Hur är den psykiska hälsan fördelad i befolkningen och vad beror det på?

Det finns stora sociala skillnader i psykisk hälsa i Sverige, i alla åldersgrupper. I kunskapssammanställningen Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige – hur är den psykiska hälsan fördelad och vad beror det på? beskrivs det psykiska hälsoläget i olika åldersgrupper i Sverige och hur det påverkas av sociala bestämningsfaktorer, såsom arbete, inkomst, socialt stöd och otrygghet, samt vilken betydelse de faktorerna har för ojämlikheten i psykisk hälsa. Till exempel finns en högre andel suicid, självrapporterad ångest och psykiatriska diagnoser bland dem med lägst inkomst.

Hur är socioekonomisk ojämlikhet i hälsa kopplat till alkohol, narkotika och tobak?

Rapporten Socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol, narkotika och tobak beskriver utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet och dödlighet kopplad till alkohol, narkotika och tobak (ANT) 1994–2011. Den visar på en ökande ojämlikhet i sjukligheten och dödligheten relaterat till både dagligrökning och ANT.

Rapporten vänder sig till dig som är ANDT-samordnare på länsstyrelserna, eller folkhälsosamordnare eller motsvarande i regioner eller kommuner.

Utbildningsnivå och hälsa – hur hänger de ihop?

Högutbildade har som grupp bättre hälsa än lågutbildade. Ju högre utbildningsnivå, desto bättre hälsa – och skillnaderna ökar. Varför ser det ut så och vilken betydelse har olika livsvillkor och levnadsvanor?

Faktabladet Utbildningsnivå och hälsa – hur hänger de ihop? summerar kunskapen om sambandet och riktar sig till alla som vill ha ökad kunskap om socioekonomiska skillnader i hälsa.

Hur har övervikt och fetma ökat i olika grupper och hur kan vi förebygga det?

Övervikt och fetma är kopplat till ohälsa och förtida död. Här samlas information om hur utvecklingen ser ut för olika grupper i Sverige över tid, och vad vi kan göra för att minska förekomsten av övervikt och fetma. Läs om vikten av förebyggande arbete samt beräkningar av de samhällsekonomiska kostnaderna.

Hur mår nyanlända barn i Sverige?

Rapporten Hur mår nyanlända barn i Sverige? visar att de allra flesta nyanlända barn uppger att de mår bra och är tillfreds med livet. Det finns dock tecken på riskfaktorer för ohälsa och ogynnsamma levnadsförhållanden, exempelvis svårigheter med skolarbetet och språket eller upplevelse av mobbning.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare, skolpersonal och andra som arbetar med att främja barns och ungas hälsa och levnadsförhållanden.

Förekomst av posttraumatisk stress bland nyanlända barn

I faktabladet Posttraumatisk stress bland nyanlända barn från Afghanistan, Irak och Syrien presenteras resultat från en enkätstudie bland nyanlända 12–18-åringar i Sverige. Resultaten visar att det var vanligt med symtom på posttraumatisk stress (PTSD). Särskilt vanligt var symtom på PTSD bland dem som var födda i Afghanistan och anlänt som ensamkommande till Sverige. Resultaten kan ligga till grund för planering och utformning av riktade insatser inom området.

Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?

I rapporten Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? undersöks möjliga orsaker till att psykosomatiska symtom har ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Du som exempelvis är beslutsfattare eller arbetar i verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa kan här läsa om hur den påverkas av faktorer inom familjen, ekonomi, skola och samhälle.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i olika grupper

I ett flertal rapporter beskrivs situationen för olika grupper. En rapport visar att majoriteten av homosexuella, bisexuella och transpersoner är nöjda med sitt sexliv men ofta har sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Här framträder särskilt den höga utsattheten för sexuella trakasserier, övergrepp och våld.

I en annan rapport beskrivs resultaten från en kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Rapporten kan användas till prioriteringar av förebyggande insatser inom området.

Rapporten om unga som lever med hiv syftar till att ge aktuell kunskap om gruppens hälsoläge, kunskap, attityder och beteende avseende sexuell och reproduktiv hälsa. Resultatet visar att de unga som har besvarat enkäten upplever ett liv med god hälsa och att de ser positivt på sin framtid.

Rapporten om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning visar att det finns en sexuell utsatthet i gruppen jämfört med andra grupper. Rapporten pekar bland annat på vikten av en stärkt och relevant sex- och samlevnadsundervisning som är anpassad utifrån målgruppens heterogenitet och skilda behov.

Funktionsnedsättning och hälsa

Personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra i flera avseenden. Det har Folkhälsomyndigheten visat i rapporten Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016 (PDF, 1,7 MB).

För att förbättra jämlikheten i hälsa ska vi verka för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska vara delaktiga i samhällslivet och ha jämlika levnadsvillkor.

Du kan även läsa mer om Folkhälsomyndighetens arbete med funktionshindersfrågor.

Ojämlikhet och spel om pengar

Spelproblem är en folkhälsofråga, men de går att förebygga. Eftersom det finns sociala skillnader i vilka som drabbas och vilka konsekvenserna blir för individen bidrar spel om pengar till ojämlikhet i hälsa. Läs mer om hur spel bidrar till en ojämlik hälsa på spelprevention.se och vad man kan göra för att förebygga spelproblem i faktabladet Spel om pengar är en folkhälsofråga – Kunskapsstöd för att förebygga spelproblem.

Deltagande i samhället viktigt för flyktingars psykiska välbefinnande

Flyktingars aktiva delaktighet i samhället och upplevelsen av att vara inkluderad har betydelse för den psykiska hälsan. Områden som utbildning och arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, samt fritidsaktiviteter och olika kulturella gemenskaper är nyckeldimensioner. Resultaten av litteraturöversikten Socialt deltagande och psykisk hälsa bland flyktingar kan ligga till grund för planering och utformning av insatser.