Suicidförebyggande arbete

Riskfaktorer för suicid

Bakom en suicidproblematik finns ett brett spektrum av riskfaktorer som tillsammans gör att en person hamnar i risk för suicid. De enskilt starkaste riskfaktorerna är tidigare självmordsförsök och psykisk sjukdom.

Exempel på riskfaktorer för suicid:

• psykiatriska faktorer som allvarlig depression, ångesttillstånd eller användning av alkohol och andra droger
• biologiska eller genetiska faktorer som sårbarhet eller familjehistoria med suicid
• ogynnsamma livshändelser som förlust av en närstående, en relation, ett arbete, status eller pengar; en större besvikelse som utebliven befordran; mobbning eller kränkning
• psykologiska faktorer som konflikter med andra personer, våld eller erfarenheter av fysisk misshandel eller sexuellt utnyttjande i barndomen samt känslor av hopplöshet
• sociala faktorer och miljöfaktorer som tillgång till medel och metoder för suicid (skjutvapen, giftiga gaser, bekämpningsmedel, mediciner)
• social isolering och ekonomiska svårigheter.

Skyddsfaktorer för suicid

Riskfaktorer kan i vissa fall kompenseras av skyddsfaktorer, hos både individen själv och omgivningen.

Faktorer som tycks kunna skydda mot självmord är bland annat

• goda, stabila relationer och stödjande sociala nätverk
• god självkänsla och tilltro till sig själv och till möjligheterna att kunna påverka och förändra den egna situationen
• upplevelse av mening och sammanhang i livssituationen
• hälsosamma levnadsvanor såsom regelbunden fysisk aktivitet och goda sömnvanor

Personer som aktivt söker hjälp eller har en god problemlösningsförmåga och strategier för att hantera sin psykiska smärta är mindre benägna att ta sitt liv.

Grundläggande faktorer i människors livsvillkor har en koppling till suicid. Risken för suicid är exempelvis högre i socialt mindre gynnande grupper, som de med låg utbildningsnivå. Därför är det viktigt att skapa goda förutsättningar för unga att lyckas i skolan, eftersom det är en skyddsfaktor. Likaså är socialförsäkringar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder viktiga delar i arbetet med att främja livschanser och stärka de samhälleliga skyddsfaktorerna för mindre gynnade grupper.

Kopplingen mellan psykisk ohälsa och suicid

Det finns en tydlig koppling mellan psykisk ohälsa och självmord på så vis att psykisk sjukdom är en riskfaktor för suicid. Medan självmordsbeteende i sig inte är en psykisk sjukdom, är en av de tydligaste orsakerna bakom en suicidproblematik ofta psykiatriska tillstånd såsom depression, bipolär sjukdom, schizofreni och beroendesjukdom, men även ångestsyndrom samt personlighetsstörningar, ätstörningar och traumarelaterade störningar. I en artikel av Mishara och Chagnon (2016) beskriver författarna sex modeller för att förklara inte bara att psykisk ohälsa och suicid kan kopplas samman men hur:

• Modell 1: Suicid och psykiatriska tillstånd har gemensamma bakomliggande orsaker. Exempelvis kan biogenetisk sårbarhet och negativa livshändelser leda till båda.
• Modell 2: Vissa psykiatriska tillstånd såsom skadligt bruk och beroendesjukdom, kan utvecklas som ett alternativ till suicid som ett sätt att försöka undvika självmordstankar eller impulser.
• Modell 3: Suicidalt beteende kan uppstå som en direkt konsekvens av kognitiva snedvridningar som kännetecknar en del psykiatriska tillstånd, till exempel uppmanande hallucinationer i psykotiska störningar, eller känslor av extrem hopplöshet och belastning för andra i depression.
• Modell 4: Suicidalt beteende kan uppstå som ett resultat av de negativa upplevelser som kan följa med psykiatriska tillstånd, till exempel social utestängning, stigma, dåligt bemötande och diskriminering.
• Modell 5: Suicid kan orsakas av själva behandlingen av en psykisk sjukdom, exempelvis genom en otillräcklig eller felaktig behandling, bristande följsamhet till en behandling eller genom skadligt bruk eller överdos av ordinerat läkemedel.
• Modell 6: En kombinerad modell som plockar upp faktorer hos de andra fem modellerna och lägger till en utlösande faktor, till exempel en personlig kris eller förlust.

Modellerna innebär olika utgångspunkter för det suicidpreventiva arbetet, men sammantaget visar de att insatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa har betydelse för att förhindra suicid. Det visar sig på två sätt. Det ena är att det finns gemensamma faktorer som ger upphov till såväl psykisk ohälsa som suicidalt beteende. Det andra är att förebyggande arbete och effektiv behandling av psykisk sjukdom, inklusive skadligt bruk och beroende, kan minska risken för att tillståndet förvärras och blir så pass outhärdligt att personen ser suicid som det enda sättet att få stopp på lidandet. Modellerna pekar även på vikten av att arbeta förebyggande och minska risken för suicid vid akuta kristillstånd.

Mer om risk- och skyddsfaktorer för psykisk hälsa

Suicidprevention hör alltså nära samman med det breda förebyggande och främjande arbetet inom området psykisk hälsa, med tanke på den bredd av skydds- och riskfaktorer som kan associeras med självmord.

Mer om vad psykisk hälsa är och vad den påverkas av

Forskning om suicidförebyggande insatser

Forskning som undersökt det vetenskapliga stödet för effekter av olika suicidförebyggande insatser visar sammantaget att det finns vetenskapligt stöd för insatser som begränsar tillgången till medel och metoder för suicid (Zalsman m.fl.., 2016). Det gäller speciellt reglering av smärtstillande läkemedel och åtgärder för att förhindra att människor hoppar från så kallade hot-spots, alltså platser där många tar sitt liv.

Andra verksamma insatser är tillgången till effektiv läkemedelsbehandling och psykoterapi, och att säkerställa en sammanhållen vårdkedja för patienter med hög suicidrisk. Skolbaserade preventionsprogram har också visat sig vara effektiva för att minska suicidförsök och suicidtankar bland skolungdomar.

Däremot finns det inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma effekterna av utbildningar till nyckelpersoner (så kallade gatekeeper-program), internet- och telefonbaserade hjälplinjer samt suicidpreventiva utbildningar riktade till läkare.

Tabell. Insatser med vetenskapligt stöd på befolkningsnivå och individnivå. Framtagen av Folkhälsomyndigheten baserat på Zalsman et al. 2016

Insats	Insatser med vetenskapligt stöd	Insatser med otillräckligt vetenskapligt stöd
Befolkningsinriktade insatser	Begränsning av medel och metoder Skolbaserade program Breda, kombinerade samhällsinsatser	Utbildning av s.k. "gatekeepers" Internet- och telefonhjälplinjer Informationskampanjer Medierelaterade insatser
Individinriktade insatser	Behandling av depression eller suicidalitet (läkemedelsbehandling, psykoterapi, övriga behandlingsinsatser) Uppföljning av suicidala patienter/säker vårdkedja	Utbildning av primärvårdsläkare Screening

Kunskapsstöd

Folkhälsomyndigheten har tagit fram flera kunskapsstöd med fokus på olika suicidförebyggande insatser:

• Riskfaktorer och förebyggande insatser för suicidförsök och suicid bland äldre
• Effekter av insatser för att förebygga självmord
• Suicidprevention genom utbildning och medvetandegörande
• Utblick folkhälsa – Flera insatser kan förebygga självmord
• Utblick folkhälsa – Primärvården kan förebygga suicid bland äldre
• Utblick folkhälsa – Skolbaserad prevention kan minska suicidförsök och suicidtankar
• Utblick folkhälsa – Alkoholpolitiska åtgärder kan minska självmord
• Utblick folkhälsa – Första hjälpen till psykisk hälsa ökar kunskaper och beredskapen att hjälpa

Fler publikationer inom psykisk hälsa och suicidprevention

Läs mer

Spelprevention - om spel om pengar, psykisk hälsa och suicidrisk