Sammanfattning

År 2018 var det 16 procent av befolkningen 16–84 år som uppgav att de kände sig stressade eller mycket stressade. Andelen var högre bland kvinnor än bland män, bland personer i de yngre åldersgrupperna jämfört med i de äldre åldersgrupperna och bland personer födda i övriga Europa jämfört med i Sverige. Under perioden 2006–2018 ökade andelen som uppgav stress bland kvinnor och män, bland personer under 45 år och i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Andelen personer som uppgav stress varierade beroende på län med som lägst 10 procent och som högst 17 procent år 2015/18.

Introduktion

Stress är i grunden en normal reaktion som uppstår då vi upplever att de krav som ställs på oss kraftigt överstiger – eller understiger – vår förmåga. Vid långvarig exponering för stress, och utan tillräcklig återhämtning, kan kroppen ta skada och sjukdom uppstå. Exempel på tillstånd med koppling till långvarig stress är hjärt- och kärlsjukdomar (1) och depression (2). Anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress är också psykiatriska tillstånd som uppstått som en direkt följd av stress. Enligt Försäkringskassans statistik har dessa typer av besvär ökat kraftigt som sjukskrivningsorsak under perioden 2010–2015. Stressrelaterad psykisk ohälsa är numera den vanligaste orsaken till nya sjukskrivningar i Sverige (3).

Kön

År 2018 svarade 16 procent av befolkningen 16–84 år att de kände sig stressade (figur 1). Stress uppgavs i högre utsträckning av kvinnor än av män. Andelen bland kvinnor var 19 procent och bland män 12 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på kön, under perioden 2006–2018.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2018 ökade andelen personer som uppgav stress bland båda könen (figur 1). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Andelen kvinnor som uppgav stress var 3 procentenheter högre 2018 jämfört med 2006. Andelen män som uppgav stress var 2 procentenheter högre.

Ålder

Andelen invånare som uppgav att de kände sig stressade var högst i de yngsta åldersgrupperna och lägst i den äldsta (figur 2). I åldersgruppen 16–29 var det 26 procent som uppgav att de kände sig stressade 2018. Motsvarande andel bland personer i åldern 30–44 år var 20 procent och i gruppen 45–64 år 14 procent. I åldersgruppen 65–84 år var andelen 5 procent. I alla åldersgrupper rapporterade högre andel kvinnor stress än män (figur 2, val kön). Detta var extra framträdande i den yngsta åldersgruppen, 16–29 år, där 35 procent av kvinnorna och 18 procent av männen uppgav stress. Skillnaderna mellan referensgruppen 30–44 år samt övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn tagits till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018, med möjlighet att välja kön.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2018 ökade andelen personer som uppgav stress i samtliga åldersgrupper med undantag för de äldsta (figur 2). Det var bara trenderna i de två yngsta åldersgrupperna som var statistiskt säkerställda. Bland personer i åldern 16–29 år var stress 8 procentenheter högre och i åldersgruppen 30–44 år 5 procentenheter högre 2018 jämfört med 2006.

Utbildningsnivå

Andelen som 2018 svarade att de kände sig stressade var högre bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå jämfört övriga utbildningsgrupper (figur 3). I denna grupp var det 16 procent som uppgav stress. Bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå var andelarna 11, respektive 13 procent. I samtliga utbildningsgrupper uppgav kvinnor oftare än män att de känt sig stressade (figur 3, val kön). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn tagits till kön, ålder, födelseland och län.

Figur 3. Andel (procent) invånare i åldern 25–84* år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018, med möjlighet att välja kön.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

*Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Under perioden 2006–2018 var andelen personer som uppgav stress nästintill oförändrad i grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå. Däremot ökade andelen något i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Endast trenden för grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställda. I gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var andelen som uppgav stress 2 procentenheter högre 2018 jämfört med 2006, medan förändringen för personer med gymnasial utbildningsnivå var mindre än 1 procentenhet.

Födelseland

En högre andel som uppgav stress fanns bland personer födda i övriga Europa jämfört med övriga födelseregioner (figur 4). I denna grupp var det 19 procent som uppgav att de kände sig stressade eller mycket stressade. Bland personer födda i utanför Europa var andelen 18 procent medan förekomsten var 11 procent bland personer födda i övriga Norden och 15 procent bland personer födda i Sverige. Oavsett födelseland uppgav kvinnor oftare stress än män (figur 4, val kön). Skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och gruppen födda i övriga Europa var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018, med möjlighet att välja kön.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2018 såg utvecklingen olika ut för personer från de olika födelseregionerna avseende stress (figur 4). Andelen personer som uppgav stress var 3 respektive 4 procentenheter högre i gruppen födda i Sverige och övriga Norden 2018 jämfört med 2006. I gruppen födda utanför Europa var andelen däremot 7 procentenheter lägre. Trenderna var statistiskt säkerställda i alla grupper med undantag för gruppen födda i övriga Europa.

Län

Andelen personer som uppgav stress varierade beroende på län med som lägst 10 procent och som högst 17 procent år 2015/18 (figur 5). Bland de län som uppgav lägst andel stress fanns Norrbottens län och Dalarnas län. Bland de som uppgav högst andel fanns Stockholms län och Södermanlands län.

Figur 5. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på län, under perioden 2004/07–2015/18, med möjlighet att välja kön och kommunnivå.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om stress kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2018. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Sedan 2016 skickas enkäten ut vartannat år. Enkäten skickades till 40 000 personer 2018. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2018. Lägst svarsfrekvens fanns i åldersgruppen 16–29 år.

Indikatorn "stress" visar andelen invånare i åldern 16–84 år som uppgett att de för närvarande känner sig stressade eller mycket stressade. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i stress mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och rikets genomsnitt. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom vad gäller utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för dem över 74 år 2006–2009.

Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken län används fyraårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

1. Kivimaki M, Steptoe A. Effects of stress on the development and progression of cardiovascular disease. Nat Rev Cardiol. 2018;15(4):215-29.

2. Theorell T, Hammarstrom A, Aronsson G, Traskman Bendz L, Grape T, Hogstedt C, et al. A systematic review including meta-analysis of work environment and depressive symptoms. BMC Public Health. 2015;15:738. DOI: 10.1186/s12889-015-1954-4

3. Försäkringskassan. Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. Försäkringskassan; 2016. Korta analyser 2016:2. Hämtad från: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408-e87d-4e5e-8f7f-90275dafe6ad/korta_analyser_2016_2.pdf?MOD=AJPERES