Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I den tredje fasen beskriver ni insatsens innehåll och struktur. Resultatet blir grunden till en detaljerad och realistisk planering. I denna fas fastställer chefen eller styrgruppen förutsättningarna för ett lyckat utvecklingsarbete.

Rapporten presenterar resultat från en undersökning bland familjerådgivare. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad familjerådgivarna har för erfarenhet av spelproblem bland sina klienter och att undersöka förutsättningar för att arbeta spelförebyggande inom familjerådgivningen.

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.

Den här delen av vägledningen vänder sig till dig som arbetar med tillsyn inom alkoholområdet på en kommun. Innehållet kan även vara relevant för personal på Polismyndigheten. Här får du veta mer om vad du kan tänka på efter ett tillsynsbesök.

Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.

Faktabladet vänder sig till dig som arbetar regionalt med psykisk hälsa eller suicid och som vill veta mer om den statistik som används för att följa utvecklingen inom området.

För många som lever med hiv är inte viruset i sig det största problemet, utan stigmatiseringen som är kopplad till hiv. Hivstigma får negativa effekter för såväl hälsa som livskvalitet hos personer som lever med hiv, men i möten med varandra kan vi alla bidra till att hivstigma minskar.

Du kan rapportera om missförhållanden inom tobaksområdet som omfattas av vår tillsyn. Här kan du läsa om hur du använder Folkhälsomyndighetens externa rapporteringskanal.

Vägledningen syftar till att ge kommunerna praktisk hjälp för att sköta sitt uppdrag. Det sker bland annat med användning av domstolsavgöranden och exempel på svar som Folkhälsomyndigheten har gett på inkomna tillsynsfrågor.

Den del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Metoden ansvarsfull alkoholservering syftar till att uppnå en god miljö på och kring serveringsställen. Metoden omfattar tre delar: utbildning, samverkan och tillsyn. Här går vi igenom metoden.

Detta informationsblad avser att i korthet beskriva vad man bör tänka på vid upphandling av tjänster för analys av legionella i samband med smittspårning samt ge viss generell information kring analyser och smittspårning. Informationen riktar sig framförallt till de kommuner som är i behov av kunskap inför upphandling av miljöanalyser.

En litteraturöversikt om effektiva metoder för att förebygga gonorré. Litteraturöversikten visar att det finns metoder som visat sig effektiva. Dessa metoder fokuserar främst på att förändra beteenden genom interventioner individuellt eller i grupp.

Rapporten ger en samlad bild av begrepp, konsekvenser och arbete mot stigmatisering av psykisk ohälsa och suicid.

Checklistan är framtagen för att ge ett praktiskt stöd i implementeringsprocesser. Den inleds med fyra centrala frågor om behov, insats, kunskapsstöd och plats för implementering.

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten WHO:s rapport från 2016 om kunskapsläget om hälsomässiga och sociala effekter av icke-medicinskt cannabisbruk. Faktabladet syftar till att vara ett stöd i det drogförebyggande arbetet på regional och lokal nivå.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Planeringsstödet riktar sig framför allt till smittskyddsenheterna samt kommunikationschefer och kommunikatörer vid de nationella, regionala och lokala myndigheter som har ett ansvar för att kommunicera i samband med en pandemi.

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.

I den fiktiva kommunen Äppleboda planerar man att implementera en insats för att förebygga höftfrakturer. Se hur de har använt checklistan som stöd i sitt arbete.

I Sverige erbjuds vaccinationer på flera olika sätt. Här kan du läsa om hur de erbjuds och om vad som avgör formerna.

Rapporten ger en nationell överblick och ett underlag för strategisk planering och utveckling. Den riktar sig särskilt till dig som arbetar strategiskt med psykisk hälsa och suicidprevention eller är beslutsfattare inom kommun, region eller på nationell nivå.

Balans i vardagen handlar om att skärmtid inte ska tränga undan sådant som är viktigt att göra och sådant som man mår bra av. Det kan till exempel gälla att sköta skolan, sova bra, umgås med familj och vänner, ägna sig åt fritidsintressen (utanför skärmen) och röra på sig.

Faktabladet informerar bland annat om den rökfria utomhusmiljön och vad den som är ansvarig för rökförbudet ska göra.