Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

Klimatförändringen är ett allvarligt hot mot folkhälsan och kräver samarbete mellan flera aktörer. I Sverige och globalt kommer effekterna att öka, särskilt för de som redan är utsatta.

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Användarguide för att ta ut resultat på läns- och kommunnivå Resultat på läns- och kommunnivå visas i interaktiva faktablad med indikatordata för den valda kommunen…

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

I januari 2022 presenterade Folkhälsomyndigheten resultaten från det första årets utvecklingsarbete inom ramen för den nya stödstrukturen för det statliga folkhälsoarbetet. Under 2023 fortsätter utvecklingsarbetet. För uppföljningsdelen får bland annat flera nya indikatorer egna webbrapportblad.

Covid-19-pandemin visade att många aspekter inom folkhälsoområdet kan påverkas under en pandemi. Förutom direkta konsekvenser på sjuklighet och dödlighet kan en pandemi påverka hälsan indirekt.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om diabetes och diabetes typ 2.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå analyser av utvecklingen av folkhälsan och förutsättningarna för en god och jämlik hälsa i Sverige. Följ utvecklingen med våra analyser och rapporter eller använd våra verktyg för att själv ta fram och analysera folkhälsostatistik på nationell, regional och lokal nivå.

Uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken med det övergripande folkhälsomålet och de åtta målområdena syftar till att följa folkhälsans utveckling över tid och underlätta folkhälsoarbetet.

Avdelningen ansvarar för myndighetens övergripande arbete med uppföljning, analys och prognoser av folkhälsan som ett stöd för den strategiska utvecklingen och att effektivisera folkhälsoarbetet.

Här finns ett urval filmer från e-utbildningen God och jämlik hälsa för samhällets utveckling. Använd dem gärna, exempelvis vid presentationer inför en grupp där deltagarna inte har gått e-utbildningen.

Polio, poliomyelit eller barnförlamning som sjukdomen också kallats, var under den första halvan av förra seklet en mycket vanlig sjukdom i Sverige. 1988 startade Världshälsoorganisationen (WHO) ett program för global utrotning av polio, en av de största internationella insatserna någonsin inom folkhälsan.

Hälsokonsekvenserna av klimatförändringen väntas öka både globalt och i Sverige, framför allt genom att förstärka redan befintliga risker och sårbarheter. Fler och mer intensiva, extrema väderhändelser såsom värmeböljor och skyfall förväntas.

Ny statistik visar att vaccinationstäckningen bland barn i Sverige fortsatt är hög. Vaccinationerna inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet ger bra skydd mot elva allvarliga sjukdomar.

Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

Här finns interaktiva faktablad för vissa utvalda områden. Faktabladen visar färdiga diagram och kartor med rörlig grafik. Du kan själv göra jämförelser på till exempel läns- och kommunnivå och mellan kön.

Vi har gjort en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020 utifrån folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa.

I detta faktablad presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020. Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Antibiotika används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier är okänsliga för ett eller flera antibiotika. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan och kallas ibland för den tysta pandemin.

Här kan du söka, hämta och ladda ner statistik om hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfall. Databasen innehåller uppgifter sorterat i olika temaområden, och du kan enkelt filtrera och exportera data för egen analys.

Här hittar du Folkhälsodata, FolkhälsoStudio och interaktiva faktablad – verktyg för att hämta, visualisera och jämföra statistik om hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfall.

Att vara ute i naturen kan ge många hälsovinster för både den fysiska och psykiska hälsan. Tillgång till friluftsområden och möjlighet att utöva friluftsliv har därför en viktig roll för folkhälsan.

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

Folkhälsomyndigheten arbetar aktivt för att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar och allvarliga hälsohot, både i vardag och kris. Här kan du läsa om vårt ansvar, våra beredskapsfunktioner och hur vi samverkar med andra aktörer för att säkerställa ett effektivt skydd.

Det finns möjlighet för myndigheter, forskare och andra aktörer att ta del av data från Skolbarns hälsovanor. Här finner du information om hur du går tillväga att ta ut data.