Introduktion

Indikatorn visar hur stor andel av befolkningen i åldersgruppen 16–84 år som har övervikt och fetma. Som övervikt räknas ett Body Mass Index (BMI)a mellan 25–29,9. Kraftig övervikt klassificeras som fetma vid ett BMI på 30 eller högre. BMI uttrycker förhållandet mellan vikt och längd (1). Ett högt BMI (BMI≥25) utgör en riskfaktor för att drabbas av ett flertal olika sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige (2). Självrapporterad vikt och längd från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" ligger till grund för beräkningar av BMI. Figurerna visar utvecklingen av övervikt och fetma över tid för olika grupper i befolkningen under perioden 2006–2016. Utvecklingen visas både för övervikt och fetma sammantaget (BMI≥25) samt för övervikt (BMI 25–29,9) respektive fetma (BMI≥30) separat. Texten tar även upp resultaten av statistiska analyser där hänsyn är tagen till kön, ålder, utbildningsnivå och region, vilka kan påverka resultaten.

Kön

Mer än hälften (51 procent) av Sveriges befolkning har idag övervikt eller fetma. För övervikt och fetma sammantaget (BMI≥25) i åldern 16–84 år var andelen större bland män, 57 procent, än bland kvinnor, 44 procent, vid mätningen 2016 (figur 1). Den statistiska analysen visar att andelen med övervikt respektive fetma ökade i befolkningen under perioden 2006–2016b. Ökningen för fetma var större än ökningen för övervikt. Ökningen i andel med fetma är större bland män än bland kvinnor. Sett till övervikt enbart (BMI 25-29,9) var andelen av befolkningen 36 procent år 2016, eller 42 procent bland män och 28 procent bland kvinnor. För fetma var andelen 15 procent såväl hos män som kvinnor (figur 1).

Figur 1. Andel invånare i åldern 16–84 år med a) övervikt och fetma, b) övervikt, c) fetma fördelat på kön under perioden 2006–2016

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Ålder

För övervikt och fetma sammantaget (BMI≥25) var andelen 61 procent i åldersgrupperna 45–64 och 65–84 år vid mätningen 2016, vilket var mer än dubbelt så vanligt som i den yngsta åldersgruppen 16–29 år (29 procent) (figur2). Den statistiska analysen visar dock att den största ökningen i andel med övervikt (BMI 25-29,9) under perioden 2006–2016 har skett i den yngsta åldersgruppen, medan det inte skett någon större förändring i de andra åldersgruppernac. Andelen med fetma har ökat i alla åldersgrupper under samma period.

Figur 2. Andel invånare i åldern 16–84 år med a) övervikt och fetma, b) övervikt, c) fetma fördelat på ålder och kön under perioden 2006–2016

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Utbildningsnivå

Andelen med övervikt eller fetma (BMI≥25) i åldern 16–84 år var mindre i gruppen med eftergymnasial utbildning, 43 procent, än i grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning, 52 respektive 57 procent, vid mätningen 2016 (figur 3). Den statistiska analysen visar att andelen med övervikt respektive fetma har ökat i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2006–2016d. Utvecklingen av andelen med fetma i de tre utbildningsgrupperna skiljer sig inte från utvecklingen för hela befolkningen 16–84 år.

Figur 3. Andel invånare i åldern 16–84 år med a) övervikt och fetma, b) övervikt, c) fetma fördelat på utbildningsnivå och kön under perioden 2006–2016

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Region (län)

I länen var andelen invånare i åldern 16–84 år med övervikt och fetma (BMI≥25) i genomsnitt mellan 44 och 58 procent åren 2013–2016 (figur 4). Den statistiska analysen visar att andelen var mindre bland invånare i Stockholms län, 44 procent, än i hela befolkningen 16–84 åre.

Figur 4. Andel invånare i åldern 16–84 år med a) övervikt och fetma, b) övervikt, c) fetma fördelat på region och kön under perioden 2006–2016

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

a BMI uttrycker förhållandet mellan vikten i kilogram dividerat med längden i meter i kvadrat (kg/m2)

bI den statistiska analysen kontrollerades för ålder, utbildningsnivå och region (län). Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

cI den statistiska analysen kontrollerades för kön, utbildningsnivå och region (län). Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

dI den statistiska analysen kontrollerades för kön, ålder och region (län). Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

eI den statistiska analysen kontrollerades för kön, ålder och utbildningsnivå. Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

Referenser

1. World Health Organization (WHO). Health topics Obesity. [uppdaterad 2016; citerad 18 december 2016]. Hämtad från: www.who.int/topics/obesity/en/

2. GBD 2015 Risk Factors Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet. 2016;388(10053):1659-724. DOI:10.1016/s0140-6736(16)31679-8.