Hivprevention bland personer som injicerar droger

Begreppet personer som injicerar droger

Med personer som injicerar droger menar vi dem som redan injicerar droger, men också personer som befinner sig i risk för att börja injicera någon typ av drog.

Nationell strategi mot hiv och aids

I den nationella strategin mot hiv och aids och vissa andra smittsamma sjukdomar är personer som injicerar droger en av målgrupperna.

Kunskapsunderlag

Varje år rapporteras cirka 5–10 fall av hiv som överförts via injektion i Sverige. Bland personer som injicerar droger är hepatit C är betydligt vanligare än hiv, och det kan vara av betydelse att även uppmärksamma de sammansatta behov som finns av olika insatser.

Tidigare har omkring 2 000 personer med nyupptäckt hepatit C-infektion rapporterats varje år. De senaste åren har antalet minskat, vilket kan spegla att färre personer fått infektionen via orena injektionsverktyg. Hepatit C kan också överföras sexuellt. Det finns effektiv botande behandling.

Vi lanserade 2019 kunskapsunderlaget Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatiter i Sverige med rekommendationer om hur arbetet kan bedrivas i Sverige.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatiter i Sverige

Figur 1. Sammanställning av viktiga åldersrelaterade livshändelser hos en exempelperson som injicerar droger.

Drogdebut sker runt 14–15 års ålder, och injektionsdebuten runt 18–19 år. I många fall är det en mer erfaren person som hjälper till vid det första injektionstillfället, så kallad ”tradering av kunskap”. Risken för infektion finns redan från första injektionen.

Upp till 50 procent av dem som delar injektionsverktyg förväntas få hepatit C inom två år efter injektionsdebuten. Medianåldern för diagnos ligger runt 32 år, och för hivdiagnos är den runt 37 år (förutom vid sporadiska utbrott av hiv), vilket indikerar att sjukdomen upptäcks sent i målgruppen. Arenor där målgruppen kan nås är till exempel Statens institutionsstyrelse (SiS).

Det finns starkt vetenskapligt stöd för skadebegränsande åtgärder som ska minska infektionerna bland personer som injicerar, så kallad harm reduction. Vi har i flera år framhållit sprututbyten som ett hälsofrämjande och förebyggande arbete inom ramen för allas rätt till hälsa. Sedan 2017 är landstingen (i dag regionerna) huvudman för verksamheter med sprututbyten, och de kan själva besluta om att starta sådana. Tidigare hade de berörda kommunerna vetorätt. Den nya lagen har inneburit en kraftig utökning av sprututbyten. År 2021 bedriver 17 regioner verksamheter med sprututbyten och övriga regioner håller på att planera eller söka tillstånd för att starta upp sådan verksamhet.

Folkhälsomyndighetens arbete

Vi genomför och stödjer olika undersökningar för att följa utvecklingen av hepatit C, hiv och andra sexuellt överförda infektioner. Utöver det fördelar vi varje år statsbidrag till civilsamhällsorganisationer som arbetar med hiv- och STI-prevention. Statsbidraget går bland annat till insatser för personer som injicerar droger. Det kan bland annat handla om uppsökande verksamhet och möjlighet till testning av hepatit C, hiv och andra sexuellt överförda infektioner. Civilsamhället har en viktig roll när det gäller insatser för personer som injicerar droger.

Förbättringsområden

När det gäller personer som injicerar droger behövs bättre uppföljning, övervakning och analys av epidemiologisk utveckling och omvärldsanalys, liksom bättre kunskap och samverkan inom sjukvård, socialtjänst, missbruksvård och kriminalvård. Tillgången till jämlik och jämställd vård måste alltid beaktas i det förebyggande arbetet.

Vi bedömer även att det behövs fler mobila lågtröskelverksamheter i regioner där det finns behov av sprututbyten. Vi anser också att de uppsökande lågtröskelverksamheterna med fördel kan stärkas för personer som injicerar droger.

Läs mer

Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (regeringen.se)