Introduktion

Med sysselsättning menar vi att ha förvärvsarbete, dvs. ett betalt arbete utanför hemmet (1). Sysselsättningen är en viktig indikator på ett lands ekonomiska förmåga. Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet (2).

På denna faktasida har de uppgifter som Statistiska centralbyrån (SCB) fortlöpande levererar om bl.a. sysselsättning och arbetslöshet genom de s.k. arbetskraftsundersökningarna (AKU) använts. AKU är en urvalsundersökning där ett slumpmässigt urval av befolkningen i Sverige tillfrågas bl.a. om arbete och arbetslöshet (3). Att det är en urvalsundersökning innebär också att antalet observationer ibland inte räcker till för att redovisa situationen för mindre geografiska områden. Områdesvis redovisning av sysselsättningsnivån finns alltså inte med här.

I statistiken använder SCB olika termer för att beskriva arbetssituationen (figur 1). Ett viktigt ord är begreppet arbetskraften som oftast tjänar som nämnare när man beräknar sysselsättning. I arbetskraften ingår endast de man brukar kalla för den arbetsföra befolkningen, dvs. människor som arbetar eller skulle kunna tänkas arbeta om förutsättningarna varit annorlunda, t.ex. arbetslösa och tillfälligt sjukskrivna. De som inte tillhör arbetskraften är bl.a. pensionärer, heltidsstuderande, intagna på anstalt och långvarigt sjuka.

Statistiken visar att det finns det ett samband mellan ålder och utbildning. Idag genomgår så gott som alla unga någon form av gymnasieutbildning. Så var det inte tidigare. Den äldsta åldersgruppen, som också har lägre sysselsättningsgrad, utgörs av många som bara har folkskola eller grundskola. Likaså har många i den allra yngsta åldersgruppen, 15‒19 år, ännu inte hunnit gå färdigt den utbildning man planerat. Detta kan resultera i överskattning av utbildningens betydelse för sysselsättningen, även om en längre utbildning rent allmänt innebär en ökad möjlighet till sysselsättning.

Figur 1. Illustrationen visar termer som SCB använder när de beskriver statistiken för arbetssituationen.

Källa: SCB, Bakgrundsfakta, Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2013:8, Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik – En jämförande studieKälla: SCB, Bakgrundsfakta, Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2013:8, Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik – En jämförande studie

Källa: SCB, Bakgrundsfakta, Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2013:8,
Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik – En jämförande studie.

Sysselsättning bland kvinnor och män

Ser vi på hur sysselsättningen utvecklats under perioden 2005‒2016 (figur 2) är det tydligt att den är högre bland män än bland kvinnor. I början av den aktuella perioden var 63 procent av kvinnorna sysselsatta mot 68 procent av männen. Under 12-årsperioden ökade den kvinnliga sysselsättningen till 65 procent och den manliga till 69 procent, vilket innebär att sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män minskat från fem till två procentenheter. Under perioden 2008‒2010 drabbades Sverige av en ekonomisk lågkonjunktur vilket avspeglar sig i sysselsättningssiffrorna. Sedan 2010 pekar kurvorna för både kvinnor och män uppåt, och ökningen är något brantare för kvinnor.

Figur 2. Andelen (procent) sysselsatta invånare i åldern 15‒74 år, totalt i hela befolkningen och fördelad på kön under perioden 2005‒2016.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån (SCB).

Sysselsättning och ålder

Sysselsättningen är tydligt åldersrelaterad, vilket framgår av figur 3. I internationell statistik mäts numera sysselsättningen i åldersspannet 15‒74 år och på grund av att många studerar i unga år och många går i pension vid 65‒67 års ålder blir dessa grupper de som har lägst sysselsättningsnivå, mellan 10 och 20 procent. Medan gruppen 15‒19 år knappast ändrat sin grad av sysselsättning under perioden noterar vi en viss ökning i gruppen 65‒74 år. Högst är sysselsättningen i åldersgrupperna 25‒54 år, där mellan 80 och 90 procent är sysselsatta. Dessa siffror är tämligen stabila över tid. Därefter kommer gruppen 55‒64 år som ökat sin sysselsättning från runt 70 procent i början av perioden till omkring 76 procent år 2016. För gruppen 20‒24 år varierar sysselsättningen runt 60 procent. Den konjunktureffekt som vi kunde se i tidigare stycke är tydligast i denna grupp, men även bland 25‒34-åringar går det att se effekter av konjunkturförändringarna.

Figur 3. Andelen (procent) sysselsatta invånare i åldern 15‒74 år, totalt i hela befolkningen och fördelad på kön och åldersgrupper under perioden 2005‒2016.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån (SCB).

Sysselsättning och utbildningsnivå

Skillnaden i sysselsättningsnivån mellan olika utbildningsgrupper framgår av figur 4. Medan de som har gymnasial eller eftergymnasialutbildning har en sysselsättningsnivå mellan 70‒80 procent under hela den studerade perioden, har de med förgymnasial utbildning en sysselsättning omkring 39 procent i början och runt 34 procent vid slutet av perioden. Konjunkturavmattningen runt 2008‒2010 har satt spår i alla utbildningsgrupperna och någon säker återhämning kan inte ses, i motsats till den ökning av sysselsättningen som noteras då vi enbart ser till kvinnor och män.

Att den totala sysselsättningen ökat förklaras främst av att en större andel 2016 än 2005 hade eftergymnasial utbildningsnivå. Den eftergymnasiala utbildningsgruppen har högre sysselsättning än de övriga grupperna. En bidragande orsak till att sysselsättningen ökat totalt är att sysselsättningen bland gruppen med uppgift saknas avseende utbildningsnivå har ökat. Gruppen där utbildningsinformation saknas hade år 2005 en sysselsättning på 22 procent, men vid slutet av perioden hade den stigit med 14 procentenheter till 36 procent sysselsatta.

Figur 4. Andelen (procent) sysselsatta totalt i hela befolkningen i åldern 15‒74 år och fördelad på kön och utbildningsnivå under perioden 2005-2016

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån (SCB).

Referenser

(1) Malmgren SG (red). Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Stockholm: Svenska Akademien 2009, uppslagsord ”sysselsättning”.

(2) Socialstyrelsen. Kunskapsguiden.se. Sysselsättning. [uppdaterad 20 augusti 2012; citerad 29 maj 2017].

(3) Statistiska centralbyrån (SCB). Arbetskraftsundersökningarna (AKU). [citerad 19 april 2017].