Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Rapporten beskriver hur ramverket RE-AIM kan användas för att öka projekt- och rapportkvalitet vid hälsofrämjande insatser på befolkningsnivå.

Denna rapport publicerades den 28 april 2023 och redovisar influensaläget vecka 16 (17–23 april).

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

I rapporten beskrivs insatser för att minska smittspridning av covid-19 fram till den 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2016.

Denna rapport publicerades den 27 januari 2023 och redovisar influensaläget vecka 3 (16 – 22 januari). Specialavsnitt: Vaccinationstäckning mot säsongsinfluensa.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831).

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första fall av covid-19 diagnosticerades, till och med den 15 mars 2020 då samhällssmitta av covid-19 hade konstateras i Sverige.

Vägledning Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60). Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och de symtom som rapporterades. Undersökningen gjordes med stöd av Försvarsmakten.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten innehåller bland annat en kartläggning av hur de ingående antibiotikaprodukterna används i sjukvården samt en utvärdering av kostnaderna för pilotmodellen, samt Folkhälsomyndighetens sammanvägda bedömning av ersättningsmodellen och en rekommendation om att ersättningsmodellen bör

Rapporten är unik eftersom den har genomförts vart fjärde år sedan 1987. Rapporten har fokus på kunskap och attityder om hiv hos allmänheten (16–44 år) i Sverige. Rapporten ger en bild av hur kunskapsläget och attityderna har förändrats över tid.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Den 13 april 2022 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2022/02127) av regeringen att ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och eventuella andra smittskyddsåtgärder i händelse av en situation under det kommande året där ökad smitta av det virus som orsakar covid-19 riskerar att orsaka allvarliga konsekvenser för samhället. Rapporten redovisar uppdraget, den aktuella situationen för covid-19, nu gällande regelverk (2022-04-29) och de åtgärder som är möjliga.

Denna rapport publicerades den 17 februari 2023 och redovisar influensaläget vecka 6 (6–12 februari). Specialavsnitt: Viruskaraktärisering, Skyddseffekt av influensavaccination, samt Andra orsaker till luftvägsinfektion.