Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Efter covid-19 ville vi ta reda på hur barn och unga upplevde pandemin för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier eller andra samhällskriser. Barn och unga har själva fått berätta vad de tyckte om covid-19 genom intervjuer, teckningar och gruppdiskussioner.

Denna veckorapport publicerades den 29 augusti 2024 och redovisar läget för covid-19 vecka 34 (19 augusti 2024–25 augusti 2024).

Det finns flera datakällor som kan användas för att följa upp och analysera utvecklingen av psykisk hälsa och suicid. Ofta kompletterar de varandra. Här beskriver vi de datakällor som vi brukar använda oss av. Vi länkar även till statistikdatabaser där du kan ta fram egen statistik.

Barn i åldern 6–12 år behöver mellan 9–11 timmars sömn per dygn. Håll fast vid regelbundna rutiner och sträva efter en regelbunden dagsrytm med en fungerande fördelning av tiden mellan till exempel skola, fritidsaktiviteter och vänner. Försök att göra läxor och krävande träning på dagen och håll kvällarna…

I den första fasen undersöker ni behovet av förebyggande åtgärder och orsaken till problemen.

Här berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.

Information om vaccinationsprogrammet genom tiderna finner du här nedan. Att vi i tabellen inte alltid anger exakta årtal beror på att vaccineringen började vid olika tidpunkter i olika delar av landet.

Kommuner kan samarbeta med skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och civilsamhälle för att nå grupper som rör sig mindre. Kommuner, föreningar och studieförbund kan planera och genomföra gemensamma insatser som riktade aktiviteter, familjearrangemang eller insatser i socioekonomiskt utsatta områden. Alla aktörer inom fritidssektorn…

Vi har frågat Maria Linder som är regional utvecklingsdirektör i Region Västmanland om deras arbete med regional utveckling och folkhälsa. Två områden som ligger nära varandra och kan bidra till varandras framgång och resultat.

Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

Denna rapport publicerades 19 december och redovisar läget vecka 50 (8–14 december 2025).

Metodbilagan är ett komplement till broschyren "Föräldrar och unga – om ANTS och psykisk hälsa”. Här presenteras metodologiska aspekter från undersökningen vilket inkluderar urvalskriterier, antal personer som svarat på undersökning, mätinstrument, etik och hur den statistiska analysen genomförts.

De flesta unga är nöjda med sitt sexliv, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Resultaten visar samtidigt att kondomanvändningen är fortsatt låg, och att många uppger att mensbesvär begränsar vardagen. Alarmerande många unga uppger också att de har varit utsatta för våld, i synnerhet

Ett aktivt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal och regional nivå är en förutsättning för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommuner och regioner är centrala aktörer i folkhälsoarbetet eftersom de i sina verksamheters kärnuppdrag ansvarar för merparten av de välfärdstjänster, till exempel förskola, skola, vård och omsorg, som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. I Skellefteå kommun har man nyligen antagit ett folkhälsopolitiskt program.

Suicid är ett folkhälsoproblem som genom insatser på olika nivåer ofta kan förebyggas. Här får du en översikt över suicidpreventivt arbete på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

I det här faktabladet sammanfattar vi huvudresultaten från en tvärsnittsstudie om bestämningsfaktorer för hälsorelaterad livskvalitet bland nyanlända barn i Sverige. Data samlades in under 2018 och totalt 2 559 nyanlända barn i åldrarna 12–18 år från Afghanistan, Irak och Syrien besvarade vår enkät…

Region Dalarna och RF-SISU Dalarna har gjort rörelse till en del av skoldagen i över 30 skolor. Nyckeln har varit ett strukturerat arbetssätt för att skapa en förändring som är hållbar över tid. Här kan du läsa om hur de arbetat.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

En fördjupad analys av enkätstudien UngKAB23 visar att en högre andel unga bi-, pan- och homosexuella rapporterar utsatthet för våld, diskriminering och begränsat handlingsutrymme jämfört med unga heterosexuella.

Faktabladet sammanfattar Folkhälsomyndighetens resultat från en forskningsstudie och myndighetens egna analyser om utvecklingen av vård för avsiktliga förgiftningar bland unga i Sverige under perioden 2005–2024.

Rapporten samlar erfarenheter från svenska skolor som arbetat för att förebygga rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden. Rapporten vänder sig till dig som planerar, utvecklar och beslutar om hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan.

Det går att förebygga ohälsa och andra problem kopplade till alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Målet med det förebyggande arbetet är att främja en god och jämlik hälsa.

Denna veckorapport publicerades den 16 augusti 2024 och redovisar läget för covid-19 vecka 32 (5–11 augusti 2024).

Denna veckorapport publicerades den 10 januari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 1 (30 december 2024–5 januari 2025).

Nu mobiliserar sig hela samhället i en nationell kraftsamling för att förbättra möjligheterna till vardagsrörelse. Här kan du läsa om kraftsamlingen och vad den innebär.