Introduktion

Ängslan, oro och ångest är normala känslor, men om de ökar i omfattning eller intensitet kan de orsaka svårt lidande. Ångestsyndrom är relativt vanligt förekommande, drabbar ofta unga människor och har ett långdraget förlopp, något som kan förklara att ångestsyndrom globalt sett utgör den sjätte vanligaste orsaken till nedsatt funktionsförmåga (1). Det är ungefär lika många som drabbas av diagnosticerade ångestsyndrom i dag som under de senaste decennierna (2). I Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" ställs frågan "Har du besvär av ängslan, oro eller ångest?" med svarsalternativen "nej", "ja, lätta besvär", "ja, svåra besvär". Indikatorn "Ängslan, oro eller ångest" visar andelen invånare i åldern 16–84 år som uppger lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, men kan inte diagnosticera ångestsyndrom.

Kön

Andelen av befolkningen, 16–84 år, som år 2016 uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var 36 procent. Vid mätningen 2016 uppgav 43 procent av kvinnorna och 30 procent av männen i åldrarna 16–84 år sådana besvär (figur 1). Av dessa var det 7 procent av kvinnorna och 4 procent av männen som upplevde svåra besvär, resten rapporterade lätta besvär. Den statistiska analysen visar att andelen som uppger lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest ökat bland män, men inte bland kvinnor under perioden 2006–2016a.

Figur 1. Andelen invånare i åldern 16–84 år som uppger lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (procent), totalt och fördelat på kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Ålder

Unga personer anger oftare än äldre personer besvär av ängslan, oro eller ångest (figur 2). I åldersgruppen 16–29 år var det 43 procent som rapporterade lätta eller svåra besvär vid mätningen 2016. I den äldsta åldersgruppen var andelen 31 procent. Den statistiska analysen visar att andelen som uppger lätta eller svåra besvär ökat i åldersgruppen 16–29 år medan det har skett en minskning bland kvinnor åldersgruppen 45–64 år under perioden 2006–2016b.

Figur 2. Andelen invånare i åldern 16–84 år som uppger lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (procent), totalt och fördelat på ålder, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Utbildningsnivå

Andelen med ängslan, oro eller ångest var likartad i de olika utbildningsgrupperna (figur 3). Även om andelarna var relativt lika i gruppen med förgymnasial utbildning, 37 procent, och eftergymnasial utbildning, 36 procent så var skillnaderna mellan dessa utbildningsgrupper statistiskt signifikanta vid justering för ålder, kön och region. Den statistiska analysen visar att andelen som uppger lätta eller svåra besvär har ökat bland personer med förgymnasial utbildning under perioden 2006–2016c.

Figur 3. Andelen invånare i åldern 16–84 år som uppger lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (procent), totalt och fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Region (län)

Regionala skillnader mättes med hjälp av fyraårsmedelvärden (figur 4). Störst andel som rapporterade lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest under 2013–2016 fanns i Stockholms län, 36 procent, följt av Skåne län, 34 procent och Västra Götalands län, 34 procent. Lägst andel invånare som uppgav besvär fanns i Norrbottens län, 27 procent. Sett till hela perioden 2006–2016d och i jämförelse med riket har andelen som rapporterar besvär minskat i Uppsala län medan andelarna i övriga län var oförändrade.

Figur 4. Andelen invånare i åldern 16–84 år som uppger lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (procent), totalt och fördelat på län, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

aI den statistiska analysen kontrollerades för ålder, utbildningsnivå och region (län). Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

bI den statistiska analysen kontrollerades för kön, utbildningsnivå och region (län). Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

cI den statistiska analysen kontrollerades för kön, ålder och region (län). Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

dI den statistiska analysen kontrollerades för kön, ålder och utbildningsnivå. Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

Referenser

1. Baxter AJ, Vos T, Scott KM, Ferrari AJ, Whiteford HA. The global burden of anxiety disorders in 2010. Psychol Med. 2014;44(11):2363-74. DOI:10.1017/s0033291713003243.

2. Baxter AJ, Scott KM, Ferrari AJ, Norman RE, Vos T, Whiteford HA. Challenging the myth of an "epidemic" of common mental disorders: trends in the global prevalence of anxiety and depression between 1990 and 2010. Depress Anxiety. 2014;31(6):506-16. DOI:10.1002/da.22230.