Sveriges rikes lag

Narkotika och hälsofarliga varor regleras i följande lagar:

Förordning

Narkotika och hälsofarliga varor regleras dessutom genom två förordningar:

Föreskrift

Med stöd av bemyndiganden har Folkhälsomyndigheten utfärdat en föreskrift avseende undantag från kravet på tillstånd enligt lagen (1999:42) om förbud mot hälsofarliga varor.

Dessutom finns det ett antal lagförarbeten och rättspraxis inom området.

Internationella lagar och regler om narkotika

Internationellt regleras hanteringen av narkotika framför allt genom tre FN konventioner, som Sverige förbundit sig till. Som EU-medlem ska Sverige även följa EU:s direktiv och förordningar.

EU:s strategi och övriga arbete mot narkotika

Som medlemsland i EU förbinder sig Sverige att iaktta den narkotikastrategi som EU:s medlemsländer gemensamt beslutar om. Den nuvarande narkotikastrategin gäller 2013–2020.

EU:s narkotikastrategi (2013–2020) (eur-lex.europa.eu)

För att genomföra strategin antar EU handlingsplaner mot narkotika, varav den senaste avser åren 2017–2020. Handlingsplanen innehåller en ram med föreslagna åtgärder och tider för åtgärderna.

EU:s handlingsplan för narkotika 2017–2020 (eur-lex.europa.eu)

EU:s ministerråd har inrättat en arbetsgrupp för övergripande narkotikafrågor, Horisontella narkotikagruppen (HNG; eng. Horizontal Drugs Group, HDG). I arbetsgruppen ingår representanter för alla EU:s medlemsländer, Europeiska kommissionen, Europol och EU:s narkotikabyrå, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA).

Inom HNG behandlas framför allt EU:s inrikesfrågor, juridiska problem och ståndpunkter samt situationen i länderna utanför EU. Strategiarbete och informationsutbyte är centrala delar i gruppens arbete.

Horizontal Working Party on Drugs (HDG) (consilium.europa.eu)

De flesta beslut som rör narkotika inom EU fattas av Rådet för rättsliga och inrikes frågor.

Justice and Home Affairs Council configuration (JHA) (consilium.europa.eu)

FN:s konventioner och övriga arbete mot narkotika

Sverige har förbundit sig till FN:s tre internationella konventioner om narkotika:

  • 1961 års konvention om narkotika
  • 1971 års konvention om psykotropa substanser
  • 1988 års konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa substanser.

Konventionerna syftar till att både förhindra produktion och spridning av en rad narkotiska substanser, och säkra tillgången till dem för medicinsk och vetenskaplig användning.

FN:s narkotikakommission (Commission on Narcotic Drugs, CND) är ett rådgivande organ under FN:s Ekonomiska och sociala råd (Ecosoc). CND hjälper till att övervaka att länder följer konventionerna och övriga internationella avtal om narkotika. I CND beslutas även om en substans ska regleras internationellt eller om andra ändringar ska göras i konventionerna. Sverige deltar aktivt i CND.

United Nations Office on Drugs and Crime (unodc.org)

Även World Health Organization (WHO) påverkar vilka substanser som ska vara under internationell kontroll, eftersom det är WHO som utreder och föreslår dessa substanser för CND.

WHO Alcohol, Drugs and Addictive Behaviours Unit (who.int)

För att se till att medlemsstaterna följer konventionerna finns även ett oberoende kontrollorgan, Internationella narkotikakontrollstyrelsen.

International Narcotics Control Board (incb.org)

Barnkonventionen

Sverige har anslutit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Barnkonventionen är en svensk lag sedan 1 januari 2020. Vi arbetar därmed för att barn ska skyddas från olaglig användning av narkotika, och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.

Utredning beskriver Sveriges internationella engagemang

De viktigaste internationella aktörerna för svensk del finns beskrivna i utredningen "Sveriges internationella engagemang på narkotikaområdet", SOU 2011:66.