Sammanfattning

Indikatorn "Cannabisanvändning i befolkningen" visar hur stor andel av befolkningen i åldern 16–84 år som uppgav att de använt cannabis minst en gång under de senaste 12 månaderna 2006-2016. Cannabisanvändningen i befolkningen var omkring 3 procent 2016. Andelen var större bland män än bland kvinnor, och större bland unga (16–29 år) än bland äldre (65–84 år). Cannabisanvändningen ökade både i befolkningen totalt och i flera grupper av befolkningen under perioden 2006–2016. Andelen som uppgav cannabisanvändning de senaste 12 månaderna i den svarande befolkningen varierade beroende på län med som lägst knappt 1 procent och som högst 3,8 procent åren 2013–2016.

Introduktion

Undersökningar av narkotikabruk visar att cannabis är den narkotika som flest individer i Sverige anger att de har använt någon gång i sina liv (1,2). Frekvent bruk av cannabis är förknippat med försämrade kognitiva funktioner, beroende och ökad risk för psykotiska symtom, men mer forskning om hälsoeffekter vid långvarig användning av cannabis behövs (3).

Kön

Totalt uppgav 2,7 procent av befolkningen i åldern 16–84 år att de använt cannabis de senaste 12 månaderna vid mätningen 2016 (figur 1). Andelen män som använt cannabis under de senaste 12 månaderna var större, 3,3 procent, än andelen kvinnor, 2,0 procent. Andelen individer som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna vid mätningen 2016 har ökat med 1,2 procentenheter för män och med 1,0 procentenhet för kvinnor jämfört med 2006.

Figur 1. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år som uppgav cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna, fördelat på kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade könsskillnader

Skillnaden mellan könen för 2016 kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i utbildningsnivå, ålder eller län mellan könen. Andelen individer som uppgav att de använt cannabis de senaste 12 månaderna ökade statistiskt signifikant bland både kvinnor och män under perioden 2006–2016.

Ålder

Andelen individer som använt cannabis under de senaste 12 månaderna var högst i den yngsta åldersgruppen (16–29 år), 7,7 procent, och lägst den äldsta (65–84 år), 0,2 procent, vid mätningen 2016 (figur 2). I åldersgrupperna 30–44 år och 45–64 år uppgav 3,5 respektive 0,5 procent att de använt cannabis de senaste 12 månaderna. Andelen som uppgav att de har använt cannabis under de senaste 12 månaderna har ökat vid mätningen 2016 med 1,5 procentenheter för åldersgruppen 16–29 år och med 2,4 procentenheter för åldersgruppen 30–44 år jämfört med 2006.

Figur 2. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år som uppgav cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna, fördelat på ålder, med möjlighet att välja kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, kön och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i utbildningsnivå, kön eller län mellan de olika åldrarna. En statistiskt signifikant ökning i andelen individer som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna fanns i åldersgrupperna 16–29 år och 30–44 år under perioden 2006–2016, men andelen fluktuerar mellan åren i åldersgruppen 16–29 år. I övriga åldersgrupper skedde inga statistiskt säkerställda förändringar över tid.

Utbildningsnivå

I grupperna med förgymnasial, gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå var det mellan 1,1 och 2,9 procent av individerna i åldern 25–84 år som använt cannabis under de senaste 12 månaderna vid mätningen 2016 (figur 3). Grupperna med förgymnasial, gymnasial samt eftergymnasial utbildningsnivå uppgav 1,1, 1,6 respektive 2,9 procent cannabisanvändning senaste 12 månaderna. Andelen individer som vid mätningen 2016 uppgav att de använt cannabis senaste 12 månaderna har ökat med 0,8 procentenheter i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och med 1,7 procentenheter i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå jämfört med 2006.

Figur 3. Andel (procent) individer i åldern 25–84* år som uppgav cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna, fördelat på utbildningsnivå, med möjlighet att välja kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

*Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år, 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden på grund av utbildningsnivå för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i kön, ålder eller län mellan utbildningsgrupper. En statistiskt signifikant ökning av andelen individer 25–74 år som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna fanns i grupperna med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå under perioden 2006–2016, men andelen fluktuerar mellan åren i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. För gruppen med förgymnasial utbildningsnivå fanns ingen statistiskt signifikant förändring under samma period.

Län

Cannabisanvändningen varierade beroende på län med som lägst 0,6 procent och som högst 3,8 procent av befolkningen i åldern 16–84 år som uppgett att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna åren 2013–2016 (figur 4). Högst andel individer som använt cannabis de senaste 12 månaderna fanns i Stockholms län och lägst andel fanns i Värmlands län.

Figur 4. Andel (procent) individer i åldern 16–84 som uppgav cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna, fördelat på län, med möjlighet att välja kön, under perioden 2004–2007 till 2013–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade länsvisa skillnader

Skillnaden mellan länen för 2013–2016 kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i kön, ålder eller utbildningsnivå mellan länen.

Metod

Indikatorn "Cannabisanvändning i befolkningen" visar hur stor andel av befolkningen i åldern 16–84 år som uppgav ha använt cannabis minst en gång under de senaste 12 månaderna. Uppgifterna om cannabisanvändning kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" och avser perioden 2006–2016. Under denna period har enkätutskicken gjorts årligen till cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år, sedan 2016 skickas enkäten ut vartannat år. Undersökningen innehåller en fråga där respondenten får svara på om de använt cannabis någon gång, om de använt cannabis under de senaste 12 månaderna och om de använt cannabis under de senaste 30 dagarna. Observera att resultaten kommer från en urvalsundersökning och innebär därför viss osäkerhet. För att få en uppfattning om osäkerheten, se konfidensintervallen som visas i figurerna samt kartan.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år, utom vad gäller utbildningsnivå där resultaten visas för åldern 25–84 år, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom vad gäller utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för dem över 74 år, 2006–2009.

I de statistiska analyserna ingår ålder, kön, utbildningsnivå och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i cannabisanvändning mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna.

Under rubriken län används fyraårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag

Data visar stora variationer under hela tioårsperioden då det är låga andelar som uppger cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna.

Referenser

  1. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Drogutvecklingen i Sverige 2017. Stockholm: CAN, 2017. [citerad 4 januari 2018]. Hämtad från: www.can.se/Publikationer/rapporter/drogutvecklingen-i-sverige-2017/
  2. Folkhälsomyndigheten. Den svenska narkotikasituationen 2015 – en översikt över rapporteringen till EU:s narkotikabyrå. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2017. [citerad 7 mars 2018]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/d/den-svenska-narkotikasituationen-2015-en-oversikt-over-rapporteringen-till-eus-narkotikabyra/
  3. World Health Organization (WHO). The health and social effects of nonmedical cannabis use. Genève: WHO; 2017. [citerad 7 mars 2018]. Hämtad från: www.who.int/substance_abuse/publications/cannabis_report/en/