Introduktion

Epidemiologisk forskning tyder på att den psykiska ohälsan bland barn och unga i höginkomstländer har ökat under de senaste 30 åren i synnerhet bland flickor, samt att socioekonomisk utsatthet ökar risken för psykisk ohälsa (1-3). Vart fjärde år deltar Sverige och ett fyrtiotal andra länder i en internationell undersökning, "Skolbarns hälsovanor". I Sverige genomförs undersökningen av Folkhälsomyndigheten och de senaste resultaten är från 2013/14. I undersökningen får ett stort antal barn i åldrarna 11, 13 respektive 15 år besvara frågor, bland annat om olika former av besvär. Det rör sig både om psykiska besvär, som nedstämdhet, dåligt humör eller sömnsvårigheter och om somatiska (kroppsliga) besvär, som ont i magen, huvudvärk eller yrsel. Här redovisas resultatet för Sverige med fokus på skolelever som har uppgett att de har haft minst två psykiska eller somatiska besvär – eller en kombination av dessa – mer än en gång i veckan under det senaste halvåret.

Kön och ålder

Andelen som rapporterar två eller fler psykiska eller somatiska besvär mer än en gång i veckan skiljer sig mellan flickor och pojkar, samt mellan olika åldersgrupper. 11-åringarna är de som i lägst utsträckning anger besvär och deras andel har heller inte ökat över tid. Vid mätningen 2013/14 var det i denna åldersgrupp 29 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna som uppgav besvär. Andelen bland 13-åringarna var 46 procent av flickorna och 27 procent av pojkarna. Andelen med psykiska eller somatiska besvär var högst bland 15-åriga flickor, 57 procent. Bland 15-åriga pojkar var andelen 31 procent. För både 13-åringar och 15-åringar har andelen med besvär gradvis ökat sedan mätningarna startade i mitten av 1980-talet (figur 1). Sedan förra mätningen 2009/10 har andelen 15-åringar med besvär ökat med 9 procentenheter för flickorna och 7 procentenheter för pojkarna.

Figur 1. Andelen 11- 13- och 15-åringar som uppger att de haft minst två psykiska* och/eller somatiska besvär** mer än en gång i veckan (procent) under de senaste sex månaderna, fördelat på kön och ålder, under perioden 1993/94–2013/14.

Källa: Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten.

Socioekonomiska förhållanden

I studien Skolbarns hälsovanor fick eleverna även svara på frågan "Hur pass bra ställt ekonomiskt tycker du att din familj har det?". Här redovisas svaren för 13- och 15-åringar, eftersom det är i dessa grupper som de psykiska och somatiska besvären har ökat. Figur 2 visar andelen flickor och pojkar som har svarat att familjen har bra, genomsnittlig eller dålig ekonomi. Tonåringarnas svar på frågan användes som ett mått på deras socioekonomiska förhållanden och relaterades till förekomsten av psykiska och somatiska besvär. Andelen tonåringar som har svarat att familjen har det bra eller mycket bra ställt ökade fram till 2005/06 och har sedan dess legat på en stabil nivå.

Figur 2. Andelen 13- och 15-åringar som har uppgett att familjen har det bra, genomsnittligt respektive dåligt ställt ekonomiskt, 1993/94–2013/14

Källa: Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten.

Resultatet visar att tonåringarnas uppfattning om familjens ekonomi var relaterad till självskattade besvär (figur 3). Att ha två eller fler psykiska eller somatiska besvär mer än en gång i veckan var vanligast bland tonåringar som uppfattar familjens ekonomi som dålig. Under 1990-talet sågs denna skillnad främst mellan tonåringar i familjer med dålig ekonomi och tonåringar i familjer med bra ekonomi. Under 2000-talet ses även en skillnad mellan tonåringar i familjer med genomsnittlig ekonomi och tonåringar i familjer med bra ekonomi.

Figur 3 Andelen 13- och 15-åringar som uppger att de haft minst två psykiska* och/eller somatiska besvär** mer än en gång i veckan (procent) under de senaste sex månaderna, fördelat efter socioekonomisk situation, under perioden 1993/94–2013/14.

Källa: Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten.

* Känt mig nere, varit irriterad eller på dåligt humör, känt mig nervös och haft svårt att somna.

** Huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och känt mig yr.

Referenser

1. Bor W, Dean AJ, Najman J, Hayatbakhsh R. Are child and adolescent mental health problems increasing in the 21st century? A systematic review. Aust N Z J Psychiatry. 2014;48(7):606-16. DOI:10.1177/0004867414533834.

2. Collishaw S. Annual research review: Secular trends in child and adolescent mental health. J Child Psychol Psychiatry. 2015;56(3):370-93. DOI:10.1111/jcpp.12372.

3. Reiss F. Socioeconomic inequalities and mental health problems in children and adolescents: a systematic review. Soc Sci Med. 2013;90:24-31. DOI:10.1016/j.socscimed.2013.04.026.