

*Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år, 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden mellan utbildningsgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i kön, ålder eller län mellan utbildningsgrupper. Det skedde inga statistiskt signifikanta förändringar bland individer 25–74 år under perioden 2006–2016 i någon av utbildningsgrupperna.

Län

Högst andel individer i åldern 16–84 år som rapporterade lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest under 2013–2016 fanns i Stockholms län, 36 procent, följt av Skåne län och Västra Götalands län, 34 procent. Lägst andel individer som uppgav besvär fanns i Norrbottens län, 27 procent.

Högst andel individer i åldern 16–84 år som rapporterade svåra besvär av ängslan, oro eller ångest under 2013–2016 fanns i Värmlands län, 5,9 procent. Lägst andel individer som uppgav dessa besvär fanns i Jönköpings län, 3,6 procent.

Figur 4. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år som uppgav a) lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest b) svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, fördelat på län, med möjlighet att välja kön, under perioden 2004–2007 till 2013–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade skillnader på länsnivå

Skillnaden mellan länen för 2013–2016 kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i kön, ålder eller utbildningsnivå mellan länen.

Metod

Uppgifterna om ängslan, oro eller ångest är hämtade från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" och avser perioden 2006–2016. Under denna period har enkätutskicken gjorts årligen till cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år, sedan 2016 skickas enkäten ut vartannat år. I den nationella folkhälsoenkäten ställs frågan "Har du besvär av ängslan, oro eller ångest?" med svarsalternativen "nej", "ja, lätta besvär", och "ja, svåra besvär". Observera att resultaten kommer från en urvalsundersökning och innebär därför viss osäkerhet. För att få en uppfattning om osäkerheten, se konfidensintervallen som visas i figurerna samt kartan.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år, utom vad gäller utbildningsnivå där resultaten visas för åldern 25–84 år, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom vad gäller utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för dem över 74 år, 2006-2009.

I de statistiska analyserna ingår ålder, kön utbildningsnivå och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i ängslan, oro eller ångest mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna.

Under rubriken län (län) används fyraårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Remes O, Brayne C, van der Linde R, Lafortune L. A systematic review of reviews on the prevalence of anxiety disorders in adult populations. Brain Behav. 2016;6(7):e00497.
  2. Baxter AJ, Vos T, Scott KM, Ferrari AJ, Whiteford HA. The global burden of anxiety disorders in 2010. Psychol Med. 2014;44(11):2363-74. DOI:10.1017/s0033291713003243.
  3. Baxter AJ, Scott KM, Ferrari AJ, Norman RE, Vos T, Whiteford HA. Challenging the myth of an "epidemic" of common mental disorders: trends in the global prevalence of anxiety and depression between 1990 and 2010. Depress Anxiety. 2014;31(6):506-16. DOI:10.1002/da.22230.