Sammanfattning

Sverige har, internationellt sett en hög sysselsättningsnivå. Den är högre bland män än kvinnor. Under lågkonjunkturen 2008‒2010 sjönk den påtagligt, för att därefter återhämta sig. Ökningen i sysselsättning blev då större bland kvinnor än män, vilket innebar att könsskillnaderna minskade. Sysselsättningen är lägst bland de yngsta och äldsta i arbetskraften och högst i åldrarna 25‒54 år. Bland dem med högst förgymnasial utbildningsnivå är sysselsättningen lägre än bland dem med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå.

Introduktion

Med sysselsättning menas här att ha förvärvsarbete, det vill säga ett betalt arbete utanför hemmet (1). Sysselsättningen är en viktig indikator på ett lands ekonomiska förmåga. Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet (2). Statistiken visar att det finns det ett samband mellan ålder och utbildning. Idag genomgår så gott som alla unga någon form av gymnasieutbildning. Så var det inte tidigare. Den äldsta åldersgruppen, som också har lägre sysselsättningsgrad, utgörs av många som bara har folkskola eller grundskola. Detta kan resultera i överskattning av utbildningens betydelse för sysselsättningen, även om en längre utbildning rent allmänt innebär en ökad möjlighet till sysselsättning. Andelen sysselsatta redovisas här i procent av hela befolkningen.

Kön

Sett till hur sysselsättningen utvecklats under perioden 2005‒2016 är det tydligt att den är högre bland män än bland kvinnor (figur 1). I början av den aktuella perioden var 63 procent av kvinnorna sysselsatta mot 69 procent av männen. Under perioden ökade sysselsättningen bland kvinnor till 65 procent och bland män till 69 procent, vilket innebär att sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män minskat från sex till fyra procentenheter. Under perioden 2008‒2010 drabbades Sverige av en ekonomisk lågkonjunktur vilket avspeglar sig i sysselsättningssiffrorna. Sedan 2010 pekar kurvorna för både kvinnor och män uppåt och ökningen är något brantare för kvinnor.

Figur 1. Andel (procent) sysselsatta individer, 15‒74 år, fördelat på kön, 2006‒2016.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån (SCB).

Ålder

Sysselsättningen är tydligt åldersrelaterad, vilket framgår av figur 2. I internationell statistik mäts numera sysselsättningen i åldersspannet 15‒74 år och på grund av att många studerar i unga år och många går i pension vid 65‒67 års ålder blir dessa grupper de som har lägst sysselsättningsnivå, mellan 10 och 20 procent. Medan gruppen 15‒19 år knappast ändrat sin grad av sysselsättning under perioden noterar vi en viss ökning i gruppen 65‒74 år. Högst är sysselsättningen i åldersgrupperna 25‒54 år, där mellan 80 och 90 procent är sysselsatta. Dessa siffror är tämligen stabila över tid. Därefter kommer gruppen 55‒64 år som ökat sin sysselsättning från runt 70 procent i början av perioden till omkring 76 procent år 2016. För gruppen 20‒24 år varierar sysselsättningen runt 60 procent. Den konjunktureffekt som vi kunde se i tidigare stycke är tydligast i denna grupp, men även bland 25‒34-åringar går det att se effekter av konjunkturförändringarna.

Figur 2. Andel (procent) sysselsatta individer, 15‒74 år, fördelat på ålder, 2006‒2016.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån (SCB).

Utbildningsnivå

Skillnaden i sysselsättningsnivån mellan olika utbildningsgrupper framgår av figur 3. Medan de som har gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå har en sysselsättningsnivå mellan 82‒89 procent under hela den studerade perioden, har de med högst förgymnasial utbildningsnivå en sysselsättningsgrad på omkring 67 procent i början och runt 61 procent vid slutet av perioden. Sysselsättningsgraden har minskat under i stort sett hela perioden för dem med förgymnasial utbildningsnivå, medan sysselsättningen har ökat något för dem med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå.

Att den totala sysselsättningen ökat förklaras främst av att en större andel 2016 än 2006 hade eftergymnasial utbildningsnivå. Den eftergymnasiala utbildningsgruppen har högre sysselsättning än de övriga grupperna. En bidragande orsak till att sysselsättningen ökat totalt är att sysselsättningen bland gruppen med "uppgift saknas" avseende utbildningsnivå har ökat.

Figur 3. Andel (procent) sysselsatta individer, 25‒64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006‒2016.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån (SCB).

Metod

Uppgifterna kommer från Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU). AKU är en urvalsundersökning där ett slumpmässigt urval av befolkningen i Sverige tillfrågas om bland annat arbete och arbetslöshet (3). Att det är en urvalsundersökning innebär också att antalet observationer ibland inte räcker till för att redovisa situationen för mindre geografiska områden. Redovisning av långtidsarbetslösheten på regionnivå finns alltså inte med här.

Resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna med andel sysselsatta i befolkningen visas för åldrarna 15–74 år, utom vad gäller utbildningsnivå där resultat visas för åldern 25–64 år, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer och äldre personer ofta har gått i pension.

Referenser

  1. Malmgren SG (red). Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Uppslagsord "sysselsättning". Stockholm: Svenska Akademien; 2009.
  2. Socialstyrelsen. Kunskapsguiden. Sysselsättning. [uppdaterad 20 augusti 2012; citerad 29 maj 2017]. Hämtad från: www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/sysselsattning/Sidor/default.aspx
  3. Statistiska centralbyrån (SCB). Arbetskraftsundersökningarna (AKU). [citerad 19 april 2017]. Hämtad från: www.scb.se/am0401