Narkotikaförebyggande arbete

Genom att undersöka omfattning och fördelning av narkotikaanvändningen i befolkningen samt möjliga orsaker och bidragande faktorer till situationen får man ett underlag för val av insats.

Folkhälsomyndigheten arbetar med att förebygga narkotikarelaterad ohälsa genom att sammanställa, analysera och förmedla kunskap. Vi tar fram kunskap för att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med fokus på narkotika, för att på sikt minska bruket och dess negativa konsekvenser. Därigenom bidrar vi till att minska ojämlikhet i hälsa hos befolkningen.

Vad är prevention?

Utgångspunkten för förebyggande arbete, eller prevention är att förbättra människors livsvillkor och levnadsvanor. Det handlar om att vidta åtgärder för att främja hälsa, förebygga ohälsa och öka jämlikhet i hälsa. Det innebär att det förebyggande arbetet kräver långsiktighet och varierande typer av insatser, policyer och strategier på olika arenor och nivåer i samhället. Narkotikaprevention har stora likheter med övriga ANDT-området eftersom flera av de bakomliggande orsakerna till varför man börjar använda eller får ett problematiskt bruk ofta är samma. Arbetet med att förebygga narkotikaanvändning i Sverige är inriktat på att förebygga att barn och unga inte ska komma i kontakt med och pröva narkotika. Men det handlar också om att minska bruket och dess negativa konsekvenser generellt.

Olika typer av prevention

En universell insats riktar sig till en hel population, t.ex. befolkningen i stort eller en hel skola. En selektiv insats riktar sig till vissa grupper som har större risk att utveckla problem. En indikerad insats riktar sig till personer som har hög risk för att utveckla problem.

Insatser på universell nivå, som riktar sig till hela populationer, kan antas påverka fler individer med ökad risk för problem än insatser på grupp- och individnivå. Det betyder att små insatser för många kan ge större effekter i befolkningen som helhet.

Risk- och skyddsfaktorer för narkotikabruk

För att förebygga narkotikabruk behöver man arbeta både hälsofrämjande och förebyggande gentemot de faktorer man vet påverkar risken för detta. Dessa omnämns ofta som risk- och skyddsfaktorer. Enstaka risk- och skyddsfaktorer har i regel liten effekt på individens beteende och hälsa, men fler faktorer tillsammans kan ge större effekt. Många av dessa faktorer är likartade för flera folkhälsoområden och de kan delas in i strukturell, social och individuell nivå:

• På strukturell nivå kan det handla om människors livsförutsättningar och barn och ungas uppväxtvillkor eller lagar och normer i samhället.
• På social nivå kan det handla om hur väl de sociala sammanhangen som familj, vänner och skolmiljö fungerar.
• På individuell nivå kan det handla om olika förutsättningar och beteenden, t.ex. kön, attityd till skola, psykiska besvär eller psykiska sjukdomar och syndrom.

Vilka risk- eller skyddsfaktorer som har störst betydelse för individens beteende och hälsa förändras över tid och varierar också mellan olika samhälleliga och kulturella kontexter. Eftersom risk- och skyddsfaktorer samvarierar är det viktigt att arbeta på flera nivåer med olika risk- respektive skyddsfaktorer för att få större förebyggande effekt.

Vi har genomfört en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem.

Riskfaktorer för ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem

Attityder till cannabis och annan narkotika

Kunskap om attityder och andra faktorer som påverkar beteenden kan öka förståelsen för hur man kan arbeta för att förebygga användning och skadeverkningar av narkotika.

Folkhälsomyndigheten har därför undersökt attityder till cannabis och annan narkotika bland vuxna. Undersökningen bestod av en webbenkät till personer över 18 år och uppföljande fokusgruppsintervjuer med unga vuxna i åldern 18-25 år.

Resultaten visar att de allra flesta har en negativ inställning till narkotika men att fler är mindre negativa till cannabis jämfört med annan narkotika. Yngre personer är dessutom genomgående mindre negativt inställda jämfört med äldre personer.

Faktorer som upplevs påverka bruk är bl.a. lagändringar i andra länder samt normalisering i olika medier och populärkultur. bidra till en lägre upplevd risk med att använda cannabis. Detta upplevs i sin tur påverka bruk. Den viktigaste faktorn som påverkar ungas attityder upplevs vara umgängeskretsen. Umgänget anses påverka användning genom t.ex. tillgänglighet och normer kring narkotika.

För att förebygga användning och problematiskt bruk av narkotika visar resultaten på behov av evidensbaserad kommunikation om narkotika och stärkt prevention samt vård och behandling för psykisk ohälsa.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer men även beslutsfattare.

Struktur för ett effektivt förebyggande arbete

Genom att kartlägga och analysera hur narkotikasituationen ser ut samt möjliga orsaker och bidragande faktorer till denna situation får man ett underlag för val av insatser, arenor, målgrupper samt uppföljning av vidtagna insatser.

Arbetet med att förebygga problem som orsakas av narkotika behöver vara långsiktigt, bygga på behov och kunskap samt ha en bredd i sin ansats.

Om att lyckas med ANDTS-prevention