Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Samlad information som kan hjälpa dig som arbetar lokalt, regionalt eller nationellt med frågor som direkt eller indirekt berör folkhälsa.

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

I januari 2022 presenterade Folkhälsomyndigheten resultaten från det första årets utvecklingsarbete inom ramen för den nya stödstrukturen för det statliga folkhälsoarbetet. Under 2023 fortsätter utvecklingsarbetet. För uppföljningsdelen får bland annat flera nya indikatorer egna webbrapportblad.

Analyserad och kommenterad statistik om viktstatus, övervikt och obesitas (fetma) samt statistik i tabeller och diagram.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

Covid-19-pandemin visade att många aspekter inom folkhälsoområdet kan påverkas under en pandemi. Förutom direkta konsekvenser på sjuklighet och dödlighet kan en pandemi påverka hälsan indirekt.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa. På webbplatsen kan kärnindikatorerna följas på regional och lokal nivå.

Klimatförändringen påverkar människors hälsa. Effekterna på folkhälsan väntas öka både globalt och i Sverige, framför allt genom att förstärka redan befintliga risker och sårbarheter.

Hälsan i Sverige blir allt bättre. Men hälsan skiljer sig åt och för vissa grupper ses en negativ utveckling. Det visar Folhälsomyndighetens årliga rapportering Folkhälsan i Sverige.

Databasen Folkhälsodata består av uppgifter från flera olika temaområden.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå analyser av utvecklingen av folkhälsan och förutsättningarna för en god och jämlik hälsa i Sverige. Följ utvecklingen med våra analyser och rapporter eller använd våra verktyg för att själv ta fram och analysera folkhälsostatistik på nationell, regional och lokal nivå.

Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

Polio, poliomyelit eller barnförlamning som sjukdomen också kallats, var under den första halvan av förra seklet en mycket vanlig sjukdom i Sverige. 1988 startade Världshälsoorganisationen (WHO) ett program för global utrotning av polio, en av de största internationella insatserna någonsin inom folkhälsan.

Uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken med det övergripande folkhälsomålet och de åtta målområdena syftar till att följa folkhälsans utveckling över tid och underlätta folkhälsoarbetet.

Avdelningen ansvarar för myndighetens övergripande arbete med uppföljning, analys och prognoser av folkhälsan som ett stöd för den strategiska utvecklingen och att effektivisera folkhälsoarbetet.

Här finns ett urval filmer från e-utbildningen God och jämlik hälsa för samhällets utveckling. Använd dem gärna, exempelvis vid presentationer inför en grupp där deltagarna inte har gått e-utbildningen.

Ny statistik visar att vaccinationstäckningen bland barn i Sverige fortsatt är hög. Vaccinationerna inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet ger bra skydd mot elva allvarliga sjukdomar.

Vi har gjort en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020 utifrån folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa.

I detta faktablad presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020. Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Att vara ute i naturen kan ge många hälsovinster för både den fysiska och psykiska hälsan. Tillgång till friluftsområden och möjlighet att utöva friluftsliv har därför en viktig roll för folkhälsan.

Hälsokonsekvenserna av klimatförändringen väntas öka både globalt och i Sverige, framför allt genom att förstärka redan befintliga risker och sårbarheter. Fler och mer intensiva, extrema väderhändelser såsom värmeböljor och skyfall förväntas.

FolkhälsoStudio är ett webbaserat verktyg för att göra folkhälsostatistik mer lättillgänglig och interaktiv. I verktyget finns ett stort urval av faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande men även vissa hälsoutfall.

Antibiotika används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier är okänsliga för ett eller flera antibiotika. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan och kallas ibland för den tysta pandemin.

Faktabladet vänder sig till främst till professionen inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.