Spelmarknaden är ett av de områden som påverkats av covid-19-pandemin. Folkhälsomyndigheten fick i juli 2020 i uppdrag av regeringen att göra en fördjupad analys av utvecklingen av spelproblem kopplat till situationen kring covid-19. I arbetet skulle myndigheten beakta ett jämställdhetsperspektiv samt ett anhörig- och närståendeperspektiv. Slutdatum för återrapporteringen var 28 februari 2021.
Återrapporteringen bygger främst på enkäten Spel om pengar och hälsa i spåren av covid-19 som gick ut till ett urval om 6 000 personer hösten 2020. Deltagarna hade 2018 besvarat den Nationella Folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor. Statistikmyndigheten SCB genomförde datainsamlingen som pågick från slutet av september till slutet av november 2020. Undersökningen besvarades via en webbenkät, som fanns tillgänglig på svenska och engelska, eller en pappersblankett. 4 178 personer deltog i undersökningen, vilket innebär en svarsfrekvens på drygt 70 procent.
Frågorna i undersökningen tog upp spel om pengar, hur livet hade förändrats av covid-19-pandemin och hur hälsan hade varierat från hösten 2019 och framåt.
Vidare bygger Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget på:
- data från Stödlinjen
- data från självavstängningsverktyget spelpaus.se
- uppgifter om nettoomsättning från licenserade bolag från Spelinspektionen/Skatteverket
- en kartläggning av forskning om spel om pengar och covid-19 i Sverige
- erfarenheter från kamratföreningar.
Ytterligare data kom från landets budget- och skuldrådgivare (BUS). Folkhälsomyndigheten lade till frågor om spelproblem och covid-19 i Konsumentverkets webbenkät som gick ut till alla kommuners BUS i december 2020. Svarsfrekvensen var 94 procent, 282 av 301 utskickade enkäter besvarades (enkäten skickades till 12 stadsdelar i Stockholm som sedan slogs ihop till ett enkätsvar).
Läs mer om resultaten på spelprevention.se eller i rapporten.
