Folkhälsomyndigheten arbetar med att förebygga narkotikarelaterad ohälsa genom att sammanställa, analysera och förmedla kunskap. Vi tar fram kunskap för att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med fokus på narkotika, för att på sikt minska bruket och dess negativa konsekvenser. Därigenom bidrar vi till att minska ojämlikhet i hälsa hos befolkningen.

Vad är prevention?

Utgångspunkten för förebyggande arbete, eller prevention är att förbättra människors livsvillkor och levnadsvanor. Det handlar om att vidta åtgärder för att främja hälsa, förebygga ohälsa och öka jämlikhet i hälsa. Det innebär att det förebyggande arbetet kräver långsiktighet och varierande typer av insatser, policyer och strategier på olika arenor och nivåer i samhället. Narkotikaprevention har stora likheter med övriga ANDT-området eftersom flera av de bakomliggande orsakerna till varför man börjar använda eller får ett problematiskt bruk ofta är samma. Arbetet med att förebygga narkotikaanvändning i Sverige är inriktat på att förebygga att barn och unga inte ska komma i kontakt med och pröva narkotika. Men det handlar också om att minska bruket och dess negativa konsekvenser generellt.

Risk- och skyddsfaktorer för narkotikabruk

För att förebygga narkotikaanvändning behöver man främja respektive förebygga olika faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor. Dessa omnämns ofta som risk- och skyddsfaktorer. Enstaka risk- och skyddsfaktorer har i regel liten effekt på individens beteende, men fler faktorer tillsammans kan ge större effekt. Många av dessa faktorer är likartade för flera utfall inom folkhälsoområdet och de brukar delas in i strukturell, social och individuell nivå:

  • På strukturell nivå kan det handla om människors livsförutsättningar och barn och ungas uppväxtvillkor eller lagar och normer i samhället.
  • På social nivå kan det handla om hur väl de sociala sammanhangen som familj, vänner och skolmiljö fungerar.
  • På individuell nivå kan det handla om olika personligheter och beteenden som innebär en ökad risk att använda droger och utveckla beroende eller problematiskt bruk.

Vilka risk- eller skyddsfaktorer som har störst betydelse för individens beteende förändras över tid och varierar också mellan olika samhälleliga och kulturella kontexter. Eftersom risk- och skyddsfaktorer samvarierar är det viktigt att arbeta på flera nivåer med olika risk- respektive skyddsfaktorer samtidigt för att få större förebyggande effekt.

Struktur för ett effektivt förebyggande arbete

Genom att kartlägga och analysera hur narkotikasituationen ser ut samt möjliga orsaker och bidragande faktorer till denna situation får man ett underlag för val av insatser, arenor, målgrupper samt uppföljning av vidtagna insatser. Som en hjälp i att etablera en struktur för ett förebyggande arbete med hög kvalitet finns det en europeisk manual för drogförebyggande arbete (European Drug Prevention Quality Standards, EDPQS) och en svensk sammanfattning av manualen i form av en Snabbguide för drogförebyggande arbete.

Strukturen är organiserad kronologiskt i en cykel med åtta faser:

  1. Kartläggning och analys
  2. Resursbedömning
  3. Projektutformning
  4. Utformning av insatser
  5. Ledning och mobilisering av resurser
  6. Genomförande och uppföljning
  7. Uppföljning och utvärdering
  8. Förbättring och spridning