För Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter är det svårare att följa folkhälsan och hälsoutvecklingen över tid bland t.ex. asylsökande och papperslösa, eftersom de inte finns med i den officiella statistiken. Med papperslös menar vi här personer som vistas i Sverige utan tillstånd, mer än bara tillfälligt. Det här är område där det finns ett behov av alternativa och förbättrade metoder för uppföljning.

Rätten till hälso- och sjukvård

Alla som bor permanent i Sverige har fri sjukvård. För andra gäller olika regler, men oavsett legal status har alla rätt till så kallad nödvändig vård eller vård som inte kan anstå. Det gäller alltså vård som inte kan vänta, t.ex. akutsjukvård och vård enligt smittskyddslagen (2004:168).

Asylsökande barn och papperslösa barn under 18 år har rätt till samma hälso- och sjukvård och tandvård som personer som är permanent bosatta i landet.

Vuxna asylsökande och papperslösa har rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan vänta. Där ingår mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning samt all vård som inte kan vänta utan att det kan få allvarliga följder för patienten. Några regioner erbjuder utökad vård även till vuxna asylsökande.

Bestämmelserna om regionernas skyldigheter att erbjuda vård till asylsökande och papperslösa finns i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Bestämmelsen om regionernas skyldighet att erbjuda omedelbar vård finns i 4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Hälsoundersökningar för asylsökande

Regionerna ska erbjuda en hälsoundersökning till nyanlända asylsökande och papperslösa, både vuxna och barn. Hälsoundersökningen som erbjuds ska innehålla ett individuellt hälsosamtal, provtagning och ev. undersökning och vidare remittering beroende på behov.

Bestämmelser om hälsoundersökningar finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:11) om hälsoundersökningar av asylsökande m.fl.

Risker för smittspridning på asylboenden och förvar

På asylboenden och förvar finns risk för smittspridning av infektionssjukdomar, till exempel kan ovaccinerade barn som har nära kontakt med andra smittas av mässling. Det är därför viktigt att se över vaccinationer och andra preventiva åtgärder för nyanlända så snart som möjligt, och att vara uppmärksam på symtom som kan tyda på smittspridning.

Folkhälsomyndigheten är nationell tillsynsvägledande myndighet när det gäller miljöbalkens regler om hälsoskydd för inomhusmiljö, hygien och objektburen smitta. Vi har tagit fram en vägledning om miljöbalkens regler om inomhusmiljön i Migrationsverkets asylboenden, som vägledning för kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder som har ansvar för tillsynen.

Läs mer

Vägledning om Migrationsverkets asylboenden

Guidance on infection prevention and control of coronavirus disease (COVID-19) in migrant and refugee reception and detention centres in the EU/EEA and the United Kingdom 15 June 2020

Vilken vård ska en region erbjuda asylsökande och papperslösa? (Socialstyrelsen)

Rätt till vård för asylsökande (Migrationsverket)