Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken med det övergripande folkhälsomålet och de åtta målområdena syftar till att följa folkhälsans utveckling över tid och underlätta folkhälsoarbetet.

I januari 2022 presenterade Folkhälsomyndigheten resultaten från det första årets utvecklingsarbete inom ramen för den nya stödstrukturen för det statliga folkhälsoarbetet. Under 2023 fortsätter utvecklingsarbetet. För uppföljningsdelen får bland annat flera nya indikatorer egna webbrapportblad.

Antibiotika är ett läkemedel som botar infektionssjukdomar orsakade av bakterier. Men på grund av hög och felaktig användning har antibiotikaresistensen i världen ökat, vilket innebär att livsviktiga läkemedel riskerar att bli verkningslösa. Redan idag uppskattas omkring 5 miljoner dödsfall vara

Vill du ha tips och inspiration om hur man kan arbeta med uppföljning? Malin Hildingsson, strateg i social hållbarhet i Karlskrona kommun, berättar hur hon använder sig av nationella data och olika kunskapsstöd för att skapa bästa möjliga uppföljning och hålla sig uppdaterad inom folkhälsoområdet.

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.

I dagarna skickas den Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor ut till nästan 500 000 slumpvis utvalda personer som är folkbokförda i Sverige. Undersökningen ger kunskap om hälsa och välbefinnande bland personer som är 16 år eller äldre.

När misstänkta hälsohot uppstår måste de snabbt rapporteras. Här hittar du information om vad underrättelseskyldigheten innebär, vem som ska underrätta Folkhälsomyndigheten och vilken information som ska lämnas.

De nio faktabladen här nedanför synliggör tillsammans att arbetet för en god och jämlik hälsa behöver riktas mot strukturella faktorer på alla samhällsnivåer och inom alla sektorer som har betydelse för folkhälsans utveckling.

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

Här redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Den bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan och förebygga sjukdomar i både riskgrupper och hela befolkningen.

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/2018 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

7 november 2019 hölls det en inspirationsdag. Hembesök i samverkan mellan förebyggande socialtjänst och barnhälsovård innebär att personal från båda verksamheterna tillsammans besöker familjerna i deras hem.

Vid höga temperaturer är det viktigt att ta hand om sig själv och sina anhöriga. Folkhälsomyndigheten har vägledningar och informationsmaterial för att skydda människors hälsa vid värmeböljor.

Under Stockholm Pride den 31 juli 2024 bjöd vi in till en myndighetsgemensam seminariedag på Pride House med syftet att berätta om de hbtqi-strategiska myndigheternas nationella arbete.

Spelproblem leder ofta till allvarliga negativa konsekvenser för individen, närstående och samhället. Spelproblem har samband med en sämre allmän och psykisk hälsa, ekonomiska problem och riskkonsumtion av alkohol.

Insatser för att minska stigmatisering är en central del av samhällets förebyggande och främjande arbete inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Här hittar du rapporter inom området nationella minoriteter och hälsa som har publicerats av Folkhälsomyndigheten. Det kan handla om hälsan hos en eller flera av minoriteterna judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer.

Här hittar du ett urval av andra webbplatser som Folkhälsomyndigheten driver och som kan vara relevanta för dig som arbetar med folkhälsa.

E-utbildningarna fungerar bäst i nyare, uppdaterade webbläsare, och vi rekommenderar därför Chrome, Safari och Edge i första hand.

Förutom www.folkhalsomyndigheten.se finns följande webbplatser som drivs av Folkhälsomyndigheten. På denna sida finns även relaterade webbplatser som drivs av andra organisationer.

När den Nordiska folkhälsokonferensen avslutades i Göteborg antog Nordens folkhälsomyndigheter en gemensam deklaration.

Tillsammans med fyra partnerländer i södra Afrika har Folkhälsomyndigheten lanserat ett regionalt projekt, Sphirha, för att stärka nationella folkhälsoinstitut med särskilt fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Statistik och datainsamling är grunden för att förstå och utveckla folkhälsan. Här hittar du information om Sveriges officiella statistik, vår databas och hur du kan utforska och visualisera data inom folkhälsa och smittskydd. Läs också om våra enkäter och undersökningar – från levnadsvanor till miljörelaterad hälsa.

Varannan person var under våren 2020 orolig för att inte få vård under covid-19-pandemin. Var femte sökte inte eller avbokade redan bokad vård eller tandvård. Det visar en undersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört. Oro och färre vårdbesök kan påverka folkhälsan negativt, särskilt utifrån målet om jämlikhet i hälsa. Därför bör i synnerhet äldre personer uppmuntras att söka vård vid behov och inte ställa in planerade besök utan att först diskutera saken med hälso- och sjukvården. Covid-19-pandemin och dess konsekvenser förändras snabbt. Det betyder att det som beskrivs i det här faktabladet kan ha förändrats sedan våren 2020.