I Sverige väljer de allra flesta att vaccinera sig enligt det nationella vaccinationsprogrammet och har därför ett gott skydd mot tio smittsamma sjukdomar. Under de senaste åren har begränsade utbrott dock skett kring importfall av mässling och röda hund. Utbrotten talar för att det finns områden där vaccinationstäckningen lokalt är lägre och där vaccinationsprogrammet inte når alla grupper. Orsaker kan vara antingen att inte alla nås av erbjudandet om vaccination eller att en del individer helt eller delvis väljer att avstå vaccinering av sina barn.

WHO-Europa har tagit fram en tvärvetenskaplig metod, Tailoring Immunization Programmes (TIP), som kan användas för att identifiera faktorer som främjar eller hindrar vaccination. Utifrån det kan riktade insatser planeras för att förbättra förutsättningarna för vaccination, exempelvis möta kunskapsbehov.

En första studie gjordes 2013

Folkhälsomyndigheten genomförde under 2013 en pilotstudie utifrån TIP-metoden i samarbete med WHO-Europa, den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, Karolinska Institutet samt Smittskyddsenheten och Barnhälsovården i Stockholms läns landsting.

Kvalitativa studier (intervjuer) gjordes med föräldrar, vårdpersonal och nyckelpersoner för att få bättre kunskap kring främjande och hindrande faktorer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) och för att få ökad kunskap om hur föräldrar resonerar kring vaccinationer.

Studien fokuserade på tre riskgrupper med låg eller misstänkt låg vaccinationstäckning:

  • befolkning med antroposofisk livsåskådning i Järna, Södertälje kommun
  • befolkning med somalisk bakgrund i Rinkeby och Tensta, Stockholms kommun
  • papperslösa migranter i Stockholm och Göteborg

Studien visar att det i de tre grupperna finns olika behov av kunskap om och förståelse för sjukdomarna och vaccinationerna inom programmet. Utifrån resultatet har målgruppsanpassade insatser tagits fram, för att öka vaccinationstäckningen och därigenom förebygga att sjukdomarna sprids.

Rapport: Orsaker till lokalt låg täckning av MPR-vaccination i Sverige.

Delstudierna är presenterade i vetenskapliga publikationer:

Kommunikation och utbildning i Rinkeby och Tensta (2015-2017)

Under 2015 togs ett kommunikations- och utbildningspaket fram, som stöd till de berörda målgrupperna bland föräldrar och vårdpersonal i Rinkeby och Tensta. Implementering av insatser genomfördes mellan 2015 och 2017. Insatserna inkluderade dialogseminarier, filmvisning och seminarier för BVC-personal.

En grupp föräldrar och nyckelpersoner (kunskapsspridare) fick även utbildning i frågor som rör barns hälsa, vaccinationer och barnsjukdomar. Föräldrarna delar med sig av informationen, svarar på frågor från andra i området och hänvisar till experter vid behov. Föräldrarna är aktiva med att sprida information och kunskap som rör barnvaccinationer i sina egna sociala nätverk och i de föreningar och organisationer som de själva är aktiva i.

Arbetet genomfördes i nära samarbete med barnhälsovården, lokala organisationer, nyckelpersoner i området och hälsokommunikatörer. Arbetet med projektet har delfinansierats genom medel från Vinnova.

Vinnovas sammanfattning av projektet

Läs mer om projektet

Projekt för kunskap om barns hälsa och vaccinationer

Utvärdering (2018-)

Implementering av insatserna avslutades 2017. Sedan dess pågår uppföljning och utvärdering av aktiviteterna. Resultat kommer att sammanställas i en rapport, som kommer att publiceras framöver samt i vetenskapliga publikationer.

Läs mer

WHO:s sida om TIP

Rapport: Orsaker till lokalt låg täckning av MPR-vaccination i Sverige

Intervjuguider (PDF, 255 kB)