Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det är viktigt med insatser som minskar risken att barn använder digitala medier på ett sätt som påverkar hälsan negativt. Det konstaterar WHO Europa i en ny rapport, som visar på en kraftig ökning av problematisk användning av sociala medier.

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Förskolan med den utformning som finns i den nordiska länderna har positiva effekter på barns hälsa och utveckling, det visar denna rapport som har tagits fram i samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och redovisar resultat från en systematisk litteraturöversikt i två delar. Den riktar sig främst till kommunala beslutsfattare med ansvar för barn- och förskolefrågor.

Mediemyndighetens rapport Ungar & medier 2025 visar att användningstiden för digitala enheter har minskat i åldersgruppen 9–12 år. Något som Folkhälsomyndighetens skärmrekommendationer har bidragit till.

Barn och unga ska kunna växa upp i en miljö som uppmuntrar till rörelse. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport som bland annat innehåller förslag på insatsområden för att minska stillasittandet i barnens vardag.

Filmer från webbinariet 28 april 2022. Under webbinariet presenterade forskare resultat kring hur skolfaktorer, mobbning och fysisk aktivitet påverkar barns och ungas mående. Även familjens socioekonomiska villkor samt nyanlända och asylsökande barns och ungas uppväxtvillkor belystes. Resultaten

Inspelat den 18 juni 2024. Resultaten av en kunskapssammanställning om digitala mediers påverkan på barns och ungas fysiska och psykiska hälsa.

För att utveckla och utvärdera det stöd som erbjuds barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld stöttar Folkhälsomyndigheten 18 projekt, som alla samverkar med forskningsgrupper. Nedan finns en förteckning över samtliga 18 projekt med länkar till mer information om respektive projekt och respektive projekts slutrapport som beskriver de resultat och erfarenheter som tagits fram under projekttiden.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Kunskap om risk- och skyddsfaktorer är viktigt för att veta vad som utgör en risk för, eller skyddar människor från, att börja använda tobak.

På myndigheten pågår flera arbeten för tidiga insatser till barn 0-5 år och deras familjer, med avsikt att skapa, stödja och stötta en god start i livet.

En del barn lever med föräldrar och vårdnadshavare som brister i sin omsorgsförmåga på grund av beroendeproblem eller psykisk ohälsa, eller för att våld förekommer i familjen. Här beskriver vi Folkhälsomyndighetens arbete med att uppmärksamma och stödja dessa barn.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med infektionskänslighet behöver inte vidta särskilda förebyggande åtgärder i större utsträckning än för andra infektioner, för att förhindra svår covid-19.

Här hittar du samlad kunskap för att stödja kommuner och skolor att utveckla arbetssätt som förebygger tobaks- och nikotinbruk och främjar rökfria skolgårdar.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/2018 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Antalet rapporterade fall per år av både hepatit B och C har minskat i Sverige de senaste åren. Men alla personer som är infekterade känner inte till sin diagnos, och arbetet med att nå fler för testning måste fortsätta, visar en rapport som publiceras i samband med Världshepatitdagen den 28 juli.

På Regionalt cancercentrum väst i Göteborg sammanställer mastersstudenten Ellen Brynskog och utvecklingsledaren Shirin Bartholdsson en rapport om cancerprevention bland regioner och kommuner i Västra sjukvårdsregionen. Här berättar Ellen mer om hur de använder Indikatorlabbet i framtagandet av rapporten.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att prematurfödda och barn som vårdas av andra orsaker på en neonatalavdelning bör vaccineras med dos 1 mot rotavirusinfektion när de ligger inne på avdelningen. Rapporten är, utifrån aktuell evidens, tänkt att användas som ett stöd till administration av dos 1 av rotavirus vaccination till de barn som är aktuella för detta under vårdtid på neonatalavdelning.

Ta del av forskningen bakom rekommendationer och vägledning för barns och ungas digitala medieanvändning. Du hittar också rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.