Statistik om övervikt och fetma hos gravida

Övervikt och fetma under graviditeten innebär förutom en risk för den egna hälsan, även en ökad risk för graviditets- och förlossningskomplikationer och påverkan på barnets viktutveckling. En jämlik mödrahälsovård är därmed centralt både för kvinnan och barnet.

Förekomsten av övervikt eller fetma hos gravida vid inskrivningen vid mödrahälsovården ökade, från 25 procent 1992 till 45 procent 2021. Övervikt hos gravida ökade mellan 1992 och 2000 och var därefter oförändrad fram till cirka 2013 varefter den ökade igen (figur 1). Mellan 2013 och 2021 ökade andelen gravida som har övervikt med 3 procentenheter. Fetma har däremot ökat kontinuerligt under perioden, från 6 procent 1992 till närmare 17 procent 2021, det vill säga fetma är cirka tre gånger vanligare idag 30 år senare.

Figur 1. Andel (procent) gravida med övervikt och fetma under perioden 1992–2021.

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas för graviditeter, förlossningar och nyfödda.

Resultatet baseras på Medicinska födelseregistret från Socialstyrelsen, som omfattar alla graviditeter i Sverige som lett till förlossning. BMI beräknas utifrån kvinnans längd och vikt som registrerats vid första besöket på mödravårdscentralen, ett besök som oftast äger rum kring graviditetsvecka 10.

Skillnader i övervikt och fetma bland gravida utifrån region och utbildning

Det finns stora regionala skillnader i övervikt och fetma. Andelen med övervikt eller fetma var lägst i Stockholm, 38 procent, och högst i Södermanland där 52 procent av de gravida hade övervikt eller fetma. Förekomsten av fetma var även lägst i Stockholm med cirka 13 procent (figur 2). I Västmanland var andelen gravida med fetma högst, cirka 22 procent.

Figur 2. Andel (procent) gravida med fetma fördelat på region, 2021.

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas för graviditeter, förlossningar och nyfödda.

Det finns även stora skillnader i övervikt och fetma utifrån utbildningsnivå (figur 3). Förekomsten av övervikt och fetma bland gravida med förgymnasial utbildning är 60 procent. Medan motsvarande siffror för gravida med gymnasial och eftergymnasial utbildning är 53 respektive 38 procent. Den största skillnaden mellan grupperna finns för förekomsten av fetma, där gravida med förgymnasial utbildning har mer än dubbelt så hög förekomst jämfört med gravida med eftergymnasial utbildning.

Figur 3. Andel (procent) gravida med övervikt och fetma fördelat på utbildningsnivå, 2021.

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas för graviditeter, förlossningar och nyfödda.

Läs mer

Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda (socialstyrelsen.se)