Åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika

För att minska skador och dödsfall i så stor utsträckning som möjligt behövs olika insatser på flera nivåer i samhället, till exempel genom att

• förebygga narkotikabruk och minska efterfrågan på narkotika
• begränsa tillgången till narkotika, bland annat genom att Folkhälsomyndigheten föreslår reglering av nya psykoaktiva substanser
• ha god tillgång till vård- och behandlingsinsatser
• erbjuda skademinimerande åtgärder (även kallat harm reduction) och läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende.

Narkotikaförebyggande arbete

Klassificering av nya psykoaktiva substanser (NPS)

Här kan du läsa om åtgärder som hör till den fjärde punkten, och som har genomförts i Sverige eller är under utveckling.

Kartläggning av en nationell stödlinje

Folkhälsomyndigheten har på uppdrag av regeringen genomfört en kartläggning av rådgivning och stöd via telefon och webb inom narkotika- och dopningsområdet. Kartläggningen återrapporterades under 2023 och visade bland annat att det saknas en fullt fungerande stödlinje. Folkhälsomyndigheten konstaterade även att det bör finnas ett nationellt, kostnadsfritt, tillgängligt och rådgivande stöd som vänder sig till användare av narkotika och dopning, samt anhöriga och närstående. Stödet ska även kunna ges till personer som kommer i kontakt med narkotika- och dopningsrelaterade frågor i sitt arbete och vill ha råd eller upplysning kring det.

Naloxon för att häva överdoser

Naloxon är ett läkemedel som häver överdoser av opioider, till exempel heroin, metadon och fentanyl. Att öka tillgängligheten till naloxon bidrar till att minska antalet dödsfall till följd av överdoser.

Ett antal regeländringar infördes 2018 för att göra naloxon mer tillgängligt för personer i riskzonen för överdos, samt närstående och personal inom räddningstjänsten. Socialstyrelsen har i samarbete med Folkhälsomyndigheten också tagit fram informationsmaterial och samtalsstöd om naloxon för dessa personer.

Informationsmaterial om naloxon (Socialstyrelsen.se)

I januari 2019 infördes en ny rekommendation i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende om att hälso- och sjukvården bör erbjuda naloxon och utbildning till personer med risk för opioidöverdos.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen.se)

Socialstyrelsen har ett pågående regeringsuppdrag om att utveckla och implementera ett systematiskt arbete för att öka tillgängligheten till naloxon. Uppdraget ska redovisas 31 mars 2024.

Sprututbyte för att minska infektion och ohälsa och nå personer som injicerar droger

Personer som injicerar droger har en ökad risk att infekteras av infektionssjukdomar såsom hiv och hepatit B och C. Sjukdomarna kan spridas när man delar kanyler och sprutor. På en sprututbytesmottagning kan personer som injicerar droger byta sina använda injektionsverktyg mot nya.

Huvudsyftet är att begränsa infektion, men verksamheten gör också att personer som injicerar kan få tillgång till testning, vaccination och behandling. Dessutom kan den fungera som en ingång för att möta en ibland svårnådd och utsatt grupp, etablera kontakt och motivera till behandling.

År 2021 erbjöd 17 av 21 regioner i Sverige sprututbyten. Under 2022 öppnade ytterligare några regioner sprututbytesverksamheter.

I dag finns också effektiva mediciner för att behandla hepatit C, och WHO har fastställt målet att eliminera hepatit C i världen till 2030. Det finns även effektiva mediciner för att behandla hiv.

Läkemedelsassisterad behandling för att behandla opioidberoende och minska antalet dödsfall

Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO, även kallat substitutionsbehandling) består av behandling med läkemedel som utgör narkotika och som godkänts för behandling av opioidberoende. Behandlingen bör även innehålla psykologisk eller psykosocial behandling alternativt sociala stödinsatser.

Behandlingen har flera syften: förebygga återfall, förbättra sociala funktioner och minska medicinska komplikationer, smittspridning och dödlighet. Eftersom majoriteten av de narkotikarelaterade dödsfallen innefattar opioider, är behandlingen viktig för att minska antalet dödsfall.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas läkemedelsassisterad behandling med buprenorfin för personer med opioidberoende.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen.se)

Sedan 2006 har allt fler patienter fått recept på något av de läkemedel som används inom behandlingen. År 2021 fick runt 4 300 patienter läkemedel för opioidberoende.

Information om överdosrisker för att öka kunskapen

Socialstyrelsen har i samverkan med Folkhälsomyndigheten tagit fram ett informationsmaterial och samtalsstöd om överdosrisker.

Informationsmaterial om överdosrisker med opioider (Socialstyrelsen.se)

Informationsmaterialet är tänkt att ge personer som använder opioider mer kunskap om riskfyllda situationer. Därmed har de större möjlighet att minska sin risk för överdos.

Samtalsstödet riktar sig till dem som i arbetet möter personer som använder opioider. Stödet kan användas inom socialtjänsten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelses verksamheter, vid till exempel utskrivning eller utbildningar.

Mer om överdosprevention i en EMCDDA:

Opioid-related deaths:health and social responses (emcdda.europa.eu)

Ett varningssystem för att motverka narkotikarelaterad dödlighet

Varningssystem Narkotika (VSN) är ett nätverk med en tillhörande webbportal som underlättar för myndigheter, hälso- och sjukvård och socialtjänst att dela information, kunskap och varningar som kan bidra till att förebygga skador och dödsfall orsakade av narkotika.

• Mer information om Varningssystem Narkotika (VSN)
• Intresseanmälan att ansluta till Varningssystem Narkotika (VSN)

Så många fick narkotikarelaterad vård 2021

Knappt 33 000 personer fick narkotikarelaterad vård under 2020 (en person kan förekomma i flera källor och då räknas mer än en gång). Detta är en minskning med runt 5 procent sen 2018. 89 procent var män. Majoriteten var 25–34 år vid start av behandling (31 procent), och den största åldersgruppen var 30–44-åringar (15 procent). Bland dem som fick institutionsvård var medelåldern lägre än för dem som behandlades inom öppenvård och sjukhusbaserad slutenvård samt inom Kriminalvården.

De flesta patienterna hade använt flera olika droger i kombination, och en primärdrog kunde inte identifieras. När en primärdrog angavs var det oftast en opioid, följt av hypnotika, lugnande medel och cannabis.

Läs mer

Narkotikarelaterade dödsfall