Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i huvudsak desamma som i tidigare miljöhälsorapporter, 2001 och 2005.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

This report summarizes the influenza A(H1N1)2009 pandemic in Sweden between April 24, 2009 and May 23, 2010. The report is based on data from the various surveillance systems used during the pandemic. The systems are presented in some detail to facilitate the reader’s understanding of the quality of the presented data.

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Rapporten visar resultatet av en elvaårsuppföljning av personer med spelproblem och är en del av den fleråriga befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Studien omfattar perioden mellan 1997/1998 och 2009.

Den här rapporten redovisar resultaten från en nationell, registerbaserad studie av förekomsten av avsiktliga och oavsiktliga förgiftningar som lett till sjukhusvård eller till dödsfall i gruppen 50 år eller äldre under perioden 2005-2009. Den undersöker också sambanden mellan olika mått på

En presentation av den nationella arbetsmodellen och det material som ingår i Rena händer räddar liv. Modellen är baserad på WHO:s dokumentation 2009 som anpassats till svenska förhållanden.

Trivseln i skolan fortsätter att minska sedan 2013/2014 för både flickor och pojkar i åldrarna 13 och 15 år. Skolstressen fortsätter att öka sedan 2009/2010 för både flickor och pojkar i alla åldrarna. Allt fler mobbas i skolan sedan 2009/2010.

Resultat från Skolbarns hälsovanor visar att tonåringar ägnar allt mer tid åt datorn och datorspel och att psykosomatiska besvär är vanligare bland dem som tillbringar mycket tid framför datorn eller tv:n.

Här kan du läsa om Folkhälsomyndighetens frivilliga laboratorierapportering av clostridioides difficile.

Här finns en sammanställning av antibiotikaförsäljningen i Norden.

Här finner du enkäterna som har använts i de senaste årens undersökningar av Skolbarns hälsovanor.

På denna sida hittar du ett urval av regelverk och vägledningar som kan vara till stöd vid hantering av biorisker.

Folkhälsomyndigheten efterfrågar varje år statistiska uppgifter från de tillståndshavare som har eller har haft ett stadigvarande serveringstillstånd under rapporteringsåret, enligt myndighetens föreskrifter (Folkhälsomyndighetens föreskrifter om statistiska uppgifter avseende servering, FoHMFS

Verksamheter där smittämnen utgör en risk, där det finns biorisker, ansvarar för säkerhet och skydd för människor, djur och miljö. Arbetsmiljöverket har utformat regler som rör det systematiska arbetsmiljöarbetet samt då det finns smittrisker i arbetsmiljön.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens Clostridioides difficile-rapporter för 2020.

Folkhälsomyndigheten anser att samtliga i befolkningen bör ha ett skydd mot difteri och stelkramp. Ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade vuxna bör erbjudas kompletterande vaccination.

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Det finns många tänkbara orsaker bakom de senaste decenniernas ökning av psykisk ohälsa bland tonåringar i Sverige. Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Detta jämfört med dem som

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens Clostridioides difficile-rapporter för 2019.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Data till den statistik som presenteras hämtas från statistikrapport försäljning/tillverkning (FoHMFS 2014:2). Statistiken beräknas endast på inkomna och godkända statistikrapporter, ingen uppräkning är gjord gällande rapportens bortfall, se bortfallsbeskrivning.

Frågeformulär samt följebrev tillhörande Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” (HLV).

Sveriges nationella minoriteter utgörs av judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romska (romani chib), samiska, finska och meänkieli.